I budgetpropositionen (prop 1994/95:100, bilaga 9,
sid 234--238) redovisas resultat från Mitthögskolans
första verksamhetsår. I bedömningen av resultaten sägs, att
det första året präglats dels av arbete med att integrera de två
tidigare högskolorna i Sundsvall/Härnösand och Östersund,
dels av de krav och förändringar som högskolereformen
ställer. Påfrestningarna har varit stora.
Trots detta var tillväxten av grundutbildningen inom
Mitthögskolan 1993/94 hög i jämförelse med de två tidigare
högskolorna. Antalet helårsstudenter ökade med 27 procent
samtidigt som prestationsgraden höjdes från 70 till 82
procent. Mitthögskolan satsar särskilda resurser för att bygga
upp ett humanioraprogram och har förbättrat rekryteringen
till de naturvetenskapliga och tekniska utbildningarna.
Mitthögskolan bedöms uppfylla sina särskilda åtaganden
och examenskrav och utnyttja takbeloppen för
treårsperioden.
Sammantaget innebär verksamheten 1993/94 att antalet
helårsstudenter och helårsprestationer under budgetåret
motsvarade ett belopp som översteg Mitthögskolans
takbelopp med 13,5 milj kr.
Överskottet härrör främst från de
samhällsvetenskapliga och juridiska utbildningsområdena
där Mitthögskolan nu nått taket för ersättningsberättigade
helårsprestationer under treårsperioden.
Detta innebär i sin tur att Mitthögskolan 1994/95 tvingats
dra ned verksamheten jämfört med året före, vilket
naturligtvis påverkat studenternas möjligheter att skaffa sig
önskad utbildning. Möjligheterna till av regionen
efterfrågade nya tvärvetenskapliga utbildningar, vilka t ex
kombinerar samhällsvetenskap och teknik, minskar.
Mitthögskolan har fått behörighet att ge s k
''4--9-lärarutbildning'' och där innebär ett ökat intag att
andra utbildningar såsom fritidspedagog, förskollärare och
''l--7-lärare'' måste skäras ned. Inom utbildningsområdet
naturvetenskap/teknik innebär det faktum att Mitthögskolan
överskridit takbeloppet att ytterligare satsningar för
ingenjörsutbildning på distans i norra Hälsingland försvåras.
Mitthögskolan verkar i en region vilken som helhet har en
lägre andel av åldersklassen som går över till högre
utbildning. Det är därför angeläget att strävandena att öka
andelen högre utbildade inte stoppas av de nuvarande
begränsningarna i takbeloppet.
Det är också angeläget att Mitthögskolan ges goda
möjligheter att bedriva distansutbildning. Avstånden inom
regionen är mycket stora och det finns ett stort behov av
kompetenshöjning bland vuxna yrkesverksamma. Det nya
resurstilldelningssystemet ger samma ersättning till kurser
förlagda till högskoleorter som till decentraliserade kurser
och distanskurser, trots att de senare är mer kostsamma att
genomföra.
De högre kostnaderna beror på behov av resor, på
utnyttjande av tekniska hjälpmedel etc. Flertalet kurser
genererar, med det nya resurstilldelningssystemet, heller inte
tillräckligt med resurser i förhållande till kostnaderna. Det
beror på att de ofta går på halvfart och att många studenter
vill ha och behöver kunskapen men väljer att inte tentera.
Mitthögskolan skulle behöva få takbeloppet höjt med 10
procent för de två återstående åren i treårsperioden.
Dessutom bör taket för helårsprestationer höjas främst inom
området samhällsvetenskap/juridik. Mitthögskolan bör
också tilldelas extra resurser för de kurser som bedrivs med
distansteknik/pedagogik.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Mitthögskolan.
Stockholm den 22 januari l995
Erik Arthur Egervärn (c)