När det gäller antalet invånare med examen från högre utbildning ligger Jönköpings län klart under riksgenomsnittet. Mest påfallande är den låga andelen forskarutbildade, vilka endast utgör 20 procent av riksgenomsnittet. Detta är en trend som måste brytas. Högskoleutbildning, forskning och utveckling är en strategisk fråga och det är av största vikt att kunskaps- och kompetensnivån höjs i länet.
Den borgerliga majoriteten i riksdagen beslutade att Högskolan i Jönköping skulle få bli en fristående stiftelsehögskola fr.o.m. den 1 juli 1994. Samtidigt etablerades Internationella Handelshögskolan, JIBS, som fått fasta forskningsresurser med egna professurer och rätt att utfärda Mastersexamen. Beslutet betyder oerhört mycket för en fortsatt positiv utveckling av länet och redan nu råder det en sjudande aktivitet. Man bedriver forskning och utbildning i nära samarbete med länets företag i entreprenörskap, utveckling av produkter och marknadsföring.
I Jönköping och i länets västra delar råder det ett stort behov av kvalificerade tekniker och civilingenjörer. Det är av största vikt att näringslivet får tillgång till välutbildade medarbetare med teknisk inriktning.
Alla politiska partier är numera överens om att det är i de små och medelstora företagen som de nya arbetena skapas. Samtidigt kan vi konstatera att det finns inget motsvarande län som har så många industriföretag som Jönköpings län.
För att säkerställa tillgången till välutbildade tekniker måste nästa steg vara att lokalisera en kvalificerad teknisk/civilingenjörsutbildning till länet i samarbete med en teknisk högskola eller universitet. Arbetet med att förbereda en sådan etablering bör snarast möjligt påbörjas.
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om etablerandet av en civilingenjörsutbildning vid Stiftelsen Högskolan i Jönköping.
Stockholm den 25 januari 1995 Anders Björck (m) Göte Jonsson (m)