Motion till riksdagen
1994/95:Ub638
av Marianne Andersson m.fl. (c, m, fp)

YTH-utbildning vid Högskolan i Trollhättan/Uddevalla


Behovet av kompetensförstärkning i företagen i
Fyrstadsregionen är mycket stort. Samtidigt är
utbildningsnivån i området låg. Många anställda har endast
folkskola eller grundskola. Åldersfördelningen i
arbetskraften är relativt hög. Det gör att dessa människor inte
kan få del av den allmänna studiefinansieringen och inte
heller satsa egna medel på fortbildning. De har aldrig fått
någon nämnvärd fortbildning samtidigt som de har 15--30 år
kvar till pensionering. Det existerande studieutbudet är inte
avpassat för dem. De behöver studier som är mer tillämpade.
Nyvunna kunskaper skall kunna appliceras i den egna
arbetssituationen.
Skall de små och medelstora företagen kunna hävda sig i
dagens snabba utveckling och hävda sig i konkurrensen
behöver företagen kompetenstillskott och de anställda
utbildning.
Det som behövs är kunskap om produktutveckling,
modern tillverkningsfilosofi, moderna samarbetsformer,
exportkunnande, kunskap om kvalitet och kundorientering.
En helhetssyn måste finnas i utbildningen och kunskaperna
måste kunna tillämpas. Visst stoff i en sådan utbildning
måste hämtas från forskningsfronten och omformuleras till
ett språk som den aktuella målgruppen förstår. Det kan bara
göras av den som har erfarenhet av forskning. Detta är ett av
skälen till att lösningen bör vara en högskoleutbildning. Ett
annat är att det idag finns mycket teoretisk kunskap i den
akademiska världen som får högst begränsad betydelse för
landets utveckling därför att teorierna inte omsätts i praktisk
handling. Vi måste få denna kunskap applicerbar.
En lösning på detta problem kan vara YTH (Yrkesteknisk
högskola). Den finns idag men är inte anpassad till de företag
vi beskrivit ovan. Till YTH kan man få tillträde utan att ha
gymnasieutbildning. Däremot måste man ha lång
yrkeserfarenhet. För att få ut examen krävs 60 poäng, dvs.
heltidsstudier i tre terminer. Problemet för vår målgrupp är
att utbildningen går på heltid. Nyckelpersonal kan inte vara
borta från arbetet under tre terminer. Svårigheten med
studiefinansieringen sätter också stopp för många.
Vi föreslår att man skall kunna ge YTH-utbildning i form
av fristående kurser på halvfart. De som ska följa kursen
frigörs från produktion två eftermiddagar per vecka för
utbildning. En termins studier på halvfart ger 10 poäng.
Företaget betalar lön under de två eftermiddagar man
studerar. Dessutom står företaget för kostnader för
kursmaterial. Den stora skillnaden är dock att varje kurs
byggs kring ett utvecklingsprojekt i det egna företaget. På så
sätt krävs ingen investering i utrustning och företaget får en
omedelbar utveckling.
Utbildningens genomslag hos såväl den enskilde som i
företaget blir avsevärt större om varje företag låter minst två
anställda samtidigt följa utbildningen. Dessutom är det
möjligt att koppla andra resurser till de planerade projekten.
Man kan t.ex. låta examensarbetare från högskolan och
specialarbetare från gymnasieskolan arbeta tillsammans med
de två anställda som driver projektet.
Studierna läggs upp så att det blir möjligt att läsa minst 60
poäng och det är högst önskvärt att ge ett examensbevis. Det
kommer då att ta mellan 3 till 5 år att genomföra programmet
fram till en examen. Dessutom arrangeras utbildningen som
distansutbildning med hjälp av telebildkonferensteknik. Då
behöver inte kursdeltagarna resa långa vägar och förlora
dyrbar tid. Det finns utrustningar i de flesta av de kommuner
som är aktuella i detta sammanhang
Det finns en viss erfarenhet av liknande verksamhet vid
HTU (Högskolan Trollhättan/Uddevalla). En kurs i
''Utveckling av produkter och tjänster 20 p'' har genomförts.
Erfarenheterna är goda. Man har lärt av de
inkörningsproblem som funnits när det gäller t.ex. tekniken
och val av projekt. Ett problem är att i den nuvarande
studieordningen kan man inte lägga in kursmoment som
ligger på gymnasienivå. Det är en nackdel eftersom de flesta
deltagarna inte har gymnasiekompetens. Vissa lektioner i
svenska och engelska är nödvändiga för att nå bra resultat.
Dessutom ger det en möjlighet till samverkan med
gymnasieskolor och KOMVUX i regionen. Detta
tillsammans med den kommunikationslänk mellan
högskolan och företagen som bildas kan skapa det nätverk
som är förutsättningen för tekniköverföring till små och
medelstora företag.
Redan de erfarenheter som nu gjorts visar att
kursdeltagarna redan skaffat sig och sitt företag klar
konkurrensfördel, inte minst genom användningen av den
moderna informationsteknologin.
Fördelar med förslaget:Personal i småföretagen kan få
utbildning utan att först komplettera med
gymnasiekompetensJämfört med traditionell YTH-
utbildning blir kostnaderna låga (ingen investering i dyrbar
utrustning, inga dyra resor osv.)Kostnaderna för företaget
blir hanterliga och en utveckling påbörjas omedelbart i och
med att projekten spelar en central rollDet skapas
kommunikationskanaler till de företag som sänder anställda
till utbildningen. Det är viktigt för kommande
tekniköverföringKostnaderna för den enskilde inskränker
sig till att viss del av fritiden måste avsättas för hemarbete
Enligt vår uppfattning bör därför en sådan YTH-utbildning
med de modifieringar vi beskrivit ovan på försök inrättas vid
HTU. Det skulle ge betydligt större tekniktillskott till
arbetslivet till mycket lägre kostnad än den arvoderade N/T-
utbildning som regeringen nu föreslår.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att inrätta en modifierad variant av
yrkesteknisk högskoleutbildning vid Högskolan i
Trollhättan/Uddevalla.


Stockholm den 20 januari 1995

Marianne Andersson (c)

Elver Jonsson (fp)

Stig Bertilsson (m)