Marin högskoleutbildning finns för handelsflottan, Marinen och i viss mån för Kustbevakningen. Sjöbefälsutbildning bedrivs av Stiftelsen Chalmers i Göteborg samt av Högskolan i Kalmar. För att täcka det militära befälsbehovet bedriver Marinen en liknande utbildning vid Berga Örlogsskolor och Kustbevakningen har utbildning för sin verksamhet i Karlskrona. I sammanhanget kan även nämnas World Maritime University, ett FN- universitet med internationell sjöfartsutbildning, i Malmö. Någon formell samordning av utbildningsmål, investeringsbehov, kursplanläggning etc. finns inte mellan de olika skolorna. De tillhör olika huvudmän och sorterar dessutom under olika departement vilket inte underlättar samordningen.
Vid Chalmers i Göteborg har man under senare år gjort försök med utvidgad utbildning, syftande till internationell ''master''-nivå med förhoppningen att kunna utveckla undervisningen till doktorandnivå. Man är också långt framme med olika projekt avseende distansutbildning baserad på interaktiva media.
Med den förändrade befälsroll med utökat ombordansvar som nu blir allt vanligare, ökar behovet av denna breddade utbildningsprofil ytterligare med större inriktning på handelsrätt, juridik och beteendevetenskap.
Den marina utbildningen vid Berga är, av naturliga skäl, speciellt intressant för navigering i hög fart i trånga farvatten. En utbildning som även är mycket användbar för civil sjöfart samtidigt som det vore önskvärt att på ett enklare sätt kunna komplettera utbildningen så att den även kan innebära civil behörighet för det marint utbildade befälet.
På liknande sätt kan de övriga skolorna ges motsvarande särskilt profilerade utbildningar, varvid ett bättre samutnyttjande av olika resurser -- t.ex. simulatorer -- kan erhållas.
I syfte att fortlöpande vidmakthålla och utveckla sjösäkerheten måste stor vikt läggas, inte bara vid grundutbildningen av blivande befäl, utan också vid fortbildning och vidareutbildning, t.ex. återkommande simulatorträning. Denna form av kontinuerlig ''yrkesträning'' kommer i framtiden att bli av än större betydelse för det redan yrkesverksamma sjöbefälet i handelsflottan. I ljuset av Estonia-olyckan framstår detta som än mer angeläget. En samordning av den högre maritima utbildningen -- i någon form av sjöfartshögskola -- skulle därför kunna innebära stora effektivitetsvinster.
Den internationella konvention, som reglerar sjöfolksutbildning, certifiering och vakthållning, STCW- konventionen, är för närvarande föremål för en genomgripande revision. Tillsynsmyndigheterna i alla berörda länder kommer att behöva avsätta resurser för kontroll av utbildningens uppläggning och genomförande. Till den internationella organisationen, IMO i London, skall i fortsättningen redovisas vilka utbildningskrav som ställs, tillgång på lärare, utrustning, etc.
En organiserad samverkan mellan de olika utbildningsanstalterna, i form av en ''sjöfartshögskola'', skulle därför kunna innebära stora fördelar för utbildningen totalt. Förutsättningarna för detta bör närmare utredas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en utredning om möjligheterna till en fördjupad samverkan inom högre maritim utbildning i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 20 januari 1995 Tom Heyman (m) Sonja Rembo (m)