I budgetförslaget för 1995/96 vill regeringen skära ner
anslaget till forskning och utbildning inom
jordbruksområdet med 200 miljoner kronor för kommande
budgetår. Hårdast drabbas Sveriges lantbruksuniversitet,
som får vidkännas en minskning för sin verksamhet med
drygt 100 miljoner kronor. Till detta kommer indragna
respektive minskade anslag till Stiftelsen lantbruksforskning
(-42 milj) och till Skogs- och jordbrukets forskningsråd (-54
milj), vilket direkt och indirekt påverkar förutsättningarna
för forskning och annan verksamhet vid landets
lantbruksuniversitet.
Den föreslagna minskningen är olycklig av flera skäl. Vårt
lantbruksuniversitet har redan tidigare drabbats av
nedskärningar. Man förbiser att universitetet nu står inför den
gigantiska uppgiften att skapa varaktiga förutsättningar för
en resurssnål, miljövänlig och konsumentorienterad svensk
livsmedelsproduktion. Den svenska jordbruks- och
trädgårdsnäringen är här en av de viktigaste
råvaruproducenterna.
Bulkvarutänkandets tid, som rådde endast för några år
sedan med krav på högsta skörd per ha genom stor insats av
produktionsmedel, har haft sin tid. Och stallmiljö och
djuromsorg har tillförts helt andra etiska värderingar som
måste ut i praktiken och befästas bland producenter och
konsumenter.
Från lantbrukarens åker och ur hans stall liksom från
trädgårdsföretagets växthus och fältmässiga odlingar måste
komma kvalitetsprodukter, som både de inhemska och
utländska konsumenterna gärna köper och även är beredda
att betala för. Här måste vårt lantbruksuniversitet ha resurser
att anvisa nya vägar, alltifrån råvaruproducent, över
förädling till marknaden (=konsumtionen).
Många av miljöfrågorna berör landsbygden. Det gäller det
öppna och det slutna landskapet, tätortsmänniskans behov av
rekreationsområden, turistiska värderingar etc. Alla dessa
discipliner faller sig naturliga som forskningsområden för
vårt lantbruksuniversitet.
Jordbrukaren liksom skogsbrukaren är den naturliga
miljövårdaren på landsbygden. Det är han som under
generationer format vårt kulturlandskap. Vi bevittnar nu hur
en ny era inträder för våra basnäringar, jordbruk, skogsbruk
och trädgård.
En annan viktig fråga är vårt lantbruksuniversitets
framtida konkurrensförmåga inom EU gentemot andra
universitet. Detta gäller i speciellt hög grad Alnarp, som med
sin geografiska belägenhet i Sydsverige måste räkna med
konkurrens om studenternas gunst från danska och tyska
universitet. Avgörande för studenternas val av universitet
kommer i framtiden att vara de olika alternativens rykte och
kvalitet. Det vore ytterst allvarligt om våra studenter flydde
de svenska lärosätena, därför att dessa genom brist på rimliga
ekonomiska resurser tappat tempo och blivit tynande
undervisningsanstalter utan framstående namnkunniga
professorer, lärare och försöksledare.
Riksdagen måste vid tilldelning av medel till Sveriges
lantbruksuniversitet beakta den mängd nya
forskningsuppgifter, som faller på detta som en följd av
samhällsutveckling och konsumentkrav.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nya forskningsuppgifter för
Lantbruksuniversitetet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av konkurrenskraft
gentemot utländska universitet.