Den framtida skogliga utbildningen har varit föremål för
utredningar. Förändringar har föreslagits exempelvis vad
gäller de korta utbildningarna. Den
''skogsutbildningsgrupp'', som tillsattes av rektorsämbetet
för Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) avlämnade sitt
slutförslag den 30 november 1992. Den framtida
utbildningen föreslogs få benämningen
skogsmästarprogrammet och omfatta 120 poäng.
Dimensioneringen föreslogs då bli 90 årsstudieplatser med
utbildningen förlagd till Skinnskatteberg och Bispgården.
Svensk högre skoglig utbildning kommer inte att ha en sådan
dimensionering att den kan splittras på för många orter. En
skoglig högskoleutbildning måste vara tillämpbar över hela
landet och även för internationell användning.
Av budgetpropositionen framgår att jordbruksministern
försöker styra lokaliseringen av utbildningen till sitt eget
hemlän:
Med hänsyn till de omfattande besparingar som måste
göras på statsbudgeten bör anslaget till SLU räknas ned med
104 miljoner kronor. En sådan stor besparing medför stora
ingrepp i verksamheten. ... Det ankommer på SLU att själv
besluta om hur besparingarna skall genomföras. SLU bör
därvid särskilt uppmärksamma att unga människors
möjligheter till utbildning är avgörande för Sveriges framtid.
Det är därför angeläget med en hög kvalitet på SLU:s
utbildningar. Det är vidare nödvändigt att den kortare
skogsutbildningen snarast blir löst. Besparingarna måste i
vissa fall leda till regionala koncentrationer. SLU måste i
dessa frågor ta ett regionalpolitiskt ansvar. I samband med
att den kortare skogliga utbildningen omformas är det t.ex.
viktigt att garantera fortsatt verksamhet av något slag i
Bispgården.
Södra Bergslagen har en naturlig och traditionell
förankring i skogsbruk och skoglig utbildning.
Skogsmästarskolan är den enhet som utan jämförelse mest
arbetat med och utvecklat den utbildning, som
skogsmästarprogrammet representerar. Utbildningen i
Skinnskatteberg har ständigt utvecklats och anpassats till
förändrade behov. Kvalitet på utbildningen är av högsta vikt.
Skogsmästarskolans möjligheter till samverkan med SLU:s
övriga institutioner är mycket goda. Förutom resurserna i
egna lektorstjänster och en stor andel externa
forskare/speciallärare i undervisningen har ett intressant
samarbete med Grimsö forskningsstation, som tillhör SLU
sedan 1992, utvecklats, både inom utbildning och inom
internationell verksamhet. Inom internationell verksamhet
samarbetar skogsmästarskolan också med
Lantbruksuniversitetets institutioner, skogsproduktion och
skogsteknik i Garpenberg.
Södra Bergslagen har mycket stor variation i natur och
ekologi, klimatzoner, skogsägande, industrier m.m.
Förhållandena i södra Bergslagen representerar på korta
reseavstånd nästan hela Skogssverige. När man färdas över
de ekologiska zonerna från Mälardalen till Kloten är
variationen i skogsbeståndet lika stort som mellan Västerås
och Landskrona eller Kloten och Luleå. Denna höga
representation av varierande skogliga förhållanden är en stor
fördel för den nuvarande utbildningen vid
Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg.
Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg har mångårig
erfarenhet av internationell verksamhet. För att dessutom på
bästa sätt utnyttja erfarenheterna av mångårig ämnes- och
metodmässig utveckling av relevant skoglig utbildning bör
alltså skogsmästarlinjen under alla förhållanden vara kvar i
södra Bergslagen, d.v.s. Skinnskatteberg. Detta garanterar
behovet av en god skoglig utbildning även för södra Sverige.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om fortsatt skoglig utbildning i
Skinnskatteberg.
Stockholm den 20 januari 1995
Birgit Henriksson (m)
Tomas Högström (m)