Vikten av ett universitets roll för utvecklingen av en region kan inte nog understrykas. Detta märks inte minst mycket tydligt i östgötaregionen. Etablerandet av Linköpings universitet har inneburit en stark tillväxt och nyetablering av verksamheter som har nytta av och samarbetar med universitetet. Linköping har på ett helt annat sätt än tidigare blivit ett tillväxtområde medan omkringliggande delar av länet inte fått samma uppsving. Trots att viss universitetsutbildning förlagts till Norrköping i form av filialverksamhet har det inte blivit en tillräckligt stark draghjälp för att Norrköping ska kunna växa på det sätt som skett i Linköping.
En utveckling och utvidgning av Linköpings universitet är en nödvändig stimulans för hela regionen. En utveckling till ett gemensamt universitet för såväl Linköping som Norrköping skulle definitivt vara att föredra framför en ny universitetsetablering i Huddinge. Detta såväl ur regional synpunkt som forskningssynpunkt. I stockholmsområdet är det redan relativt sett välförsörjt med möjligheter till högre utbildning i universitetsmiljö. En nyetablering av forskning som rör östersjöområdet har dessutom betydligt naturligare anknytning till Norrköping än vad någonsin Huddinge kan få.
Östersjöområdet kan förväntas utvecklas till en viktig tillväxtmarknad för industriell produktion, handel och transporter. De baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen och delar av Ryssland, Polen samt Vitryssland bör räknas in tillsammans med angränsande länder från Västeuropa i samma ekonomiskt/politiska intresseområde.
På olika nivåer internationellt inom bl a EU, EBRD (European Bank of Reconstruction and Development), World Bank men även regionalt bedrivs arbeten kring planering av infrastruktur, logistik och transportsystem, miljöfrågor och utbildning. Den fysiska, juridiska och administrativa infrastrukturen såväl som utbildningssystemen behöver utvecklas för att möjliggöra den ekonomiska tillväxten i området.
I Linköping/Norrköping-regionen, som geografiskt har fördelen av att vara på ''parkettplats'' i utvecklingsprocessen, finns ett internationellt kraftfullt kompetenscentrum med ett aktivt nätverk av olika insatser till Baltikum. Universitetet i Linköping, Sjöfartsverket, Luftfartsverket, SMHI, VTI (Väg- och Transportforskningsinstitutet) med lokaliseringar i regionen utgör exempel på nationella aktörer i detta arbete.
Bland de regionala aktörerna kan också nämnas Norrköpings kommun som utgör vänort till Riga i Lettland samt Gothia Logistics Centre (GLC) som arbetar med utveckling av region och näringsliv genom forskning, utbildning och effektivisering av transport- och logistiksystem. Bakom GLC står regionens näringsliv, Östsvenska handelskammaren, Länsstyrelsen i Östergötland, Norrköpings och Linköpings kommuner samt de tidigare nämnda institutionerna i regionen.
I hård konkurrens har ett konsortium, som Universitetet i Linköping initierat, nyligen av EU-kommissionen beviljats finansiering av ett treårigt program inom TEMPUS för kunskapsöverföring till Litauen inom transportområdet. TEMPUS är ett EU-program för utveckling och restaurering av den högre utbildningen i Östeuropa. Detta sker genom att utveckla nya kursplaner och reformera strukturen för utbildning och universitetens organisation och ledning och samstödja samarbetet mellan universitet och näringsliv. I projektet som samordnas av GLC ingår förutom regionens institutioner även utländska deltagare, bl a University of North London och Cranfield University i England samt ett av Europas största forskningsinstitut, TNO i Holland. Andra konsortier utformas för närvarande inom TEMPUS, EU:s 4:e ramprogram inom transport och telematik riktade mot östersjöområdet.
På miljöområdet pågår en rad projekt riktade till östersjöområdet. SMHI, Sjöfartsverket och Norrköpings kommun är exempel på aktörer som genomför aktiva insatser kring kunskapsöverföring till Baltikum. Kommunen genomför bl.a. ett luftvårdsprogram. Detsamma gäller ledarskapsutbildning som Luftfartsverket och Sjöfartsverket genomför samt trafiksäkerhet av VTI. Inom sjöfartssäkerhet och transportteknik finns betydande behov av utbildning i hela östersjöområdet.
Universitetsmiljön i Östergötland och Norrköpings läge vid Östersjön borde utgöra några förutsättningar för ett universitet med miljöinriktning, ett miljöuniversitet. Att SMHI med all sin kunskap om luft och vatten finns i Norrköping stärker ytterligare denna möjlighet. Ett miljöuniversitet skulle kunna ingå i Linköpings universitet (på liknande sätt som Hälsouniversitetet) men lokaliseras till Norrköping. Ett miljöuniversitet vid Östersjön skulle skapa goda förutsättningar för Sverige att spela en ledande roll vid arbetet med att restaurera Östersjön, något som alla stater kring detta innanhav nu är engagerade i. Vidare skulle det öka förutsättningarna för den nationella omställningen i energiprogrammen där Norrköping och Linköping ligger i täten vad gäller satsning på biobränsle och avfallshantering.
Ett annat område som är naturligt att utveckla i en forskningsmiljö i Linköping/Norrköping är, som framgått ovan, transporterna. Norrköping som alltmer etableras som ett transportcentrum har här mycket att tillföra. Flygsäkerhets- och sjösäkerhetsfrågor är exempel på ytterligare ämnesområden.
Innan ett universitet etableras fullt ut i Norrköping kan ett mellansteg vara etablerandet av en östersjöakademi kopplad till Universitetet i Linköping men lokaliserad till Norrköping. Akademins uppgift blir att åstadkomma en förstärkt utbildning på många gemensamma sektorsområden och samtidigt effektivisera användningen av ekonomiska resurser för forskning, utveckling och utbildning på östersjöområdet. Betydande resurser för utbildningslokaler och tekniska hjälpmedel finns för att klara detta inom regionen.
En konsekvens av en utveckling som leder till att ett miljöuniversitet etableras i Norrköping inom ramen för Universitetet i Linköping är att universitetet byter namn. Det markerar också att Norrköping blir en universitetsort. Namnet kan förslagsvis bli Universitetet i Linköping/Norrköping.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en ny högskola, Södertörns högskola i Huddinge, för närvarande inte bör etableras,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning i syfte att etablera ett miljöuniversitet i Norrköping (inom ramen för Universitetet i Linköping),
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en etablering av en Östersjöakademi i Norrköping,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det eventuella samlade universitetet i Östgötaregionen får namnet Universitetet i Linköping/Norrköping.
Stockholm den 23 januari 1995 Dan Ericsson (kds)