De mindre och medelstora högskolorna har en klart positiv
effekt för regionerna och för vårt land. De har idag 22 % av
eleverna men endast 10 % av resurserna. Därmed kan deras
effektivitet inte ifrågasättas. Undersökningar från USA visar
att bäst utbildningsresultat uppnås vid högskolor med en
storlek av 7.000--8.000 studenter. Därför är det viktigt att vi
går vidare med utvecklingen av våra regionala högskolor.
Mitthögskolan i Västernorrlands och Jämtlands län har som
målsättning att arbeta med Naturresurser --
Kommunikation -- Mänskliga resurser. Här studerar 9.000
elever. Utbildning bedrivs till största delen i Härnösand,
Sundsvall och Östersund men även Örnsköldsviks
högskoledel utvecklas i snabb takt. Grunden har därmed
lagts till ett nätverksuniversitet. Samarbete sker med bl a
Umeå universitet och KTH i Stockholm, vilket har
möjliggjort framtagande av begränsade professurer.
Västernorrlands län har dessutom utsetts av regeringen till
ett dataintensivlän inom arkivområdet. Arkivens
koppling till högre utbildning och forskning står helt
oemotsagd.
Vi vet att det på vissa håll finns kapacitetsproblem, när det
gäller att ta emot fler studenter utan ytterligare investeringar.
Det står dock klart att de större universiteten inte kan
expandera ytterligare. Ökad kapacitet inom
utbildningssystemet måste därmed tillgodoses vid bl a
Mitthögskolan. Det stärker kvaliteten på den högre
utbildningen.
Det är nu hög tid att ge Mitthögskolan resurser och
möjlighet att organisera egna fakulteter och stärka det
forskarintresse som utvecklats inom viktiga
profilområden.
Mitthögskolan i ett internationellt perspektiv
I ett nationellt högskolesystem är det ytterst viktigt att alla
högskolor får likartade förutsättningar att utvecklas. Om
detta inte sker riskeras en segregering mellan de stora
lärosätena och de mindre. I ett system där
utbildningsanordnarna skall konkurrera om studenterna är
konkurrensneutralitet ett grundvillkor. Detta får ännu större
tyngd i ett internationellt perspektiv, framför allt med
beaktande av diskussion mellan lärosäten och forskare via
informationsdatanätverk. Då gäller det för en högskola att ha
möjlighet till fasta forskningsresurser men också till
distansutbildning och goda bibliotek.
För en högskolas utbildnings- och forskningsverksamhet
är ett väl fungerande bibliotek av fundamental betydelse. För
de mindre och medelstora högskolorna har avsaknad av
fakultetsanslag försvårat upprustningen av biblioteken. För
en nätverkshögskola som Mitthögskolan måste dessutom
den tillgängliga resursen fördelas på flera orter. Vid
högskolans olika campus har det senaste åren betydande
resurser satsats på bibliotekens datorisering,
nätverksutveckling och tillgänglighet till relevanta
internationella databaser. Trots de satsningar Mitthögskolan
gjort med egna medel och med stöd utifrån återstår mycket
att göra innan en fullgod biblioteksservice finns att tillgå.
Något som bl a uppmärksammats i utvärderingar som gjorts
i samband med prövning av examensrätt för
magisterutbildning.
I ett europeiskt perspektiv blir det naturligtvis också viktigt
att en regional högskola har möjlighet att delta i ERASMUS-
programmet. För detta krävs bl a ett godkänt bibliotek.
Därför är det nödvändigt att fördela resurserna så att bl a
Mitthögskolan har en möjlighet att utveckla sitt bibliotek och
delta i programmet och därmed hävda sig internationellt.
Internationella kontakter kommer att lyfta nivån ytterligare
och ge vår utbildningsvärld i den högre skolan ett vidgat
perspektiv. Riksdagen bör ge regeringen till känna vad som
sagts om behovet av biblioteksresurser till Mitthögskolan.
Mitthögskolan i Härnösand -- ett kompetenscentrum för
distansutbildning
Distansutbildning är en fruktbar väg att tillgodose ett
växande behov av kompetens- och kunskapsutveckling. Med
distansutbildning överbryggas de hinder för människor som
avstånd i tid och rum kan utgöra för att delta i angelägna
utbildningar. Härnösand är något av ett kompetenscentrum
för distansutbildning i landet med olika
utbildningsanordnare och andra institutioner inom
området.
SSVH -- Statens skola för vuxna i Härnösand utgör
90-talets resurscentrum för genomförande av
distansutbildning. Den har kontakt med ett stort antal
utvecklingsfonder i landet, glesbygds- och
småföretagarorganisationer, länsstyrelser, kommuner m m.
Ett kompetensområde som skolan särskilt utvecklat är inom
drift och underhåll, där man bedriver en omfattande
uppdragsutbildning. 5.000 elever möter här en utbildning
med stark informationsteknologisk inriktning också kopplad
till specialpedagogik.
Mitthögskolan har en växande utbildning inom
distansområdet. Flera av kurserna erbjuds som
heltidsstudier. Högskolans erfarenhet från lärarutbildning
på¿heltid och på distans visar att studieavbrotten är mycket
få. Språkutbildning i t.ex. franska på distans sker med hjälp
av bildtelefoni och lärare i Orléans. Kontakter med Open
University i England, USA och senast Australien är
etablerade vad gäller distansutbildning liksom med
universiteten i Umeå och Linköping.
Eductus är ett företag inom TBV, som vänder sig till
10.000 elever årligen. 3.000 av dessa genomgår en
diplomutbildning. Det handlar om uppdrags- och
personalutbildning i företag och förvaltning. Verksamheten
bedrivs över hela Sverige och administreras från 30 kontor.
Eductus lokalisering till Härnösand var just samarbete med
SSVH. Här finns en Europaskola, ett samarbete med M-
gruppen osv.
Statens Institut för Handikappfrågor -- SIH är en
viktig samarbetspartner vad gäller distansutbildning.
Marknadsfakta AB är ett nystartat företag som vill
utföra marknadsföring och enkäter för utbildningsföretag.
Till kunderna hör departement och andra statliga organ,
liksom företag och organisationer.
EduMedia Förlag AB har 90 % av marknaden för
uthyrning av utbildningsfilmer på video. I Härnösand finns
en utvecklingsavdelning.
Distansinstitut
Regeringen föreslår i budgetpropositionen en förstärkning
av resurserna för distansutbildning. Den avser att tillsätta en
kommitté som får till uppgift att se över de förslag som
tidigare utredningar kommit med, i syfte att stärka
distansutbildningen. I anslutning till detta berörs
möjligheterna att se över förutsättningar för att uppföra ett
''open university'' med uppgift att stödja
distansutbildningen inom såväl högskoleområdet som annan
vuxenutbildning.
Riksdagen beslöt med anledning av regeringens
proposition 1990/91:85 ''Växa med kunskaper -- om
gymnasieskolan och vuxenutbildningen'' att om det finns
behov av en fristående organisation för distansutbildning så
skall den förläggas till Härnösand. En utgångspunkt för detta
var den basorganisation med SSVH (Statens skola för
Vuxna) och Mitthögskolan i Härnösand, som då fanns. Med
detta beslut som grund har en utbyggnad av
distansutbildningen ägt rum i Härnösand såväl inom SSVH
som högskolan. En grov uppskattning pekar på att närmare
20.000 studerande får sin utbildning genom otraditionella
former och genom distans från de institutioner som finns i
Härnösand. Förutom de institutioner och företag som nämnts
bör också framhållas Sandö U-centrum, Utbildningsradion i
Härnösand, Utlandsskolorna och Televerket.
Överläggningar pågick med utredningen om effektivare
vuxenutbildning -- Kunskapens krona, SOU 1993:93 -- om
förutsättningar att lokalisera ett distansinstitut i Härnösand.
Någon proposition med anledning av den utbildningen har
ännu ej lämnats till riksdagen. Därmed kvarstår
ställningstagandet till att uppföra ett distansinstitut i
Härnösand. Regeringen bör därför få i uppdrag att uppföra
ett distansinstitut i Härnösand.
Den pedagogiska utvecklingen och forskningen inom
distansutbildningen behöver förstärkas. Vid Mitthögskolan
förbereds nu en professur inom distanspedagogik. Den
beräknas tillsättas i början av 1996. Riksdagen bör peka på
vikten av att stötta inrättandet av en professur inom
distanspedagogik vid Mitthögskolan.
Mitthögskolan -- en resurs för länets näringsliv
I Västernorrlands län finns ett extremt behov av arbetskraft
med högre utbildning. Samarbetsprojekt mellan högskola
och näringsliv i länet ger en dynamisk växelverkan, varför
företag i högre grad än idag bör stimuleras till att satsa medel
i forskningsprojekt. Genom forskning och utveckling kan
företagens produkter utvecklas och innovationer snabbare
utvecklas för kommersiellt bruk. Vidare underlättar
samarbete mellan företag och högskolor för disputerade
forskare att gå över till näringslivet. Dessa forskare ger i sin
tur bättre förutsättningar för företagen att ta till sig
forskningsrön och att utveckla nya och gamla produkter. De
bidrar till en kompetensökning.
I Västernorrlands län finns en hel del offentlig förvaltning.
Även här finns behov av att utveckla arbetsmetoder, tekniker
och kommunikation. Den offentliga förvaltningen genomgår
i Sverige en genomgripande förändring. För att kunna möta
den och bli vinnare i förändringsprocessen krävs
kompetenshöjning, utvecklandet av nya idéer och tillgång till
en kreativ utbildningsmiljö, där spännande forskning
bedrivs. Hela den kommunala sektorn måste mer inrikta sig
på att utveckla processer och arbetsmetoder och här är
tillgången till en högskola absolut nödvändig.
Energiforskning
Västernorrlands län tillhör landets energiintensivaste
industrilän. Länet producerar 20 % av vattenkraften i landet
och industrin använder lika mycket elenergi som Stockholms
och Göteborgs och Bohus län tillsammans. De stora
skogsindustrierna, Gränges Aluminium, Eka Kemi och alla
verkstadsindustrier gör att energifrågan har en avgörande
betydelse för länet. I länet finns också försök med
rörflensodling, metan- och etanolframställning samt
fullskaleanläggning för träpelletstillverkning.
Energiforskningen har därmed en avgörande betydelse för
hur vi ska lyckas nå ett uthålligt nyttjande av energi, inte
minst med tanke på den globala energisituationen och
miljötillståndet i världen. Sverige ska avveckla kärnkraften
och då behövs stödet av en forskning som bidrar med
nytänkande och teknologisk utveckling.
Inom Mitthögskolan pågår utbildning och forskning inom
området energimiljö, dvs energi, drift och underhåll samt
samhällsbyggnad med inriktning i samtliga fall mot uthålligt
utnyttjande av naturresurserna. Antalet studenter inom
institutionen är c:a 600. Här finns flest studenter i riket
inom elkraft och inom drift och underhåll.
Lärar- och forskarresurser finns inom elkraftproduktion
och distribution, kraft/värmeproduktion och distribution,
byggnadsteknik med lantmäteri, miljöteknik, matematik och
fysik. Inom kort kommer lärar- och forskarresurser att
tillföras inom biologi, kemi samt naturgeografi. Nära
samarbete finns med beteendevetenskapliga och ekonomiska
institutioner.
Följande forskningsprojekt planeras eller genomförs:
Drift och underhåll av elkraftsystem
Effektiv energianvändning
Värmepumpar
System för sol- och vindenergi
Flash-pyrolys tillsammans med EU (utvinning av bioolja
ur vedråvara)
Avreglering av elmarknaden
Fastighetsunderhåll
Nu planerar Mitthögskolan en professur i ''Uthålligt
nyttjande av energi''. Kunskapsområdet ska innehålla
minskat energibehov för uppvärmning, processer och
belysning genom effektiviseringsåtgärder liksom minskat
behov av nybyggnad och högre effektivitet i befintliga
anläggningar genom optimerad drift och underhåll.
Det är viktigt att riksdagen och regeringen stöttar
inrättandet av en professur för uthålligt utnyttjande av
energi! Det är viktigt för länet. Det är viktigt för landet och
det är viktigt för världen!
Träforskning
Skogsnäringen har en stor betydelse för landets ekonomi.
Skogen bidrar med ett exportöverskott på drygt 50 miljarder
kronor. Skogen utgör också en viktig bas för näringslivet i
Västernorrlands och Jämtlands län. Mitthögskolan har
tilldelats särskilda medel för att utveckla forskning med
anknytning till skogsområdet. Detta har resulterat i ett
samarbete med näringslivet men också andra högskolor. Ska
Mitthögskolan på allvar kunna medverka i skogs- och
träindustrins kunskapsutveckling innefattande både FoU-
verksamhet och fortbildning liksom vidareutbildning av
arbetskraften krävs ytterligare ekonomiska satsningar från
både stat och näringsliv.
Energiforskning och träforskning hör samman.
Bioråvarorna ur skogen har stor betydelse för framtagande
av förnyelsebar energi. Detta bör ges regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Mitthögskolan bör ges resurser
och möjlighet att organisera egna fakulteter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Mitthögskolans behov av
biblioteksresurser,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om önskemålet om ett distansinstitut
i Härnösand,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att stötta inrättandet av
en professur i distanspedagogik vid Mitthögskolan,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av att stötta inrättandet av
en professur i uthålligt utnyttjande av energi vid
Mitthögskolan.