Inledning
De mindre och medelstora högskolorna har en klart positiv effekt för regionerna och för vårt land. De har idag 22 % av eleverna men endast 10 % av resurserna. Därmed kan deras effektivitet inte ifrågasättas. Undersökningar från USA visar att bäst utbildningsresultat uppnås vid högskolor med en storlek av 7.000--8.000 studenter. Därför är det viktigt att vi går vidare med utvecklingen av våra regionala högskolor. Mitthögskolan i Västernorrlands och Jämtlands län har som målsättning att arbeta med Naturresurser -- Kommunikation -- Mänskliga resurser. Här studerar 9.000 elever. Utbildning bedrivs till största delen i Härnösand, Sundsvall och Östersund men även Örnsköldsviks högskoledel utvecklas i snabb takt. Grunden har därmed lagts till ett nätverksuniversitet. Samarbete sker med bl a Umeå universitet och KTH i Stockholm, vilket har möjliggjort framtagande av begränsade professurer. Västernorrlands län har dessutom utsetts av regeringen till ett dataintensivlän inom arkivområdet. Arkivens koppling till högre utbildning och forskning står helt oemotsagd.
Vi vet att det på vissa håll finns kapacitetsproblem, när det gäller att ta emot fler studenter utan ytterligare investeringar. Det står dock klart att de större universiteten inte kan expandera ytterligare. Ökad kapacitet inom utbildningssystemet måste därmed tillgodoses vid bl a Mitthögskolan. Det stärker kvaliteten på den högre utbildningen.
Det är nu hög tid att ge Mitthögskolan resurser och möjlighet att organisera egna fakulteter och stärka det forskarintresse som utvecklats inom viktiga profilområden.
Mitthögskolan i ett internationellt perspektiv
I ett nationellt högskolesystem är det ytterst viktigt att alla högskolor får likartade förutsättningar att utvecklas. Om detta inte sker riskeras en segregering mellan de stora lärosätena och de mindre. I ett system där utbildningsanordnarna skall konkurrera om studenterna är konkurrensneutralitet ett grundvillkor. Detta får ännu större tyngd i ett internationellt perspektiv, framför allt med beaktande av diskussion mellan lärosäten och forskare via informationsdatanätverk. Då gäller det för en högskola att ha möjlighet till fasta forskningsresurser men också till distansutbildning och goda bibliotek.
För en högskolas utbildnings- och forskningsverksamhet är ett väl fungerande bibliotek av fundamental betydelse. För de mindre och medelstora högskolorna har avsaknad av fakultetsanslag försvårat upprustningen av biblioteken. För en nätverkshögskola som Mitthögskolan måste dessutom den tillgängliga resursen fördelas på flera orter. Vid högskolans olika campus har det senaste åren betydande resurser satsats på bibliotekens datorisering, nätverksutveckling och tillgänglighet till relevanta internationella databaser. Trots de satsningar Mitthögskolan gjort med egna medel och med stöd utifrån återstår mycket att göra innan en fullgod biblioteksservice finns att tillgå. Något som bl a uppmärksammats i utvärderingar som gjorts i samband med prövning av examensrätt för magisterutbildning.
I ett europeiskt perspektiv blir det naturligtvis också viktigt att en regional högskola har möjlighet att delta i ERASMUS- programmet. För detta krävs bl a ett godkänt bibliotek. Därför är det nödvändigt att fördela resurserna så att bl a Mitthögskolan har en möjlighet att utveckla sitt bibliotek och delta i programmet och därmed hävda sig internationellt. Internationella kontakter kommer att lyfta nivån ytterligare och ge vår utbildningsvärld i den högre skolan ett vidgat perspektiv. Riksdagen bör ge regeringen till känna vad som sagts om behovet av biblioteksresurser till Mitthögskolan.
Mitthögskolan i Härnösand -- ett kompetenscentrum för distansutbildning
Distansutbildning är en fruktbar väg att tillgodose ett växande behov av kompetens- och kunskapsutveckling. Med distansutbildning överbryggas de hinder för människor som avstånd i tid och rum kan utgöra för att delta i angelägna utbildningar. Härnösand är något av ett kompetenscentrum för distansutbildning i landet med olika utbildningsanordnare och andra institutioner inom området.
SSVH -- Statens skola för vuxna i Härnösand utgör 90-talets resurscentrum för genomförande av distansutbildning. Den har kontakt med ett stort antal utvecklingsfonder i landet, glesbygds- och småföretagarorganisationer, länsstyrelser, kommuner m m. Ett kompetensområde som skolan särskilt utvecklat är inom drift och underhåll, där man bedriver en omfattande uppdragsutbildning. 5.000 elever möter här en utbildning med stark informationsteknologisk inriktning också kopplad till specialpedagogik.
Mitthögskolan har en växande utbildning inom distansområdet. Flera av kurserna erbjuds som heltidsstudier. Högskolans erfarenhet från lärarutbildning på¿heltid och på distans visar att studieavbrotten är mycket få. Språkutbildning i t.ex. franska på distans sker med hjälp av bildtelefoni och lärare i Orléans. Kontakter med Open University i England, USA och senast Australien är etablerade vad gäller distansutbildning liksom med universiteten i Umeå och Linköping.
Eductus är ett företag inom TBV, som vänder sig till 10.000 elever årligen. 3.000 av dessa genomgår en diplomutbildning. Det handlar om uppdrags- och personalutbildning i företag och förvaltning. Verksamheten bedrivs över hela Sverige och administreras från 30 kontor. Eductus lokalisering till Härnösand var just samarbete med SSVH. Här finns en Europaskola, ett samarbete med M- gruppen osv.
Statens Institut för Handikappfrågor -- SIH är en viktig samarbetspartner vad gäller distansutbildning.
Marknadsfakta AB är ett nystartat företag som vill utföra marknadsföring och enkäter för utbildningsföretag. Till kunderna hör departement och andra statliga organ, liksom företag och organisationer.
EduMedia Förlag AB har 90 % av marknaden för uthyrning av utbildningsfilmer på video. I Härnösand finns en utvecklingsavdelning.
Distansinstitut
Regeringen föreslår i budgetpropositionen en förstärkning av resurserna för distansutbildning. Den avser att tillsätta en kommitté som får till uppgift att se över de förslag som tidigare utredningar kommit med, i syfte att stärka distansutbildningen. I anslutning till detta berörs möjligheterna att se över förutsättningar för att uppföra ett ''open university'' med uppgift att stödja distansutbildningen inom såväl högskoleområdet som annan vuxenutbildning.
Riksdagen beslöt med anledning av regeringens proposition 1990/91:85 ''Växa med kunskaper -- om gymnasieskolan och vuxenutbildningen'' att om det finns behov av en fristående organisation för distansutbildning så skall den förläggas till Härnösand. En utgångspunkt för detta var den basorganisation med SSVH (Statens skola för Vuxna) och Mitthögskolan i Härnösand, som då fanns. Med detta beslut som grund har en utbyggnad av distansutbildningen ägt rum i Härnösand såväl inom SSVH som högskolan. En grov uppskattning pekar på att närmare 20.000 studerande får sin utbildning genom otraditionella former och genom distans från de institutioner som finns i Härnösand. Förutom de institutioner och företag som nämnts bör också framhållas Sandö U-centrum, Utbildningsradion i Härnösand, Utlandsskolorna och Televerket.
Överläggningar pågick med utredningen om effektivare vuxenutbildning -- Kunskapens krona, SOU 1993:93 -- om förutsättningar att lokalisera ett distansinstitut i Härnösand. Någon proposition med anledning av den utbildningen har ännu ej lämnats till riksdagen. Därmed kvarstår ställningstagandet till att uppföra ett distansinstitut i Härnösand. Regeringen bör därför få i uppdrag att uppföra ett distansinstitut i Härnösand.
Den pedagogiska utvecklingen och forskningen inom distansutbildningen behöver förstärkas. Vid Mitthögskolan förbereds nu en professur inom distanspedagogik. Den beräknas tillsättas i början av 1996. Riksdagen bör peka på vikten av att stötta inrättandet av en professur inom distanspedagogik vid Mitthögskolan.
Mitthögskolan -- en resurs för länets näringsliv
I Västernorrlands län finns ett extremt behov av arbetskraft med högre utbildning. Samarbetsprojekt mellan högskola och näringsliv i länet ger en dynamisk växelverkan, varför företag i högre grad än idag bör stimuleras till att satsa medel i forskningsprojekt. Genom forskning och utveckling kan företagens produkter utvecklas och innovationer snabbare utvecklas för kommersiellt bruk. Vidare underlättar samarbete mellan företag och högskolor för disputerade forskare att gå över till näringslivet. Dessa forskare ger i sin tur bättre förutsättningar för företagen att ta till sig forskningsrön och att utveckla nya och gamla produkter. De bidrar till en kompetensökning.
I Västernorrlands län finns en hel del offentlig förvaltning. Även här finns behov av att utveckla arbetsmetoder, tekniker och kommunikation. Den offentliga förvaltningen genomgår i Sverige en genomgripande förändring. För att kunna möta den och bli vinnare i förändringsprocessen krävs kompetenshöjning, utvecklandet av nya idéer och tillgång till en kreativ utbildningsmiljö, där spännande forskning bedrivs. Hela den kommunala sektorn måste mer inrikta sig på att utveckla processer och arbetsmetoder och här är tillgången till en högskola absolut nödvändig.
Energiforskning
Västernorrlands län tillhör landets energiintensivaste industrilän. Länet producerar 20 % av vattenkraften i landet och industrin använder lika mycket elenergi som Stockholms och Göteborgs och Bohus län tillsammans. De stora skogsindustrierna, Gränges Aluminium, Eka Kemi och alla verkstadsindustrier gör att energifrågan har en avgörande betydelse för länet. I länet finns också försök med rörflensodling, metan- och etanolframställning samt fullskaleanläggning för träpelletstillverkning. Energiforskningen har därmed en avgörande betydelse för hur vi ska lyckas nå ett uthålligt nyttjande av energi, inte minst med tanke på den globala energisituationen och miljötillståndet i världen. Sverige ska avveckla kärnkraften och då behövs stödet av en forskning som bidrar med nytänkande och teknologisk utveckling.
Inom Mitthögskolan pågår utbildning och forskning inom området energimiljö, dvs energi, drift och underhåll samt samhällsbyggnad med inriktning i samtliga fall mot uthålligt utnyttjande av naturresurserna. Antalet studenter inom institutionen är c:a 600. Här finns flest studenter i riket inom elkraft och inom drift och underhåll.
Lärar- och forskarresurser finns inom elkraftproduktion och distribution, kraft/värmeproduktion och distribution, byggnadsteknik med lantmäteri, miljöteknik, matematik och fysik. Inom kort kommer lärar- och forskarresurser att tillföras inom biologi, kemi samt naturgeografi. Nära samarbete finns med beteendevetenskapliga och ekonomiska institutioner.
Följande forskningsprojekt planeras eller genomförs:
Drift och underhåll av elkraftsystem
Effektiv energianvändning
Värmepumpar
System för sol- och vindenergi
Flash-pyrolys tillsammans med EU (utvinning av bioolja ur vedråvara)
Avreglering av elmarknaden
Fastighetsunderhåll
Nu planerar Mitthögskolan en professur i ''Uthålligt nyttjande av energi''. Kunskapsområdet ska innehålla minskat energibehov för uppvärmning, processer och belysning genom effektiviseringsåtgärder liksom minskat behov av nybyggnad och högre effektivitet i befintliga anläggningar genom optimerad drift och underhåll.
Det är viktigt att riksdagen och regeringen stöttar inrättandet av en professur för uthålligt utnyttjande av energi! Det är viktigt för länet. Det är viktigt för landet och det är viktigt för världen!
Träforskning
Skogsnäringen har en stor betydelse för landets ekonomi. Skogen bidrar med ett exportöverskott på drygt 50 miljarder kronor. Skogen utgör också en viktig bas för näringslivet i Västernorrlands och Jämtlands län. Mitthögskolan har tilldelats särskilda medel för att utveckla forskning med anknytning till skogsområdet. Detta har resulterat i ett samarbete med näringslivet men också andra högskolor. Ska Mitthögskolan på allvar kunna medverka i skogs- och träindustrins kunskapsutveckling innefattande både FoU- verksamhet och fortbildning liksom vidareutbildning av arbetskraften krävs ytterligare ekonomiska satsningar från både stat och näringsliv.
Energiforskning och träforskning hör samman. Bioråvarorna ur skogen har stor betydelse för framtagande av förnyelsebar energi. Detta bör ges regeringen till känna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Mitthögskolan bör ges resurser och möjlighet att organisera egna fakulteter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Mitthögskolans behov av biblioteksresurser,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om önskemålet om ett distansinstitut i Härnösand,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att stötta inrättandet av en professur i distanspedagogik vid Mitthögskolan,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vikten av att stötta inrättandet av en professur i uthålligt utnyttjande av energi vid Mitthögskolan.
Stockholm den 22 januari 1995 Görel Thurdin (c)