Inrättande av ett fristående institut för värdering av svensk och utländsk utbildning/examina
Många flyktingar och invandrare som kommit till Sverige
under senare tid har haft med sig en utbildning från
hemlandet i bagaget. Det har varit allt ifrån kvalificerade
examina vid universitet till mera vanliga yrkesutbildningar.
Deras besvikelse har varit stor när man upptäckt att dessa
utbildningar inte är någonting värda på den svenska
arbetsmarknaden. För att kunna arbeta inom sitt
utbildningsområde har krävts av dem att man får en
värdering av sin utbildning/examina. Detta för att dels se
vilken nivå utbildningen motsvaras av i Sverige, dels vilka
eventuella kompletteringar som kan behövas för att t.ex. få
behörighet att arbeta i ett yrke.
Den som vill få sina betyg och examenshandlingar från
utländska universitet och högskolor jämförda med
motsvarande svenska utbildningar har sedan 1984 kunnat
vända sig till UHÄ. På ämbetet finns en mindre enhet som
arbetade med dessa frågor. Tyvärr var resurserna till
verksamheten små och det skapade stora ärendebalanser och
långa väntetider. Den 1 juli 1992 togs denna uppgift över av
det nyinrättade verket för högskoleservice.
Detta att man inte tillräckligt snabbt kan få sin utbildning
värderad har skapat problem för åtskilliga invandrare. Man
har inte kunnat söka arbete inom sitt yrke eller vetat vilka
kompletterande utbildningar man ska söka för att bli behörig
i Sverige. Arbetslösheten är därför stor inom denna grupp.
Detta förhållande är ett stort slöseri både med människor och
resurser.
Osäkerheten om de utländska utbildningarnas innehåll och
värde skapar problem på flera håll i samhället. Företagen är
osäkra vilket gör att invandrarakademiker oftast konkurreras
ut av andra svenska sökande trots att de i själva verket kan
ha bättre utbildning och meriter. Utbildningsanordnare vet
inte tillräckligt mycket för att rätt kunna bedöma vilka
kompletteringar som måste till för att nå svensk standard.
Detta skapar problem i planeringen av specialutbildningar.
Vi lever i en alltmer internationell värld. Alltfler svenskar
söker också arbete utomlands. Inom ramen för EES-avtalet
och ett framtida medlemskap i EG/EU öppnas också
möjligheterna för en friare arbetsmarknad inom Europa.
Behovet ökar då också för svenskar att få sin utbildning
värderad gentemot utlandet.
Detta talar enligt vår uppfattning för att den nuvarande
enheten på verket för högskoleservice är för liten för sin
uppgift. Vad vi i Sverige behöver för framtiden är ett
fristående institut som har tillräckliga resurser för att klara av
att snabbt värdera både svenska och utländska utbildningar.
Institutet ska också genom en faktabank kunna ge service åt
olika utbildningsanordnare. Som huvudmän för ett sådant
institut kan man utöver staten också tänka sig
arbetsmarknadens parter. Verksamheten kan till stor del
avgiftsfinansieras. Lösningar av den här modellen finns
redan i dag i andra länder.
Regeringen bör därför snarast utreda möjligheterna att
tillskapa ett sådant värderingsinstitut i vårt land.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inrättandet av ett fristående institut för
värdering av svenska och utländska utbildningar.
Stockholm den 18 januari 1995
Rune Backlund (c)
Ingbritt Irhammar (c)