Utbildningsnivån i ett geografiskt område får en allt större
betydelse för kompetensutvecklingen och möjligheten att
hävda sig i Sverige och internationellt. Det handlar inte minst
om att uppnå ett effektivt samspel mellan
utbildningsanordnarna själva och mellan högskolor och
företag. Universitet och högskolor spelar en central roll för
att stimulera till och uppnå nödvändig kompetens.
Grundutbildning av hög kvalitet tillsammans med forskning
och forskarutbildning ställer höga krav på universitetens och
högskolornas struktur. Dessa har också en uppgift som en
kritisk motkraft i samhället.
Skaraborgs län har påbörjat en ansträngande men viktig
vandring att stimulera den eftergymnasiala utbildningen i
länet. Denna är mycket varierande inom olika geografiska
områden i länet, och endast Skövde kommun av 17
kommuner lever upp till riksgenomsnittet. Vad gäller den
sneda fördelningen, där av andelen högskolenybörjare
endast 40 procent är män börjar denna också jämna ut sig,
när man ser på övergångsfrekvensen från 3- eller 4-åriga
gymnasielinjer. Man kan också konstatera att det egna länet
är vinnare vad gäller flest högskolestuderande från länet.
Med de egna resurserna täcks ca 90 procent av
högskolestuderande på universitet och högskolor i Göteborg,
Jönköping, Karlstad, Örebro, Lund, Stockholm, Uppsala och
Linköping. En tredjedel av de studerande på annan ort
återkommer inte till länet för yrkesverksamhet.
I Skaraborg finns högre utbildning vid Högskolan i
Skövde, SLU -- Sveriges lantbruksuniversitet i Skara,
Vårdhögskolan i Skövde samt högre militär utbildning.
Högskolorna arbetar i dagsläget var för sig med enbart
enstaka kontakter. Däremot finns väl utbyggda nätverk med
näringslivet. En större samverkan skulle leda till
synergieffekter på flera sätt. Samverkan byggs givetvis från
den direkta verksamheten, men underlättas genom stimulans
på olika sätt. Det mest drastiska för att få slagkraft i
Skaraborg skulle vara att gå samman i en s k
stiftelsehögskola. Det skulle innebära en stimulans för
utvecklingen av den högre utbildningen och forskningen i
länet. Med en ny stiftelseform skulle det vara lättare för de
olika högskolorna att finna samarbete på lika villkor. För
högskolorna vinns också större frihet och speciella
utvecklingsmöjligheter. Informationen görs gemensamt och
marknadsföringen för Skaraborgs högre utbildning blir
starkare.
Skaraborg har bl a sin styrka i den gedigna kunskapen på
livsmedelsområdet och ''den gröna sektorn'', vidare inom
datorteknik samt högre utbildning inom vården. Antalet
årsstudieplatser är i ständig ökning. Unika
ingenjörsutbildningar finns inom t ex exportingenjörslinjen
och livsmedelsområdet. Högskolan i Skövde har
utbildningen främst inriktad på teknik, ekonomi, data- och
systemvetenskap. Högskolans främsta profilering är idag
mot olika aspekter av informationsbehandling inom ämnena
ADB och datalogi. Fördjupningsinriktningar och forskning
förekommer bl a inom områdena effektelektronik,
programvaruutveckling, artificiella neutrala nätverk och
aktiva databaser. Högskolan har också målmedvetet byggt
upp och stärkt sin ställning i moderna språk och
länderkunskap och har en starkare profilering mot språk och
länderkunskap än andra mindre högskolor. Utbildningen ges
i kombination med utbildning i teknik och ekonomi.
Högskolan har också riksunika utbildningar inom medie-
och bildkonstområdena. En påbyggnadsutbildning i
motorteknik ges i samarbete med Volvo. Samverkan sker
också med Arméns underhållscentrum.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU
Väst/Veterinärinrättningen) i Skara är uppdelat på två
fakulteter och ett informationscentrum. Inom den
veterinärmedicinska fakulteten bedrivs både omfattande
forskningsverksamhet och utbildning av veterinärer. I
fakulteten ingår institutionen för husdjurshygien med
hovslagarskolan och Djursjukhuset med
djursjukvårdarskolan och försöksgården. Inom den
Lantbruksvetenskapliga fakulteten ingår båda Västra
jordbruks- och husdjursförsöksdistrikten och
Trädgårdsförsöken. En ny högskoleutbildning har startats
med inriktning mot livsmedelsförädling. Den har en profil
som utmärks av en helhetssyn på hela förädlingsskedet --
från råvara till färdigt livsmedel. SLU bedriver också kurser
inom olika områden som utbildning av
djurskyddsinspektörer, hästkurser och lantbruksinriktade
kurser.
Skaraborgs Vårdhögskola har sjuksköterske- och sociala
omsorgsutbildningar. Inom socialomsorgslinjen finns
inriktningen äldre, handikappade och psykiskt
utvecklingsstörda. Påbyggnadsutbildningar ges i anslutning
till sjuksköterskeutbildningen i anestesisjukvård,
barnmorskeutbildning, intensivvård, psykiatri, öppen hälso-
och sjukvård samt flera fristående kurser. Behovet av
vidareutbildning av sjuksköterskor kommer att öka.
Samarbete finns bl a med Göteborgs universitet.
Vårdhögskolan har också internationella kontakter, bl a har
man ett utbyte med vårdlärare i Estland. Ett samarbete inom
forskningssidan är bl a uppbyggt med Skaraborgsinstitutet.
Vad Skaraborgs högre undervisning behöver är stimulans
att tillsammans stärka den högre utbildningsnivån i länet.
Med olika stimulansåtgärder skulle de olika högskolorna
som var för sig har hög kvalitet och gott renommé ytterligare
kunna växa och bidra till länets utveckling. Inte minst den
''gröna sektorn'' kan få slagkraft genom EU-medlemskapet
och de krav och diskussioner som förs om miljön.
Livsmedelssidan med sina kvalitetsaspekter skulle kunna få
ytterligare stimulans genom exportingenjörssatsningen och
vice versa. Miljösamverkan idag presenterar olika modeller.
Ett exempel är TCO:s ''Vill du arbeta i ett 6 E-företag?'', där
6 E står för ergonomi, ekonomi, ekologi, emission,
effektivitet och energi. Detta har Skaraborg i sin högre
utbildning, ergonomi genom inte minst vårdhögskolan,
ekonomi inte minst genom högskolan, ekologi och emission
inte minst genom den högre utbildningen inom SLU samt
effektivitet och energi inom de olika högskolorna var för sig.
Vad som saknas är en väl underbyggd samverkan med
synergieffekter. En sådan skulle lätt kunna leda till nya
profiler, exempelvis skulle vårdhögskolan tillsammans med
högskolan kunna finna en unik profil i en
påbyggnadsutbildning i medicinsk teknik. Kunskaperna
finns på respektive håll. Ställningen som föregångare på
livsmedelssidan skulle förstärkas. Högskolan skulle få
lättare med målsättningen att utveckla
beteendevetenskapliga ämnen. Den forskning som idag
bedrivs skulle kunna utvecklas från att mest bedrivas i
samarbete med näringen, vilket är lovvärt, också till egen
kvalificerad högre forskning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stimulansåtgärder för
högskoleutbildningen i Skaraborg.
Stockholm den 20 januari 1995
Ulla-Britt Hagström (kds)