Utbildningsnivån i ett geografiskt område får en allt större betydelse för kompetensutvecklingen och möjligheten att hävda sig i Sverige och internationellt. Det handlar inte minst om att uppnå ett effektivt samspel mellan utbildningsanordnarna själva och mellan högskolor och företag. Universitet och högskolor spelar en central roll för att stimulera till och uppnå nödvändig kompetens. Grundutbildning av hög kvalitet tillsammans med forskning och forskarutbildning ställer höga krav på universitetens och högskolornas struktur. Dessa har också en uppgift som en kritisk motkraft i samhället.
Skaraborgs län har påbörjat en ansträngande men viktig vandring att stimulera den eftergymnasiala utbildningen i länet. Denna är mycket varierande inom olika geografiska områden i länet, och endast Skövde kommun av 17 kommuner lever upp till riksgenomsnittet. Vad gäller den sneda fördelningen, där av andelen högskolenybörjare endast 40 procent är män börjar denna också jämna ut sig, när man ser på övergångsfrekvensen från 3- eller 4-åriga gymnasielinjer. Man kan också konstatera att det egna länet är vinnare vad gäller flest högskolestuderande från länet. Med de egna resurserna täcks ca 90 procent av högskolestuderande på universitet och högskolor i Göteborg, Jönköping, Karlstad, Örebro, Lund, Stockholm, Uppsala och Linköping. En tredjedel av de studerande på annan ort återkommer inte till länet för yrkesverksamhet.
I Skaraborg finns högre utbildning vid Högskolan i Skövde, SLU -- Sveriges lantbruksuniversitet i Skara, Vårdhögskolan i Skövde samt högre militär utbildning. Högskolorna arbetar i dagsläget var för sig med enbart enstaka kontakter. Däremot finns väl utbyggda nätverk med näringslivet. En större samverkan skulle leda till synergieffekter på flera sätt. Samverkan byggs givetvis från den direkta verksamheten, men underlättas genom stimulans på olika sätt. Det mest drastiska för att få slagkraft i Skaraborg skulle vara att gå samman i en s k stiftelsehögskola. Det skulle innebära en stimulans för utvecklingen av den högre utbildningen och forskningen i länet. Med en ny stiftelseform skulle det vara lättare för de olika högskolorna att finna samarbete på lika villkor. För högskolorna vinns också större frihet och speciella utvecklingsmöjligheter. Informationen görs gemensamt och marknadsföringen för Skaraborgs högre utbildning blir starkare.
Skaraborg har bl a sin styrka i den gedigna kunskapen på livsmedelsområdet och ''den gröna sektorn'', vidare inom datorteknik samt högre utbildning inom vården. Antalet årsstudieplatser är i ständig ökning. Unika ingenjörsutbildningar finns inom t ex exportingenjörslinjen och livsmedelsområdet. Högskolan i Skövde har utbildningen främst inriktad på teknik, ekonomi, data- och systemvetenskap. Högskolans främsta profilering är idag mot olika aspekter av informationsbehandling inom ämnena ADB och datalogi. Fördjupningsinriktningar och forskning förekommer bl a inom områdena effektelektronik, programvaruutveckling, artificiella neutrala nätverk och aktiva databaser. Högskolan har också målmedvetet byggt upp och stärkt sin ställning i moderna språk och länderkunskap och har en starkare profilering mot språk och länderkunskap än andra mindre högskolor. Utbildningen ges i kombination med utbildning i teknik och ekonomi. Högskolan har också riksunika utbildningar inom medie- och bildkonstområdena. En påbyggnadsutbildning i motorteknik ges i samarbete med Volvo. Samverkan sker också med Arméns underhållscentrum.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU Väst/Veterinärinrättningen) i Skara är uppdelat på två fakulteter och ett informationscentrum. Inom den veterinärmedicinska fakulteten bedrivs både omfattande forskningsverksamhet och utbildning av veterinärer. I fakulteten ingår institutionen för husdjurshygien med hovslagarskolan och Djursjukhuset med djursjukvårdarskolan och försöksgården. Inom den Lantbruksvetenskapliga fakulteten ingår båda Västra jordbruks- och husdjursförsöksdistrikten och Trädgårdsförsöken. En ny högskoleutbildning har startats med inriktning mot livsmedelsförädling. Den har en profil som utmärks av en helhetssyn på hela förädlingsskedet -- från råvara till färdigt livsmedel. SLU bedriver också kurser inom olika områden som utbildning av djurskyddsinspektörer, hästkurser och lantbruksinriktade kurser.
Skaraborgs Vårdhögskola har sjuksköterske- och sociala omsorgsutbildningar. Inom socialomsorgslinjen finns inriktningen äldre, handikappade och psykiskt utvecklingsstörda. Påbyggnadsutbildningar ges i anslutning till sjuksköterskeutbildningen i anestesisjukvård, barnmorskeutbildning, intensivvård, psykiatri, öppen hälso- och sjukvård samt flera fristående kurser. Behovet av vidareutbildning av sjuksköterskor kommer att öka. Samarbete finns bl a med Göteborgs universitet. Vårdhögskolan har också internationella kontakter, bl a har man ett utbyte med vårdlärare i Estland. Ett samarbete inom forskningssidan är bl a uppbyggt med Skaraborgsinstitutet.
Vad Skaraborgs högre undervisning behöver är stimulans att tillsammans stärka den högre utbildningsnivån i länet. Med olika stimulansåtgärder skulle de olika högskolorna som var för sig har hög kvalitet och gott renommé ytterligare kunna växa och bidra till länets utveckling. Inte minst den ''gröna sektorn'' kan få slagkraft genom EU-medlemskapet och de krav och diskussioner som förs om miljön. Livsmedelssidan med sina kvalitetsaspekter skulle kunna få ytterligare stimulans genom exportingenjörssatsningen och vice versa. Miljösamverkan idag presenterar olika modeller. Ett exempel är TCO:s ''Vill du arbeta i ett 6 E-företag?'', där 6 E står för ergonomi, ekonomi, ekologi, emission, effektivitet och energi. Detta har Skaraborg i sin högre utbildning, ergonomi genom inte minst vårdhögskolan, ekonomi inte minst genom högskolan, ekologi och emission inte minst genom den högre utbildningen inom SLU samt effektivitet och energi inom de olika högskolorna var för sig. Vad som saknas är en väl underbyggd samverkan med synergieffekter. En sådan skulle lätt kunna leda till nya profiler, exempelvis skulle vårdhögskolan tillsammans med högskolan kunna finna en unik profil i en påbyggnadsutbildning i medicinsk teknik. Kunskaperna finns på respektive håll. Ställningen som föregångare på livsmedelssidan skulle förstärkas. Högskolan skulle få lättare med målsättningen att utveckla beteendevetenskapliga ämnen. Den forskning som idag bedrivs skulle kunna utvecklas från att mest bedrivas i samarbete med näringen, vilket är lovvärt, också till egen kvalificerad högre forskning.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om stimulansåtgärder för högskoleutbildningen i Skaraborg.
Stockholm den 20 januari 1995 Ulla-Britt Hagström (kds)