Regeringen uttrycker i propositionen 1994/95:100 en
mycket positiv syn på folkbildningen och slår fast dess
viktiga roll inom vuxenutbildningen. Folkhögskolorna har
sedan lång tid genomfört kompetensgivande utbildning
avseende allmän eller särskild behörighet för
högskolestudier.
Om folkhögskolan även i fortsättningen skall kunna fylla
en sådan viktig funktion inom vuxenutbildningen fordras att
elever från folkhögskolan inte missgynnas vid antagning till
högskolan i jämförelse med sökande från gymnasieskolan
och komvux. Rent formellt kan naturligtvis eleverna med
behörighet från folkhögskolan antas till högskolestudier
genom betygs- eller provurval. Men i praktiken fungerar inte
detta vid alla högskolor, därför att studieomdömet värderas
mycket olika.
Tydligast märks detta vid antagning till fristående kurser.
Om man studerar vid komvux eller kommer från
gymnasieskolan kan man antas till högskolan genom betyg
eller högskoleprov. För folkhögskoleeleverna finns endast
högskoleprovet som möjlighet vid ansökan till vissa
högskolor. Utbildningsutskottet uttalade i april 1994
uppfattningen att studieomdömen från folkhögskola skall
jämställas med betyg och ligga till grund för urval till
högskoleutbildning. För att motverka den sociala
snedrekryteringen vid högre studier måste
utbildningschanserna fördelas rättvist.
Antagningsreglerna måste vara överblickbara och väl
kända för alla sökande. Folkhögskoleeleverna får inte
missgynnas och deras möjlighet att studera vidare vid
högskolan inte försvåras. Det är därför viktigt att en översyn
av antagningsreglerna i syfte att åstadkomma större rättvisa
och en bättre samordning kommer till stånd mycket snabbt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en skyndsam översyn av
meritvärderingen av studieomdömen från folkhögskolan vid
antagning till universitet och högskola.
Stockholm den 22 januari 1995
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v)
Björn Samuelson (v)
Hanna Zetterberg (v)