Regeringen uttrycker i propositionen 1994/95:100 en mycket positiv syn på folkbildningen och slår fast dess viktiga roll inom vuxenutbildningen. Folkhögskolorna har sedan lång tid genomfört kompetensgivande utbildning avseende allmän eller särskild behörighet för högskolestudier.
Om folkhögskolan även i fortsättningen skall kunna fylla en sådan viktig funktion inom vuxenutbildningen fordras att elever från folkhögskolan inte missgynnas vid antagning till högskolan i jämförelse med sökande från gymnasieskolan och komvux. Rent formellt kan naturligtvis eleverna med behörighet från folkhögskolan antas till högskolestudier genom betygs- eller provurval. Men i praktiken fungerar inte detta vid alla högskolor, därför att studieomdömet värderas mycket olika.
Tydligast märks detta vid antagning till fristående kurser. Om man studerar vid komvux eller kommer från gymnasieskolan kan man antas till högskolan genom betyg eller högskoleprov. För folkhögskoleeleverna finns endast högskoleprovet som möjlighet vid ansökan till vissa högskolor. Utbildningsutskottet uttalade i april 1994 uppfattningen att studieomdömen från folkhögskola skall jämställas med betyg och ligga till grund för urval till högskoleutbildning. För att motverka den sociala snedrekryteringen vid högre studier måste utbildningschanserna fördelas rättvist.
Antagningsreglerna måste vara överblickbara och väl kända för alla sökande. Folkhögskoleeleverna får inte missgynnas och deras möjlighet att studera vidare vid högskolan inte försvåras. Det är därför viktigt att en översyn av antagningsreglerna i syfte att åstadkomma större rättvisa och en bättre samordning kommer till stånd mycket snabbt.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en skyndsam översyn av meritvärderingen av studieomdömen från folkhögskolan vid antagning till universitet och högskola.
Stockholm den 22 januari 1995 Britt-Marie Danestig-Olofsson (v) Björn Samuelson (v) Hanna Zetterberg (v)