Orsaken till mäns flintskallighet är att de använder insidan
av skallen, menade Aristoteles. Med det fick han även
någonting sagt om kvinnors intelligens. Forskningen har
visat att Aristoteles hade fel. Håravfall och flintskallighet är
hormonellt betingat och har alltså inget att göra med hur män
och kvinnor använder hjärnan.
Det kan tyckas att det här är historia och att vi i vår
moderna tid vet bättre. Men synen på kvinnan som
avvikande lever kvar inom medicinen och psykologin och
påverkar kvinnliga patienter än i dag.
Genom att människan, inom den medicinska forskningen,
är en 75-kilos man har kvinnan kommit att betraktas som
avvikande. Eftersom män inte har menstruation, föder barn
eller lika påtagligt kommer in i klimakteriet har dessa för
kvinnan normala funktioner kommit att betraktas som
sjukdomar. Ett nytt fält har öppnat sig för medicinsk teknik
på manliga villkor. En teknik som används utan att den paras
med kvinnors specifika erfarenheter och kunskaper på
området. Det är fortfarande lättare att skära bort livmödrar,
äggstockar och bröst än att utveckla alternativa icke-
kirurgiska behandlingar
Kvinnors normalvärden
När normalvärdet för blodtryck skulle fastställas mättes
blodtrycket på ett antal medicine kandidater -- alla män,
eftersom läkarstuderande var män på den tiden. Utifrån detta
manliga normalvärde ansågs kvinnor ha för högt blodtryck
och tvingades äta blodtryckssänkande medicin för att
komma ner i normalt, d.v.s. manligt, tryck. Om normalvärdet
skulle vara satt utifrån kvinnor skulle det kunna innebära att
hela den manliga delen av befolkningen skulle tvingas att äta
blodtryckshöjande medicin.
De undersökningar som ligger till grund för bedömningen
av blodfetter är gjorda på män. Det leder till att läkarna i dag
vet lite om vilka blodfettvärden som gäller för kvinnor. Det
som för män är det goda kolesterolet kan för kvinnor vara
det farliga. Läkarna kan bara konstatera att antalet kvinnor
som dör i hjärtinfarkt har ökat. När kvinnor kommer till
sjukhusen för akuta hjärtproblem får de sämre behandling,
och livsuppehållande behandling sätts inte in eller sätts in för
sent eftersom kvinnor inte upplever hjärtsmärtor på samma
sätt som män och därför beskriver sina smärtor på ett för
läkaren okänt sätt.
Inom muskelfysiologin och muskelbiokemin användes
muskelbiopsier för att forska om hur muskeln ser ut och
varför vi blir trötta. Eftersom män har större muskelmassa
använder forskarna sig ofta av t.ex. brandmän och idrottare
som försökspersoner. Resultaten publiceras sedan som
giltiga för oss alla. Men är de verkligen giltiga för alla
muskler och inte bara för mäns? Ingen vet eftersom inte
någon brytt sig om att ta reda på om kvinnors och mäns
muskler skiljer sig åt. En uppgiven anledning till varför
forskare inte använt sig av kvinnliga försökspersoner är att
kvinnor menstruerar och det blir ''så besvärligt'' med den
månatliga cykeln. Men den månatliga cykeln är en naturlig
del i kvinnans livscykel.
Den medicinska metodiken
I vissa försök att uppnå jämställdhet inom den medicinska
forskningen har man blandat kvinnliga och manliga
försökspersoner och sedan publicerat dessa resultat som
giltiga för kvinnor och män. Om det är så att kvinnors och
mäns normalvärden skiljer sig åt innebär detta att de
forskningsresultat som i dag presenteras inte är giltiga vare
sig för kvinnor och män. Exemplet visar på behovet av
utveckling av den medicinska metodiken.
Forskning kring kvinnors hälsa
Vi saknar i dag grundläggande kunskaper om de normala
cykliska förändringarna i bröstkörteln hos friska kvinnor och
om hur variationen av olika hormoner under
menstruationscykeln påverkar bröstkörteln. 25 %
av all kvinnlig cancer är bröstcancer. I stället för att
utveckla forskningen om hur kvinnans vanliga hormoner --
östrogen och progesteron -- och hormonbehandling påverkar
det friska bröstet skär man bort det sjuka bröstet och den
enskilda kvinnan utsätts för ett stort trauma.
Cirka 15 % av alla kvinnor handikappas varje månad av
rikliga mensblödningar till stora kostnader för samhället.
Karensdagen i sjukförsäkringen minskade visserligen
kostnaderna för ''handikappet'' som i stället läggs över på
den enskilda kvinnan. Orsaker och behandlingsmöjligheter
är dåligt utvecklade lika väl som normala blod- och
järnvärden hos menstruerande kvinnor.
Klimakteriet beskrivs av många som ett bristtillstånd vars
livsinnehåll består av en rad förluster -- barnen flyttar
hemifrån samtidigt som den barnalstrande förmågan minskar
och kvinnan skulle uppleva att hennes värde som kvinna
därmed försvinner. Andra betraktar det som ett tillstånd då
kvinnan övergår från att vara en ''normal'' kvinna till häxa.
Återigen andra menar att det är kulturella och sociala
strukturer som bestämmer hur klimakteriet upplevs av
kvinnan, vilket också bevisas av att frekvensen av
övergångsbesvär är mycket varierande i olika kulturer. Stora
prospektiva studier skulle kunna öka kunskapen om
klimakteriets normala förlopp och variationer hos friska
kvinnor i Sverige.
Närmare en miljon svenska kvinnor behandlas dagligen
med hormoner i olika former. Hormonell behandling
påverkar ofta kvinnors allmänna livssituation och
livskvalitet. Eventuella samband mellan behandling och
olika tumörformer i t.ex. bröst, livmoder och äggstockar
diskuteras livligt. De studier som hittills gjorts har gett
osäkra och motstridiga resultat. Förbättrade kunskaper om
östrogeners och andra hormoners effekter kan öka
förståelsen för många vanliga sjukdomar hos kvinnor, som
t ex högt blodtryck, förkalkning, sockersjuka och reumatisk
ledvärk. Vid sekelskiftet kommer det att finnas cirka en
miljon kvinnor över 60 år i Sverige. Med hormonell
behandling finns möjlighet att förebygga t.ex. benskörhet
och hjärtinfarkt hos vissa riskgrupper. Men för detta krävs
forskning om kvinnliga hormoner.
Synen på kvinnan i medicinen
Hälften av alla gynekologiska besvär har psykosomatiska
orsaker, hävdas det i en nyutgiven lärobok i gynekologi och
obstetrik av professorn Sam Brody: Besvären förekommer
''hos kvinnor med en expansiv personlighetskaraktär ...
Typexemplet är den överambitiösa, disharmoniska kvinnan.
Hon är ofta en kampnatur: seg, energisk, framgångsrik
karriärkvinna. Karaktäristiskt är en inte alltid särskilt väl
dold tagg mot män i allmänhet och mot maken i synnerhet
och en önskan att vilja konkurrera och överglänsa. Det
kvinnliga är dem ofta motbjudande.''
Denna lärobok används i undervisningen av dagens
medicine studerande. Det är inte svårt att föreställa sig vilken
syn kvinnliga såväl som manliga läkare får på kvinnors
gynekologiska besvär och förvärvsarbete.
Psykosomatisk betyder ''kroppssjukdom med själslig
bakgrund''. Genom att kalla kvinnors besvär
psykosomatiska lägger man skulden för besvären på
kvinnan. Det är något fel i kvinnans psyke som gör att hon får
kroppsliga symptom. Därmed kan läkaren utesluta kvinnors
situation och livsbetingelser, t.ex. det faktum att kvinnor ofta
arbetar i underordnad ställning, har de mest monotona,
förslitande arbetsuppgifterna och oftast har huvudansvar för
hem och barn.
Det är därför viktigt att forskning och utbildning införlivar
en medvetenhet om kvinnors hälsa i kurslitteratur och
utåtriktad information. Under tiden som kunskap om
kvinnors hälsa utvecklas och byggs upp måste ett
obligatorium om kvinnokunskap på alla områden i
utbildningen av nya läkare ingå. Redan praktiserande läkare
bör få kompletterande utbildning i medicinska och
psykologiska frågor som rör kvinnors hälsa. Det finns redan
i dag fortbildningsdagar för läkare -- ett par av dem kan göras
obligatoriska och handla om kvinnor.
Kunskapsuppbyggande och utveckling om kvinnors hälsa
Vid Kvinnokliniken, Karolinska sjukhuset byggs nu upp
ett nationellt centrum för information, forskning och
hälsoupplysning om hormoner och kvinnors hälsa kallat
''Kvinnohälsan''. Centret är det första i sitt slag i världen. I
forskningsteamet ingår gynekologer, psykologer,
kardiologer, endokrinologer, invärtesmedicinare,
barnmorskor, onkologer, cytologer, laboratorieassistenter
och ett flertal doktorander. Centret eftersträvar att ge en
objektiv och saklig information som är fristående från
kommersiella intressen till sjukvårdspersonal och framför
allt till kvinnorna själva om kvinnors hälsa och sjukdom med
tonvikt på medelålders och äldre kvinnors problem. Andra
syften med centret är att utveckla och förbättra den
medicinska rådgivningen och det psykosociala
omhändertagandet för kvinnor i övergångsåren samt att driva
forsknings- och utvecklingsarbete för att öka kunskaperna
om mogna kvinnors hälsa och sjukdomar.
I dag finansieras verksamheten via traditionella
forskningsanslag som Medicinska forskningsrådet,
Riksföreningen mot cancer, WHO, Riksbankens
jubileumsfond och Karolinska Institutet. För att etablera ett
slagkraftigt centrum med bred tvärvetenskaplig forskning
och utveckling kring kvinnors normalvärden och kring
hormoner och kvinnohälsa samt utbildning och information
är det emellertid synnerligen viktigt att Kvinnohälsan
erhåller statliga medel för att verksamheten skall kunna
breddas och garanteras. Enskilda kvinnor skall inte behöva
lida för att den medicinska vetenskapen hittills endast har
präglats av manliga forskares föreställning om kvinnor som
avvikande.
Vänsterpartiet anser därför att 5 miljoner kronor årligen
ska avsättas för att garantera Kvinnohälsans fortsatta
verksamhet.
Medicinska forskningsrådet (MFR) beviljar i dag medel
till olika medicinska forskningsprojekt. Varje ansökan
hänvisas till olika prioriteringsgrupper för bedömning. I dag
finns 11 sådana prioriteringsområden. Kvinnors hälsa är inte
ett eget prioriteringsområde utan forskningsprojekt som
handlar om kvinnors hälsa; kvinnosjukvård, gynekologi och
obstetrik hamnar under prioriteringsområdet kirurgi. Till
varje prioriteringsområde finns en prioriteringskommitté
knuten. Den prioriteringskommitté som har att behandla
kvinnors hälsa och sjukvård består av två kirurger, en
ortoped, en urolog, en öronläkare och en gynekolog (5 män
och 1 kvinna). Efter prioriteringskommitténs utlåtande går
ansökan till rådsberedningen för slutligt beslut.
Rådsberedningen består av 11 personer, varav 3 är kvinnor.
I andra länder har man uppmärksammat obalansen inom
den medicinska forskningen och gjort strukturförändringar.
MFR:s struktur och organisation har dock inte följt med
utvecklingen. Trots den debatt som förts under senare år
behandlas projektansökningar om kvinnors hälsa under
sakområdet kirurgi. Att gynekologi och obstetrik sorterar
under kirurgi visar att man fortfarande hellre skär bort
livmödrar, äggstockar och bröst än utvecklar alternativa icke-
kirurgiska behandlingar.
För att rätt kunna behandla och bedöma projekt om
kvinnors hälsa bör kvinnors hälsa bli ett eget
prioriteringsområde med särskilda key-words och en särskild
expertgrupp bestående av specialister på kvinnors hälsa.
Särskilda medel för projekt rörande kvinnors hälsa bör också
öronmärkas. En sådan omorganisation kostar inte något
eftersom inga ytterligare medel behöver tillföras -- enbart
öronmärkas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen anslår 5
000
000
kr till Kvinnohälsan vid Karolinska sjukhuset enligt vad i
motionen anförts om att garantera denna verksamhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Medicinska forskningsrådet.
Stockholm den 20 januari 1995
Ulla Hoffmann (v)
Charlotta Bjälkebring (v)
Britt-Marie Danestig-Olofsson (v)
Tanja Linderborg (v)
Eva Zetterberg (v)
Hanna Zetterberg (v)
Alice Åström (v)