För två år sedan var riksdagen överens om att föräldrar skall ha det avgörande inflytandet över hur utvecklingsstörda barn och ungdomar skall fullgöra sin skolplikt. Det beställdes en översyn över gällande regler för att möjliggöra detta.
Då uttalade riksdagen att föräldrarna skall avgöra både valet mellan grundskola och särskola och mellan olika verksamhetsformer inom särskolan.
Det kan enligt min mening inte finnas någon anledning att frångå det beslutet.
Föräldrarna känner sina barn och har förmåga att fatta ansvarsfulla beslut som är bra för dem. Föräldrarna tror på sina barn och på så sätt utvecklas verksamheterna positivt. Dagcenter och eget boende är exempel på hur föräldrar genom sitt engagemang förbättrat livssituationen för utvecklingsstörda barn och ungdomar.
Det är bra med försöksverksamhet. Den kräver noggrann uppföljning och samtidigt ger den möjlighet till snabba och enkla förändringar som kan behövas.
Däremot anser jag att det inte kan vara nödvändigt med så lång försöksperiod som regeringen föreslår. Eftersom reformen behövs och är efterlängtad är det viktigt att hela processen inte tar så lång tid utan att den slutförs så snabbt som möjligt.
Jag anser att en försöksperiod omfattande två år är tillräcklig.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om föräldrarnas inflytande vid val av grundskola eller särskola samt mellan olika verksamhetsformer inom särskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om försöksperiodens längd.
Stockholm den 24 april 1995 Karin Olsson (s)