Motion till riksdagen
1994/95:Ub608
av Stig Sandström m.fl. (v)

Forskning och utveckling inom psykologin


Psykologisk tillämpning innebär också bruk av
psykologiska metoder och tekniker. Dessa måste stå på fast
vetenskaplig grund och hänga samman med existerande
psykologiska teorier.
Svensk psykologisk forskning ligger mycket långt framme
och har gjort sig internationellt känd på en rad viktiga fält
som ofta också hänger direkt samman med den tillämpning
som praktiskt verksamma psykologer svarar för.
När det gäller det psykologiska metodområdet har också
ett omfattande forsknings- och utvecklingsarbete bedrivits
under efterkrigstiden. Men metoderna måste förnyas och det
har visat sig svårt att hos forskningsfonder skapa ett sådant
intresse att medel kunnat beviljas. Fältet ligger i
skärningslinjen mellan forskning och utveckling.
De psykologiska metoder som avses här utvecklas ofta i
utlandet, i engelsk- eller tyskspråkig forskningskultur. För att
kunna tillämpas på svenska förhållanden krävs vetenskaplig
utprövning, standardisering och normering på förhållandevis
stora grupper. En del metoder utvecklas i större
forskningsprojekt och kan därigenom finansieras i direkt
anslutning till projektet.
Däremot avsätts inga medel för direkt anpassning till
praktiska förhållanden, utprövning, framtagande av manual
etc. Enstaka psykologiska instrument tas fram direkt för
psykologisk mätning för specifika ändamål. I samtliga fall
tillkommer ett omfattande standardiseringsförfarande för att
ett praktiskt användbart mätinstrument skall kunna
konstrueras.
Slutprodukten av ett psykologiskt metodutvecklingsarbete
kan antingen vara standardiserade psykologiska test för
utredning, diagnostik eller urval, funktionsbeskrivande
metoder för t.ex. analys av felfunktioner eller störningar,
behandlingsmetoder som kan motverka eller lindra
störningar eller träningsmetoder som stöder och utvecklar
redan friska funktioner.
Varken medelsbeviljande sektorsforskningsorgan eller
forskningsråd har ansett sig kunna prioritera ens enstaka
projektansökningar inom detta område som har central vikt
för de allra flesta delarna av praktisk psykologisk
verksamhet. De rör sålunda t.ex. klinisk-psykologisk
tillämpning, forensisk (rättslig) psykologi, skolans
psykologverksamhet, störningar eller handikapp hos barn,
neuropsykologisk diagnostik för barn samt arbetslivets olika
funktioner och sektorer. Samtliga områden är beroende av
psykologiska instrument av hög kvalitet, baserade på teori
och utprövade enligt vetenskapligt vedertagen metodik.
Anslagsmöjligheterna för vetenskaplig konstruktion,
utprövning och därtill relaterat forsknings- och
utvecklingsarbete bör snarast utredas så att förslag kan
föreläggas riksmötet senast i nästkommande
forskningsproposition.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av och resurser för forskning
och utveckling inom det psykologiska metodområdet,
särskilt psykologiska test.

Stockholm den 16 januari 1995

Stig Sandström (v)

Charlotta L Bjälkebring (v)

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v)

Tanja Linderborg (v)

Eva Zetterberg (v)

Hanna Zetterberg (v)

Alice Åström (v)