Sydsverige är centrum för det svenska jordbruket. En sjättedel av jordbruksproduktionen sker i Skåne. Förädlingsindustrin är koncentrerad till Skåne. Förpackningsindustrin likaså. Halva den svenska skogsproduktionen sker söder om Vättern.
Ändå ligger forskningen på jordbruksområdet koncentrerad till Ultuna norr om Stockholm och skogsforskningen till Umeå. I Skåne finns endast kvar Alnarps lantmästar- och hortonomutbildning, ett rutinmässigt besparingsobjekt i Ultunas budget (senast hotades t. o. m. Alnarps ladugård). Alnarp har dock fortfarande kvar en mycket hög vetenskaplig kompetens och skulle, rätt utnyttjat, kunna bli en ovärderlig resurs för jordbrukets utveckling. Dess strategiska läge mitt i centrum för svenskt jordbruk, förädlingsindustri och förpackningsindustri är en tillgång som inte får missbrukas.
Om vi menar allvar med att svenskt lantbruk skall bli konkurrenskraftigt i Europa skall naturligtvis forskning och utveckling inte ligga isolerat från produktionen som idag. Våra konkurrenter vilar inte. Som jämförelse kan nämnas att Argentina tredubblat sina insatser på forskningen och idag har 14 lantbruksuniversitet på 31 miljoner invånare.
Det är nu utomordentligt angeläget att Alnarps unika möjligheter utnyttjas. Alnarp måste därför arbeta mera självständigt och med koppling till redan befintliga verksamheter i närområdet. Med hänsyn till den sydsvenska livsmedelsproduktionens utvecklingspotential och det nya Europasamarbetet bör Alnarp på längre sikt väl kunna kvalificera sig för en självständig ställning.
Alnarp bör knytas nära samman med de betydande resurser som redan finns vid Lunds universitet i form av Ekologihuset, Livsmedelscentrum och Kemicentrum.
Alnarp bör också ha en nära koppling till skånsk förädlingsindustri som exempelvis Svalövs, Hilleshög, Sockerbolaget, Weibulls, Perstorp, Nestlé-Findus, Felix och skånsk förpackningsindustri som PLM och Tetra-Laval. Adjungerade professorer från industrin med deltidstjänstgöring vid Alnarp ger en unik möjlighet att skapa ett fruktbärande samarbete mellan universitetsforskningen och industriforskningen, till fromma för kreativitet, kompetens och framtida exportmöjligheter.
Även den skogliga utbildningen bör i större utsträckning lokaliseras i anslutning till den skogliga produktionen, varför en större andel av Lantbruksuniversitetets resurser bör överföras till Alnarp och övriga Sydsverige.
Genom att starkare knyta samman jordbrukets forskning och utbildning med dess produktion, förädling och förpackningsverksamheter skapar vi de resurser som så väl behövs för att höja det svenska jordbrukets internationella konkurrenskraft.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att en större del av Lantbruksuniversitetets resurser överförs till Alnarp.
Stockholm den 17 januari 1995 Bertil Persson (m) Ingvar Eriksson (m)