Skogen är Sveriges gröna guld. Skogsindustrins
exportvärde uppgår till mer än exempelvis det sammanlagda
värdet av bilindustrins och verkstadsindustrins export.
I Götaland är tillväxten 33 miljoner skogskubikmeter per
år. De övriga skogsrika länen i södra Sverige har genom sina
naturliga skogsförhållanden stora förutsättningar att på sikt
bli en av Västeuropas mest betydande råvarubaser för
skogliga produkter. Skogen finns, arbetskraften finns, lång
tradition och stort yrkeskunnande beträffande hantering av
skogen och träet finns, goda framtidsutsikter inom områdena
skog, trä och bioenergi finns, men någon skoglig forskning
och högre skogsutbildning finns inte i södra Sverige, trots att
Götaland idag svarar för cirka 40 % av Sveriges
skogsbruksvärde.
Den skogliga och skogsindustriella forskningen och
utbildningen är idag nästan uteslutande förlagd till mellersta
och norra Sverige. Endast några procent av
forskningsresurserna går till Götaland.
Denna obalans beträffande skoglig forskning och
utbildning bidrar inte till den optimala utveckling av södra
Sveriges skogsbruk som närvaron av skoglig forskning och
högre skoglig utbildning skulle kunna medföra. Det faktum
att såväl ägarstrukturen som vedegenskaperna är helt olika i
södra och norra Sverige talar också för att den sydsvenska
skogsnäringen behöver viss egen utbildning, forskning och
profil. I södra Sverige är merparten av skogsbruket
småskaligt och privatägt med de särskilda förutsättningar för
skötsel, lönsamhet m.m. detta innebär jämfört med
bolagsskogsbruk. Vedens olika egenskaper betyder att det
sydsvenska virket är lämpligt för andra ändamål och
slutprodukter än det nordsvenska virket.
Den sydsvenska skogen skiljer sig i biologiskt avseende
från skogen i norr, bl.a. när det gäller produktionsförmåga
och artrikedom. Skillnaderna har betydelse inte minst för
möjligheten att samordna produktions- och miljöändamål.
Flera starka skäl talar således för att en lokalisering av högre
skogsutbildning och skogsforskning bör ske i södra Sverige.
Skogen är en resurs idag och i framtiden. Men framtiden
kräver utveckling, som i sin tur kräver utbildning och
forskning. På skogsområdet kommer det att krävas ökade
ekologiska kunskaper, starkare miljöinriktning och en högre
grad av förädling.
Ökad miljömedvetenhet och ett växande intresse för
ekologiskt hållbara produkter kommer att medföra en större
efterfrågan på förädlade träprodukter. Det bör också
medverka till att återinföra ett större intresse för trä i
byggandet. Den mycket begränsade utbildningen specifikt
om trä i dagens högskoleutbildning torde medverka till att
byggandet i trä alltmer ersatts av andra material. Vårt land
borde, med våra skogsresurser, vara ledande i
träbyggnadsteknik och användning av trä i byggande. Den
obligataoriska utbildningen av trä bör utvidgas i den högre
skogliga utbildningen.
I dagens debatt om svensk skog och svensk skogs- och
träindustri diskuteras mycket bristen på koppling mellan
kunskap om skogsskötsel och om optimal användning av
skogsråvaran. Det finns grundad anledning att anta att
råvaran trä inte kommer till användning i den utsträckning
som den förtjänar och att den inte får den ekonomiskt
optimala användningen, allt detta på grund av otillräcklig
forskning och utbildning.
Den högre skogliga utbildning och den skogsforskning
som vi menar måste lokaliseras till södra Sverige, bör
bedrivas i den miljö forskningen avser. Det är inte
acceptabelt att forskning om sydsvensk skog enbart sker på
distans. En skoglig fakultet bör knytas till någon av
högskolorna i skogrika Småland.
För att garantera hög kompetens hos dem som arbetar i
skogen och inom förädlingsindustrin krävs att det kan ske en
rekrytering till den högre utbildningen inom regionen och att
näringen i regionen kan rekrytera arbetskraft därifrån.
Möjlighet till vidareutbildning och till utbildning av icke
skogsbruksaktiva skogsägare måste också erbjudas. Det är av
största vikt att sådan utbildning, som blir allt angelägnare,
kan tillhandahållas inom den egna regionen.
Kalmar län och Kronobergs län tillhör de skogrikare länen
och har långa traditioner av träbearbetning i olika former
(från slöjdalster, sågverk, husfabriker m.m. till världens mest
miljövänliga massafabrik). Såväl Kalmar län som
Kronobergs län har också högskolor som bl.a. utbildar
ingenjörer, tekniker och ekonomer. Dessutom finns också en
erkänt kvalificerad miljöutbildning. I ovan nämnda
studiesociala miljö passar även skoglig utbildning och
forskning in.
En massiv, samordnad utvecklingsinsats bör sättas in i hela
kedjan från skogsskötsel till marknadsföring och hantering
av träprodukter. Användning av träfiberbaserade varor i
konkurrens med andra material är också en viktig aspekt att
beakta i en allt hårdare internationell konkurrens. Det är
viktigt att trä och träfiberbaserade produkter utvecklas och
marknadsförs effektivt. Därför bör nuvarande brist på högre
skoglig utbildning och forskning i södra Sverige snarast
åtgärdas. En integrering av skogsvetenskaplig och teknisk
utbildning och forskning bör där komma till stånd. För
skogens, näringens, regionens och landets utveckling.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av skoglig utbildning och
forskning i södra Sverige.
Stockholm den 16 januari 1995
Sivert Carlsson (c)
Eskil Erlandsson (c)