I dagens samhälle önskar vi att föräldrar skall vara delaktiga och engagerade i sina barns skolgång. Vi önskar att föräldrarna skall ha inflytande i skolan. När det gäller förståndshandikappade barns skolsituation tycks dock regeringen att döma av proposition 1994/95:212 inte oreserverat vilja tillämpa denna princip utan nöjer sig med att föreslå en fyraårig försöksverksamhet med föräldrainflytande över dessa barns skolplacering.
Utbildningsutskottet har tidigare (1993/94:UbU6) i mycket kraftfulla ordalag framfört som sin mening att det är ''principiellt betänkligt att en myndighet ges möjlighet att slutligt ta över föräldrars ansvar''. Man föreslog därför regeringen att göra en översyn av gällande regler vad gäller val av skolform för utvecklingsstörda barn. Översynen borde enligt utskottet syfta till att ge föräldrarna det slutliga avgörandet såväl i valet mellan grundskola och särskola som inom särskolan.
Jag delar utbildningsutskottets ovan refererade uppfattning och anser att föräldrar till utvecklingsstörda barn utan den föreslagna perioden av försöksverksamhet bör ges det slutliga avgörandet över sina barns skolplacering såväl i valet mellan grundskola och särskola som inom särskolan.
Jag är väl medveten om att det för ett fåtal föräldrar tar mycket lång tid att ta till sig och acceptera konsekvenserna av barnets förståndshandikapp. Detta faktum gör att skolstarten måste förberedas med lång framförhållning och god information. En förutsättning för att en bra lösning skall komma till stånd är att dialogen mellan föräldrar och skola inleds i god tid.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om föräldrarnas rätt till det slutliga avgörandet i valet mellan grundskola och särskola samt inom särskolan.
Stockholm den 24 april 1995 Sonja Fransson (s)