Motion till riksdagen
1994/95:Ub58
av Beatrice Ask m.fl. (m)

med anledning av prop. 1994/95:212 Ökat föräldrainflytande över utvecklingsstörda barns skolgång -- en försöksverksamhet


Riksdagen behandlade vid flera tillfällen under föregående
mandatperiod föräldrainflytandet när det gäller om barnet
skulle placeras i grundskola eller i särskola. Frågan har också
vid ett par tillfällen utretts och det visar hur komplicerat och
svårt det är att avgöra vilken skolform som är den bästa för
det enskilda barnet.
Val av skolform
Vår utgångspunkt är att skolan med all kraft skall
informera om grundskolan och särskolan och framhålla för
föräldrar vilka möjligheter som finns och vilka
förutsättningar som krävs inom respektive skolform. Det är
vår uppfattning att särskolan skall ses som ett
utbildningsalternativ för de elever som har andra
förutsättningar och behov än barn i regel har. Det krävs ett
mycket gott samarbete mellan skola och hem speciellt kring
barn med utvecklingsstörning. Därför är det självklart att
beslut om skolform i normala fall fattas av föräldrar och
skolhuvudmannen tillsammans. Föräldrar måste givetvis ges
god information om de alternativa utbildningsvägarna.
Vid bedömning av frågan om i vilken skolform ett
skolpliktigt barn skall få sin utbildning måste
utgångspunkten vara barnets bästa. Föräldrarna har
huvudansvaret för barnets utveckling och fostran. Som de
viktigaste personerna i barnets liv förväntas de ha barnets
bästa för ögonen. Av FN:s barnkonvention framgår bl a att
barnets bästa alltid skall komma i första rummet vid alla
åtgärder som rör barnen. Barnkonventionen är formellt inte
bindande för enskilda individer, t ex föräldrar. Det är
regeringen i respektive land som ansvarar för att
konventionens normer respekteras.
Med detta synsätt, dvs att föräldrarna alltid har barnets
bästa i åtanke, bör således inte ett barn få tas emot som elev
i särskolan utan föräldrarnas samtycke. Dock bör det finnas
en möjlighet att placera barnet i särskolan utan föräldrarnas
samtycke om det är uppenbart att barnet inte kan gå i
grundskolan eller om det visar sig att barnet inte klarar av
skolgången där. I det senare fallet är det mycket ovanligt att
ett barn skrivs in i särskolan mot föräldrarnas vilja. Men för
den lilla grupp barn det handlar om är det enligt vår mening
viktigt att värna barnets bästa som norm vid valet mellan
grundskola och särskola.
Om de professionella i skolan gör bedömningen att barnet,
med hänsyn till sina egna förutsättningar och de möjligheter
och resurser som skolan har, inte har rimliga möjligheter att
nå utbildningsmålen, bör barnet kunna tas emot i särskolan
även utan föräldrarnas medgivande. Det får dock i detta fall
inte råda någon tvekan om att barnet inte kan gå i
grundskolan.
Betyg
En majoritet bestående av s, v och mp beslutade i höstas
att minska antalet betygssteg i grundskolan, och att betyg
bara får ges i årskurs 8 och 9. Som betyg skall användas
någon av beteckningarna Godkänd (G), Väl godkänd (VG)
eller Mycket väl godkänd (MVG). Moderata Samlingspartiet
anser detta vara otillräckligt.
Vi har tidigare kritiserat regeringen för den, i vår mening,
illa genomtänkta betygspropositionen (1994/95:85).
Betygen skall mäta i förväg fastställda kunskapsmål och vår
uppfattning är bland annat att ett betygssteg motsvarande Ej
godkänd borde finnas i betygssystemet. Det är ett
misslyckande när elever lämnar skolan med ofullständiga
betyg, och det bör framgå för eleverna och deras föräldrar att
elevens kunskaper inte motsvarar de nationellt satta
miniminivåerna.
Även för elever i särskolan är det viktigt att kunna mäta
kunskaper för att bedöma om man nått upp till fastställda mål
och för att följa upp kunskapsförmedlingen. Enligt den nya
särskoleförordningen har elever i grundsärskolan rätt att få
betyg om eleven eller dennes vårdnadshavare begär det. I
sådana fall skall betyg sättas i timplanens ämnen. Betyg ges
i en tregradig skala med beteckningar för Väl godkänd (VG),
Godkänd (G) och Otillräckliga kunskaper (O). I särskolan
sker en starkt individanpassad utbildning och de mål som
satts upp bör i största möjliga mån kunna fullföljas.
Vi finner det anmärkningsvärt att regeringen för elever i
särskolan är beredd att ge bedömningen Otillräckliga
kunskaper, men inte för elever i grundskolan.
Moderata Samlingspartiet anser att det för alla elever bör
finnas en nivå där skolan kan sätta betyget icke godkänd eller
otillräckliga kunskaper. Emellertid beslutade en
riksdagsmajoritet hösten 1994 att ändra tidigare beslut (prop
1992/93:220, bet 1993/94:UbU1, rskr 1993/94:82), om ett
nytt betygssystem för grundskolan där betyget icke godkänd
inte längre kan sättas. Vår uppfattning är att betygssystemet
i grundskolan och i särskolan skall likna varandra både till
form och principer, varför betyg i särskolan bör justeras.
Antalet betygssteg bör dock även fortsättningsvis bestå av
tre steg, Godkänd (G), Väl godkänd (VG) och Mycket väl
godkänd (MVG). Även i särskolan bör skriftliga omdömen
om elevens kunskapsutveckling ges om föräldrar så begär.
Fristående skolor
Vi ifrågasätter även förändringen av reglerna när en
friskola skall ha ansökt om bidrag. Idag gäller att en friskola
skall ha ansökt om att bli godkänd för vanlig skolplikt före
den 1 augusti året innan bidragsåret börjar för att vara aktuell
för bidrag. Vi vidhåller vår uppfattning som vi utvecklade i
kommittémotion 1994/95:Ub33 med anledning av prop.
1994/95:157 om att nuvarande regler när det gäller
ansökningsdatum skall gälla.
Regeringens förslag innebär att ansökan om godkännande
nu måste ha inkommit före den 1 april. Regeringsförslaget
innebär ett onödigt hinder i möjligheten att starta friskola.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om föräldrars rätt att välja barnets
skolform för fullgörande av barnets skolplikter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om betyg i särskolan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ansökningsdag för bidrag till
fristående skola.

Stockholm den 24 april 1995

Beatrice Ask (m)

Rune Rydén (m)

Ulf Melin (m)

Hans Hjortzberg-Nordlund (m)

Tomas Högström (m)

Margareta E Nordenvall (m)

Ulf Kristersson (m)

Chris Heister (m)

Per Unckel (m)