med anledning av prop. 1994/95:174 Vissa betygsfrågor m.m.
Regeringen föreslår i prop. 1994/95:174 att
benämningarna yrkesförberedande och studieförberedande
program tas bort. Dessa två begrepp syftar till att
karaktärisera de olika utbildningarna i gymnasieskolans
gamla linjesystem. I den nya gymnasieskolan är samtliga
program treåriga med en kärna av studieförberedande
ämnen, vilket leder till att alla som avslutat en
gymnasieutbildning har allmän behörighet till
högskolestudier. Alla nuvarande nationella program inom
gymnasieskolan rymmer såväl studieförberedande som
yrkesförberedande inslag. Miljöpartiet ställer sig bakom
regeringens förslag att ta bort de missvisande begreppen ur
gymnasieförordningen (1992:394).
För att invandrare som bosätter sig i Sverige skall få
möjligheter att komma in på den svenska arbetsmarknaden
eller tillgodogöra sig högre studier är det av yttersta vikt att
de har kunskaper i svenska språket. Goda språkkunskaper
underlättar kommunikationen mellan människor och ger
även ökad förståelse mellan samhällets olika folkgrupper.
Den svenskundervisning för invandrare som nu bedrivs
måste ges högre status, för att förbättra elevernas möjligheter
att få gedigna kunskaper i svenska språket. Det skulle kunna
ske om svenska som andraspråk blir ett självständigt ämne
med en egen kursplan i respektive skolform. Lärarna skulle
då få lättare att utforma undervisningen efter elevernas
behov. I frivilliga skolformer, såsom gymnasieskolan, skall
timplanen ändras så att svenska som andraspråk utgör ett
kärnämne. Detta har sedan länge varit miljöpartiets
ståndpunkt och vi ställer oss bakom regeringens förslag vad
gäller svenska som andraspråk.
Sedan ht -94 ges betyg i gymnasieskolan efter en
fyragradig betygskala, Icke godkänd, Godkänd, Väl godkänd
och Mycket väl godkänd. Betygen i varje kurs relateras till
kraven i kursplanen och skall spegla elevens faktiska
kunskaper i den aktuella kursen. Dessa kunskaper kan eleven
komplettera likaväl under den pågående studietiden som
senare i livet. Att möjligheten för eleverna att höja sin
kompetens under pågående utbildning finns är en
förutsättning för att det nya, högre betyget skall komma med
i slutbetyget från gymnasiet, något som är viktigt vid
ansökning till vidare studier. Meritvärderingar vid antagning
till högre utbildning är under utredning. Det finns för
närvarande inte tillräckliga garantier för att ett betyg som
kompletteras efter avslutade gymnasiestudier likställs med
slutbetyg. Att ta bort möjligheten att komplettera betyg
under gymnasiestudierna är i det läget inte tillrådligt. Man
bör avvakta tills garantier finns för att en senareläggning av
kompletteringen inte medför begränsningar i möjligheterna
till högre studier.
I propositionen anförs om införande av den s.k.
konkurrenskompletteringen (3.1): ''Eftersom förändringarna
har lett till vissa icke önskvärda konsekvenser, bör
möjligheterna till sådan komplettering begränsas.'' Man
hänvisar till att det finns tendenser till att möjligheten att
pröva för högre betyg hur många gånger som helst har satts
i system i vissa skolor. Det andra skälet som anförs är att det
är fullt möjligt att efter fullföljda studier i en högre kurs utan
större svårigheter tentera upp betyget i en lägre kurs i samma
ämne. Då ju betygen är målrelaterade så torde det senare vara
helt onödigt. I de flesta fall kan ju betyget i den högre kursen
direkt transformeras till ett betyg i den lägre.
Okynnesutnyttjande av rätten till ett obegränsat antal
provtillfällen kan stävjas genom att en övre gräns för antalet
omprövningar tillämpas i de få skolor där okynnet
förekommer. Inget av skälen synes med hänsyn till den
osäkerhet som råder beträffande det framtida
meriteringsvärdet av kompletterade betyg motivera att
kompletteringsrätten dras in såsom föreslagits av regeringen.
Alla elever bör ha rätt till avgiftsfri prövning i en kurs de
redan fått ett betyg i. För att slippa extra kostnader och
merarbete för berörda lärare bör det ligga i skolans intresse
att bevaka undervisningens kvalité och arbetssätt så att
eleverna redan från början tillgodogör sig de kunskaper de
har möjlighet och ambition till. Rätten till avgiftsfri prövning
för alla kan ses som ett led i arbetet att få en bra och effektiv
skola.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår förslaget att avskaffa möjligheten för
elever som studerar vid gymnasiet att pröva för ett högre
betyg,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om hantering av
okynneskompletteringar.
Stockholm den 7 april 1995
Gunnar Goude (mp)
Kia Andreasson (mp)
Ronny Korsberg (mp)
Ragnhild Pohanka (mp)
Yvonne Ruwaida (mp)