med anledning av prop. 1994/95:174 Vissa betygsfrågor m.m.
Hösten 1993 beslutade riksdagen om nya läroplaner och
kunskapsrelaterat betygssystem för grundskolan och
gymnasiet. Den socialdemokratiska regeringen föreslår nu
en återställare till vad som gällde innan de nya läroplanerna
och det nya betygssystemet infördes.
Konkurrenskomplettering av betyg
Propositionen vittnar om att regeringen inte fullt ut
accepterat det nya kunskapsrelaterade betygssystemet
eftersom regeringen för en argumentation som om vi
fortfarande hade ett relativt betygssystem.
Vi anser därför att det finns skäl att påpeka att det nya
kunskapsrelaterade betygssystemet infördes eftersom det
fanns en bred enighet om att det relativa betygssystemet inte
fungerade. Det saknade incitament för elever att lära sig mer
och hade skapat en felaktig föreställning om att goda
studieinsatser hos en elev på något sätt drabbade
klasskamraterna -- ''femmorna kunde ta slut i en klass''.
Regeringen föreslår nu att den rätt att i gymnasieskolan
genom prövning höja ett minst godkänt betyg, s k
konkurrenskomplettering, under studietiden skall avskaffas.
Det skall endast bli tillåtet att pröva för högre betyg än
godkänd efter slutförd gymnasieutbildning, dvs sedan
slutbetyg utfärdats.
Det fanns redan i det tidigare relativa betygssystemet en
rätt att pröva för ett högre betyg inom gymnasieskolan men
med en viss begränsning i rätten att använda ett nytt betyg i
avgångsbetyg eller slutbetyg. Det i sin tur hade sin orsak i
det grupprelaterade betygssystemets konstruktion. Detta
systems mål var att nå ''en likartad betygssättning i alla
ämnen'', enligt vilken ''betygsstegen anger elevernas
ställning i förhållande till medelprestationen inom
årskursen''. En komplettering av betyg i efterhand kunde inte
sättas i förhållande till medelprestationen inom årskursen
och därmed inte räknas in i slutbetygets medelvärde.
I det kunskapsrelaterade betygssystemet är emellertid
betyget ett ''kvitto'' på vissa på förhand definierade
kunskaper. Folkpartiet liberalerna anser att den verkliga
nivån på kunskaperna skall dokumenteras i slutbetyget. Av
det skälet anser vi det mycket märkligt att regeringen föreslår
att elever skall kunna pröva för högre betyg men att dessa
inte skall räknas in i slutbetyget. Den elev som genom
konkurrenskomplettering visar att han/hon besitter högre
kunskaper skall erhålla ett högre betyg och detta skall
självklart räknas in i slutbetyget.
Regeringen anser dessutom att möjligheten att vid ett
obegränsat antal tillfällen pröva för högre betyg riskerar att
urholka betygssystemet. Betygen är som tidigare nämnts ett
''kvitto'' på vilka kunskaper eleven uppnått. Om en elev
genom prövning visar att han/hon nått en högre
kunskapsnivå och därmed erhåller ett högre betyg är det
positivt för eleven att anstränga sig och därmed motiverande.
Detta visar det nya betygssystemets kunskapsstimulerande
effekt. Det kunskapsrelaterade betygssystemet urholkas inte
när flera elever får bättre betyg eftersom det mäter elevens
egen kunskapsutveckling. Alla i en klass kan få högsta betyg
om de har kunskaper som motsvarar det betyget. Vi anser att
regeringen har tänkt fel. Det var det relativa betygssystemet
som urholkades när allt fler elever prövade för och nådde ett
högre betyg.
Regeringen anser inte att det finns några skäl att i
grundskolan förändra rätten till prövning. Så sent som
hösten -94 uttalade riksdagen att rätten till
konkurrenskomplettering inom grundskolan skall vara kvar.
Vi anser precis som regeringen uttrycker det i propositionen
att det är ''en demokratisk rättighet att man skall kunna
reparera sina bristande kunskaper från skolan och därför
kunna genomgå prövning för att få möjlighet att höja ett
betyg''. Samma resonemang bör självfallet gälla i
gymnasieskolan. Folkpartiet liberalerna avvisar därför
regeringens förslag att betyg som tillkommit efter prövning
för högre betyg än godkänd inte skall kunna räknas in i
slutbetyget på gymnasiet.
Svenska som andraspråk
Regeringen föreslår att svenska som andraspråk skall ha en
egen kursplan och betraktas som ett eget ämne i alla
skolformer. Vidare föreslås att elev i gymnasieskolan och
komvux med betyg både i svenska som andraspråk och i
vanlig svenska skall få tillgodoräkna sig båda betygen samt
att svenska som andraspråk skall vara ett alternativt
kärnämne i gymnasieskolan.
Den nya läroplanen för grundskolan stärkte skolans och
kommunens ansvar för att alla elever i grundskolan skall
föras fram till godkända kunskaper i svenska. Därmed
stärktes kravet på att sätta in extra resurser för de elever som
riskerar att inte nå godkändnivån i svenska. Detta innebär en
stor förändring inte minst för elever med annat modersmål
än svenska. Dessa elever och deras föräldrar kan nu kräva att
skolan tar sitt ansvar och ger dem den undervisning som
krävs för att nå upp till kravet på baskunskaper i svenska.
Enligt grundskoleförordningen har invandrarelever rätt till
undervisning i svenska som andraspråk. Det finns idag en
samstämmig uppfattning bland lärare och språkpedagoger
att elever med annat modersmål behöver en annan
metodik/pedagogik i svenska än den som övriga elever får.
Principen om mål- och resultatstyrning medför att kursplaner
inte styr hur undervisningen bedrivs utan vilka mål som skall
uppnås i olika ämnen. Vägen dit, dvs till minst godkänd,
måste emellertid vara olika för varje elev. Riksdagen skall
inte detaljreglera hur undervisningen skall läggas upp utan
endast sätta kunskapsmål för elever i den svenska skolan.
Anledningen till att svenska som andraspråk inte fick egen
kursplan i den nya läroplanen är att kursplanerna anger mål
att sträva mot och mål att uppnå. Målet i svenska som
andraspråk bör enligt folkpartiet liberalerna sättas lika högt
för invandrarelever som för svenska elever. Målet är att alla
elever skall kunna använda språket som verktyg för nyansrik
kommunikation och eget lärande. Syftet med undervisningen
i svenska som andraspråk är ytterst att eleven skall kunna gå
över till den reguljära undervisningen i svenska.
Det finns elever i alla årskurser i grundskolan som har
annat modersmål än svenska och en annan kulturbakgrund.
Kunskapsnivån hos dessa elever varierar därmed stort. En del
saknar helt kunskaper i svenska och en del har just börjat
lära sig språket. Andra talar bra svenska men saknar kulturell
förståelse eller saknar ännu möjlighet att använda svenska
språket som ett redskap för att bearbeta information och
självständigt skaffa sig mera och nya kunskaper. Att eleven
talar bra svenska får därför inte användas som enda argument
för att minska undervisningen i svenska som andraspråk.
Den struktur som gäller för de andra kursplanerna kan inte
användas för svenska som andraspråk och därmed kan
utvärdering inte ske som i andra ämnen.
Utbildningsutskottet och riksdagen var överens i
betänkandet 1989/90: UbU3 om att ''bristande kunskaper i
svenska hos de studerande är ett stort problem inom vissa
utbildningar i högskolan. Utskottet anser att villkoren för
allmän behörighet inte bör knytas till svenska som
andraspråk. Målet måste vara att allmän behörighet har
samma innebörd för studerande med invandrarbakgrund som
den har för övriga högskolestuderande.'' Vi står fast vid den
bedömningen och anser inte att denna proposition gynnar
elever med invandrarbakgrund i ett kunskapsintensivt
arbetsliv, tvärtom riskerar den lura elever att tro att betyg i
svenska som andraspråk räcker.
Folkpartiet liberalerna vill understryka att den
undervisning som lärarna i svenska som andraspråk bedriver
är av stor och central betydelse för våra invandrarelever och
därmed skolan. Den lärarutbildning som leder fram till
kompetens att undervisa i svenska som andraspråk är därför
en förutsättning för att en god undervisning i svenska som
andraspråk skall kunna bedrivas.
Folkpartiet liberalerna avvisar därför regeringens förslag
att nu införa kursplaner för svenska som andraspråk i
grundskolan och gymnasieskolan.
Regeringen föreslår dessutom att svenska som andraspråk
skall bli ett kärnämne i gymnasieskolan och därmed ge
allmän behörighet till högskolestudier.
Bristande kunskaper i svenska hos de studerande är som
tidigare nämnts redan idag ett stort problem inom vissa
utbildningar i högskolan. Villkoren för allmän behörighet
bör därmed inte knytas till svenska som andraspråk.
Folkpartiet liberalerna anser att målet för allmän behörighet
måste ha samma innebörd för studerande med
invandrarbakgrund som den har för andra
högskolestuderande. Eftersom målen måste vara desamma
för undervisning i svenska och svenska som andraspråk finns
det heller ingen anledning att göra svenska som andraspråk
till kärnämne.
Det föreligger dessutom en risk att vissa
högskoleutbildningar inför särskild behörighet i svenska för
vissa utbildningar. Elever med betyg från svenska som
andraspråk kommer då att behöva komplettera genom att
studera svenska på komvux.
Folkpartiet liberalerna avvisar således regeringens förslag
om att göra svenska som andraspråk till kärnämne inom
gymnasieskolan.
Begreppen studieförberedande och yrkesförberedande
Regeringen föreslår att begreppen studieförberedande och
yrkesförberedande inte längre skall användas. Folkpartiet
liberalerna anser att detta förslag visserligen är av kosmetisk
karaktär men att det finns en risk att de yrkesförberedande
utbildningarna på detta sätt nedvärderas. Vi anser att det
finns all anledning att lyfta fram de yrkesförberedande
utbildningarna så att det klart framgår att dessa utbildningar
förutom den allmänna behörigheten till högskoleutbildning
ger en yrkesinriktad gymnasieutbildning som leder fram till
en examen att vara stolt över. Vi anser därmed att det inte
finns någon anledning att ändra benämningarna på de olika
nationella programmen inom gymnasieskolan.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag om att avskaffa
möjligheterna för elever att under studietiden i
gymnasieskolan genom prövning höja ett minst godkänt
betyg,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag om att betyg som
tillkommit genom konkurrenskomplettering inte skall räknas
in i slutbetyget från gymnasieskolan,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag att nu införa
kursplaner för svenska som andraspråk i grundskolan och
gymnasieskolan,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag om att göra
svenska som andraspråk till kärnämne inom
gymnasieskolan,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att villkoren för allmän behörighet
inte bör knytas till svenska som andraspråk,
6. att riksdagen avslår regeringens förslag om att avskaffa
benämningarna yrkesförberedande och studieförberedande
på de olika nationella programmen inom gymnasieskolan.
Stockholm den 7 april 1995
Margitta Edgren (fp)
Conny Sandholm (fp)
Ola Ström (fp)