I skrivelsen lämnas en redogörelse i fråga om det finska språkets ställning i Sverige. Det finska språkets särställning i det svenska samhället slås fast.
Frågan om att ge finskan status som minoritetsspråk har under senare tid aktualiserats bland annat genom framställningar till regeringen om att Sverige bör undertecka Europarådets konvention om regional- och minoritetsspråk.
Konventionen har till syfte att skydda och utveckla ''historiska'' minoritetsspråk. Konventionen innehåller inte bara bestämmelser som förbjuder diskriminering vad gäller användandet av sådana språk utan förutsätter också aktivt stöd för att språken skall överleva och utvecklas.
Det är viktigt att frågan får en slutlig behandling. Därför föreslår vi att regeringen tillsätter en parlamentarisk beredning med uppgift att bedöma på vilket sätt Sverige bör ansluta sig Europarådskonventionen om regional- och minoritetsspråk.
Finskspråkig undervisning
I skrivelsen säger den förra regeringen att man avser att införa en möjlighet att anordna tvåspråkig undervisning för finskspråkiga elever i hela grundskolan. Det är bra att den försöksverksamhet som bedrivits nu befästs. De erfarenheter man vunnit i försöksverksamheten har givit viktiga kunskaper och erfarenheter som kan komma såväl finskspråkiga elever som elever med andra språk till del.
Vi vill, med anledning av vad regeringen skriver om framväxten av fristående skolor för finskspråkiga elever, understryka kommunernas ansvar också för dessa elevers språkliga och kunskapsmässiga utveckling. Målet för undervisningen av finska barn har varit aktiv tvåspråkighet för att eleverna skall kunna integreras i det svenska samhället med bibehållen känsla och stolthet för det egna språket och den egna kulturen, att utveckla en tvåkulturell identitet hos dessa barn.
Regeringen konstaterar att kvaliteten och kvantiteten av hemspråksundervisning i skolan och hemspråksträning i förskolan skiftar mellan olika kommuner. Det är säkert en riktig iakttagelse. Detta förhållande torde ha flera samverkande orsaker, men utan tvekan har den förra regeringen och riksdagens beslut om att kraftigt minska resurserna för hemspråksundervisning påverkat kommunernas möjligheter och intresse för att satsa på denna.
Den förra regeringen ser framväxten av fristående finskpråkiga skolor som något positivt mot bakgrund av att grupper av föräldrar inte ansett att kommunerna tillräckligt väl har kunnat tillgodose deras önskemål.
Det är, enligt vårt sätt att se det, ett märkligt synsätt. Den kommunala skolan måste självklart ta sitt ansvar också för de finskspråkiga eleverna. Skolan måste lyssna på föräldrars och elevers önskemål och efter måttet av sin förmåga söka uppfylla dem. Att, som den förra regeringen, säga att den som inte är nöjd med undervisningen i den kommunala skolan får starta eget, är ett defensivt sätt att se på föräldra- och elevinflytande och skolans utvecklingsmöjligheter.
Det kan finnas andra, positiva skäl, för att vilja bilda en fristående skola. Det skall vara möjligt och de skall få samhällets stöd om de krav som ställs för godkännande uppfylls. Det får dock aldrig vara den sista utvägen för att få en bra utbildning för sina barn.
Radio och TV
Inom Sveriges Radio AB har en intern utredning om möjligheterna att starta en finskspråkig kanal nyligen redovisats. Det framtida digitala sändarsystemet möjliggör flera radiokanaler än dagens sändningsteknik. Ett införande av en finskspråkig fullservicekanal skulle bättre betjäna de finskspråkiga lyssnarna och samtidigt höja finska språkets status bland den svenska allmänheten.
Det är därför viktigt att regeringen ålägger Sveriges Radio AB att införa en finskspråkig kanal när den nya sändningstekniken är klar och då ett nytt avtal skall träda i kraft år 1997.
Viktigt är också att förbättra finländska TV-kanaler i Sverige genom att inom Nordiska rådet lösa upphovsmannarättsliga problem. Ett positivt resultat skulle få stor betydelse för det finska språkets ställning i Sverige.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär en parlamentarisk beredning med uppgift att bedöma på vilket sätt Sverige bör ansluta sig till Europarådskonventionen om regional- och minoritetsspråk,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finskspråkig undervisning i grundskolan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om finskspråkig fullservicekanal inom Sveriges Radio AB,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om TV-sändningar på finska.
Stockholm den 18 oktober 1994 Sinikka Bohlin (s) Paavo Vallius (s)