med anledning av prop. 1994/95:165 Ett högskoleverk
Regeringen aviserade i budgetproposition 1994/95:100 bil.
9, att den ämnade återkomma med ett förslag om inrättande
av ett nytt högskoleverk. I aktuell proposition preciserar nu
regeringen sitt förslag. Jag anser att förslag om nya strukturer
alltid bör arbetas fram i en takt som innebär att bästa möjliga
resultat kan nås. Folkpartiet liberalerna framförde redan i
partimotion 1994/95:Ub624 Högre utbildning och forskning,
att regeringen när det gäller inrättandet av ett nytt
högskoleverk drivit frågan i en så snabb takt att t.ex.
eventuella synpunkter från RUT-93 inte kommer att ligga till
grund för beslutet.
Rådet för grundläggande högskoleutbildning
Regeringen föreslår i proposition 1994/95:165, Ett nytt
högskoleverk, att bl.a. Rådet för grundläggande
högskoleutbildning skall läggas ned i och med utgången av
juni 1995.
Redan i samband med budgetpropositionen aviserade
regeringen neddragning på anslaget till Rådet för
grundläggande högskoleutbildning och föreslog då att Rådet
skulle avvecklas till 1998. I partimotion 1994/95:Ub624 om
högre utbildning och forskning yrkade folkpartiet liberalerna
avslag på detta förslag.
Regeringen återkommer nu med ett preciserat förslag och
hävdar i aktuell proposition att en omprövning av de centrala
insatserna är motiverad eftersom arbetet med att stödja den
kvalitativa och pedagogiska utvecklingen är en del av
högskolans egen verksamhet. Regeringen föreslår att rådets
verksamhet fr.o.m. den 1 juli 1995 under en övergångsperiod
fram till och med 1997 övergår till Högskoleverket. Därefter
anser regeringen inte att öronmärkta medel för verksamheten
skall anslås.
Grundutbildningsrådet inrättades 1992 på förslag av den
s.k. ''Grundbulten''. Rådet skall medverka till att bl.a.
utveckla den akademiska pedagogiken och göra den bättre
anpassad till studenternas behov och förväntningar inom
grundutbildningarna. Därigenom kan Rådet också bidra till
att höja grundutbildningarnas och deras lärares status inom
den akademiska världen. Rådet har utvärderats av
internationell expertis och fått en positiv bedömning.
Det är viktigt att den självständiga verksamhet som rådet
bedriver kan behållas. Rådet delar i dag ut ca 15 miljoner kr
till projekt för att utveckla grundutbildningen. Rådet bidrar
därmed till att duktiga lärare kan få stöd och erkännande och
utvecklas i sin roll som lärare. Vi anser att de grundläggande
högskoleutbildningarna skall ha ett självständigt
forskningsråd för utveckling av pedagogik och metodik.
Prövning av utländska utbildningar
I propositionen föreslås att kvalitetsbedömningen av
utländska utbildningar på eftergymnasial nivå i samband
med beviljande av studiemedel i fortsättningen skall göras
av Högskoleverket. Denna bedömning görs idag av CSN. Jag
anser att denna funktion bör ligga kvar hos CSN även
fortsättningsvis.
Motivet till regeringens förslag är att ''Det framstår således
som önskvärt med hänsyn till den förväntade framtida
utvecklingen att låta de bedömningar som görs av kvaliteten
på icke-nordiska eftergymnasiala utbildningar ske på ett
sammanhållet och likvärdigt sätt med de bedömningar som
görs för utbildningar på motsvarande nivå i Sverige. ...
Därmed förbättras förutsättningarna för en likvärdig
bedömning och för rättvisa i framtiden mellan studerande
som läser i Sverige och studerande som läser utomlands.''
Jag motsätter mig regeringens förslag i denna del, av två
skäl. För det första anser jag att den nuvarande ordningen,
där CSN har haft att göra kvalitetsbedömningen, har fungerat
väl. För det andra anser jag att regeringens resonemang
grundar sig på en helt felaktig syn på värdet av utländska
studier.
Internationaliseringen av utbildningen bör enligt min
mening inte innebära att utbildningen skall ses som likvärdig
med svensk utbildning. Det är därför inte alls nödvändigt att
utländsk utbildning alltid skall kunna jämföras med eller ens
kunna ekvivaleras med svensk utbildning.
Vad som naturligtvis måste göras, och som CSN idag gör,
är att bedöma om utländsk utbildning kan anses hålla
''godtagbar standard'' (vilket närmare förklaras i CSNFS
1994:4) för att motivera att svenska studenter beviljas
studiemedel. Vid denna prövning skall det däremot inte tas
någon hänsyn till om motsvarande utbildning finns i Sverige.
Ofta torde det, både för den enskilde och för Sverige, vara
intressant att svenskar studerar utomlands just för att den
aktuella utbildningen inte finns i Sverige. Huruvida den
aktuella utbildningen sedan kan komma att nyttiggöras i
Sverige ankommer på den enskilde studenten och framtida
arbetsgivare att avgöra.
Ekvivalering av utländska examina
Regeringen tar även upp frågan om ekvivalering av
utländska examina och föreslår att den verksamhet som VHS
utfört och haft ansvar för på detta område förs över till det
nya högskoleverket. Jag vill understryka vikten av att denna
omorganisation inte får innebära att den sakkunskap som
VHS nu besitter, går förlorad i och med förändringen.
Av alla de ekvivaleringsärenden som VHS idag handlägger
visar statistiken att huvuddelen, d.v.s närmare 96 procent av
alla ärenden, rör våra invandrares examina. Jag anser att
invandrarakademiker inom rimlig tid måste få hjälp med
''översättning'' och värdering av den examen de har med sig
från sitt hemland. Detta är av central betydelse om de skall
kunna få ett arbete i närheten av den kompetens de besitter.
Det är därför viktigt att detta blir en högt prioriterad uppgift
för det nya högskoleverket så att de problem som ibland
uppstått med lång väntetid kan elimineras.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Rådet för grundläggande
högskoleutbildning skall vara kvar och att öronmärkta medel
även fortsättningsvis skall anslås,
2. att riksdagen avslår propositionen i den del som rör
överföringen av ansvaret för kvalitetsbedömningen av
utländska utbildningar på eftergymnasial nivå, i samband
med beviljande av studiemedel, från CSN till det nya
högskoleverket,
3. att riksdagen avslår propositionen i den del som rör
förändringen av kvalitetsbedömningen av utländska
utbildningar på eftergymnasial nivå i samband med
beviljande av studiemedel,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ekvivalering av utländska
examina.