med anledning av prop. 1994/95:165 Ett högskoleverk
Regeringen föreslår att en ny myndighet inom
högskoleområdet, ett Högskoleverk, inrättas för att
ombesörja de uppgifter om idag ligger på Verket för
högskoleservice (VHS), Kanslersämbetet och Rådet för
grundläggande högskoleutbildning. Den oklara
ansvarsfördelningen mellan de myndigheter som finns idag
samt de problem VHS dubbla roll som både myndighet och
serviceorgan medfört gör att kristdemokraterna delar
regeringens bedömning att en ny myndighetsstruktur inom
högskoleområdet är önskvärd.
Behovet av en organisation som kan följa utvecklingen
såväl nationellt som internationellt och bygga upp en god
kompetens talar för en mer samlad organisation än dagens.
En ny central myndighet skulle kunna överta vissa av de
uppgifter som sedan några år hamnat på departementet.
Detta skulle, enligt vår mening, kunna öka allmänhetens och
högskolornas insyn i beredningsarbetet och gynna en öppen
och allsidig diskussion om högskolans verksamhet och
utveckling.
Det är viktigt att betona att den frihet universitet och
högskolor fått genom 1993 års reform inte får påverkas av
den förändring som föreslås i propositionen. De enskilda
universiteten och högskolorna blev då direkt underställda
regeringen samtidigt som mål- och resultatstyrningen blev
tydligare. Dessa grunder i 1993 års reform är det viktigt att
slå vakt om.
En ny myndighet måste alltså få sådana uppgifter och
organiseras så att den inte blir en nivå mellan regeringen och
högskolorna. Utredningen ''Ett nytt högskoleverk'' SOU
1994:153 var tydlig på den punkten. Lika tydlig är tyvärr inte
regeringen. Enligt vår mening bör även fortsättningsvis
exempelvis all budgetdialog ske direkt mellan högskolorna
och departementet och högskolans resurser bör i så stor
utsträckning som möjligt kanaliseras via respektive
högskolas anslag i statsbudgeten.
Kanslersämbetet har till uppgift att främja och granska
utvecklingen av kvalitet och kvalitetssystem i verksamheten
vid de svenska universiteten och högskolorna. Den
verksamhet som Kanslersämbetet bedriver är främst en
utvärderings- och utvecklingsverksamhet, vilket ställer
andra krav på arbetssätt, organisation och personella resurser
än verksamhet vid en traditionell myndighet. Verksamheten
inom Kanslersämbetet har i huvudsak bedrivits i program
och projekt med kvalificerade medarbetare från universitet,
högskolor och externa miljöer engagerade i en
nätverksorganisation. Denna verksamhetsform bör rymmas
och utvecklas även inom det nya Högskoleverket. Det är
viktigt att slå vakt om den ambition Kanslersämbetet haft när
det gäller att arbeta tillsammans med intressenterna och
stimulera deras kvalitetsarbete och att inte arbeta som en
traditionell uppföljnings- och tillsynsmyndighet.
Idag får studiemedel beviljas för studier utomlands om
utbildningen kan anses ha godtagbar standard, vilket avgörs
av Centrala studiestödsnämnden (CSN). Regeringen avser
att ändra i studiestödsförordningen så att studiemedel för
utlandsstudier endast kan utgå för de eftergymnasiala
utbildningar som Högskoleverket godkänner. Vi finner det
olyckligt att förslaget minskar svenska studenters möjlighet
att studera utomlands, i praktiken speciellt utanför den
Europeiska unionen. Enligt vår syn är det en tillgång och inte
ett problem att svenska studenter väljer att läsa utbildningar
utomlands osm saknar motsvarighet i Sverige. Problemet är
att studenterna inte informerats om att CSN:s prövning av
utbildningen inte automatiskt innebär att den godkänts av
VHS som idag ansvarar för ekvivaleringsverksamheten.
Detta bör dock åtgärdas på annat sätt än genom en
inskränkning av möjligheterna att få studiemedel för
utlandsstudier.
Kristdemokraterna ser positivt på bildandet av ett
högskoleförbund. Det är bra att högskolorna i samverkan tar
ansvar för så många uppgifter som möjligt där det kan
behövas en nationell samordning, men där det inte finns
någon anledning för statsmakterna att blanda sig i
högskolornas angelägenheter. Exempel på sådana uppgifter
kan, som nämns i propositionen; vara att samordna
antagning, upphandling och administrativ utveckling. Enligt
vår mening bör Högskoleförbundet i vissa fall även kunna
företräda högskolorna i kontakter och samarbete med
företrädare för andra samhällssektorer.
Ansvaret för att utveckla studieorganisation,
undervisnings- och examinationsformer med mera ligger
naturligtvis lokalt på de enskilda högskolorna och skall
normalt rymmas inom deras ordinarie anslag. Det är ett
ansvar som inte kan tas över av en central myndighet. Det
innebär dock inte att stimulans till förnyelse kan komma
utifrån eller att medel till särskilda projekt kan komma
utifrån, precis som det gör till forskningsverksamheten.
Regeringen tycks sakna insikt om detta. Rådet för
grundläggande högskoleutbildning har på ett effektivt och
positivt sätt stimulerat till pedagogisk förnyelse. De projekt
som rådet stöder initieras, tas fram och drivs lokalt eller i
samarbete mellan flera institutioner, vilket är mycket
positivt. Rådet har på kort tid etablerat sig och fått hög status
inom det högre utbildningsväsendet, inte minst för att de
projekt rådet stött varit framgångsrika och fått stor spridning,
men också för att det sker en kollegial bedömning av
projektansökningarna. Rådets verksamhet har också
medverkat till att höja grundutbildningens status bland annat
genom att duktiga lärare genom rådet kan attrahera resurser
till institutionen på samma sätt som duktiga forskare.
Jämförelsen mellan Rådet för grundläggande
högskoleutbildning, eller Grundutbildningsrådet som det
ofta kallas, och forskningsråden talar egentligen för sig självt
och motiverar att rådet bör finnas kvar som självständig
myndighet.
Hemställan
Med hänvnisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Högskoleverket inte får bli en
nivå mellan regeringen och de enskilda universiteten och
högskolorna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den verksamhetsform som
utvecklats inom Kanslersämbetet måste rymmas och
utvecklas även inom det nya Högskoleverket,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om studiemedel för utlandsstudier,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Rådet för grundläggande
högskoleutbildning skall finnas kvar som självständig
myndighet,
5. att riksdagen till Högskoleverket för budgetåret 1995/96
anvisar 60 000 000 kr mindre än vad regeringen föreslagit
eller således 180 000 000 kr,
6. att riksdagen till Rådet för grundläggande
högskoleutbildning för budgetåret 1995/96 anvisar
60 000 000 kr.
Stockholm den 20 mars 1995
Inger Davidson (kds)
Rose-Marie Frebran (kds)
Chatrine Pålsson (kds)
Fanny Rizell (kds)
Tuve Skånberg (kds)