med anledning av skr. 1994/95:1 Finska språkets ställning i Sverige
I skrivelsen 1994/95:1 slås fast att det finska språket har
en särställning i det svenska samhället. Kristdemokraterna
har i tidigare motioner till riksdagen framfört förslag på
liknande uttalande. Speciellt viktigt är att finska språket
erkänns vara ett i Sverige inhemskt språk.
I skrivelsens inledning citeras direktiven (dir 1993:1) till
Invandrar- och flyktingkommittén. Den skall behandla
frågan om avgränsningar av invandrarpolitiken och
begreppet invandrare. I sammanhanget ska kommittén
belysa de åtgärder som kan behövas för den sverigefinska
gruppen.
Enligt kristdemokraterna borde invandrar- och
flyktingkommittén ha fått direktiv att också utreda
grunderna för en lagfäst minoritetspolitik. I
regeringsformen fastslås (1 kap 2 §) att ''etniska, språkliga
och religiösa minoriteters möjligheter att bibehålla och
utveckla ett eget kultur- och samfundsliv skall främjas''.
Beslut om ändrade riktlinjer
Riksdagen fattade 1986 beslut om ändrade riktlinjer för
invandrarpolitiken. Förändringen innebar att i den tidigare
formuleringen från 1975, ''Riktlinjer för invandrar- och
minoritetspolitiken'', ströks ordet minoritet.
Många av barnen från sverigefinska familjer betecknas
av skolan som invandrarelever. Det kan gälla också barn till
sverigefinnar som bott i Sverige i flera generationer. Det är
viktigt att människor som vuxit upp i den sverigefinska
minoriteten har möjligheten att välja mellan en sverigefinsk
identitet och en helt assimilerad identitet. Om man bara
måste välja mellan ett i generationer bestående
''invandrarskap'' och en helt svensk identitet, hamnar
många barn och ungdomar i en svår situation. De vill inte
betraktas som invandrare, men inte heller som människor
som raderat ut en viktig del av sitt kulturella och språkliga
ursprung. Det är just därför Sverige behöver riktlinjer för
minoritetspolitiken.
Regeringen avser enligt skrivelsen att tillsätta en
parlamentarisk beredning med uppgift att bedöma om
Sverige bör ansluta sig till Europarådskonventionen om
regional- och minoritetsspråk. Vi kristdemokrater vill
betona att en sådan berednings arbete inte får hindra ett
fortsatt arbete med att på olika sätt stärka de finska och
samiska språkens ställning.
Sverigefinnarna och grundskolan
Regeringen betonar att det behövs en mer likformig
bedömning i hela landet av frågor som rör finska språket.
Framförallt gäller det skolan. Regeringen avser att ge
Skolverket i uppdrag att ge ut generell information om
finskans ställning och om möjligheter att ge finsktalande
elever utbildning av hög kvalitet.
Sådan information är betydelsefull, men den måste
kombineras med tydliga regler, som den sverigefinska
minoriteten kan hänvisa till. Annars finns risk för att en del
kommuner inte tar till sig informationen.
Vi kristdemokrater anser att de förslag regeringen har
angående finska språkets ställning i huvudsak är bra --
utformande av språkprov i finska för grund- resp
gymnasieskolan, spridande av information om undervisning
i och på finska, stipendiesystem för gymnasieelevers vistelse
i Finland samt möjlighet till examination i tornedalsfinska.
Regeringen avser att också införa en möjlighet att anordna
tvåspråkig undervisning för finskspråkiga elever i hela
grundskolan.
Skyldighet till tvåspråkig undervisning
Regeringens förslag borde ha kompletterats med en
diskussion av inte bara möjligheten till tvåspråkig
undervisning utan också en eventuell skyldighet.
Tvåspråkig undervisning med goda resultat finns
dokumenterad från många länder. Inte minst gäller det
undervisningen i Finland för den svenskspråkiga
minoriteten. Därför finns det ingen anledning att längre
bedriva ''försök'' med tvåspråkig undervisning. Skolverket
bör få i uppdrag att utforma ett förslag till timplan för
tvåspråkig undervisning i grundskolan i enlighet med
förslag från Arbetsgruppen för stärkande av det finska
språkets ställning. Förslaget bör utformas så att det också
kan gälla mindre grupper av elever än en hel klass och avse
en sverigefinsk utbildningslinje inom grundskolan.
Förslaget bör också innehålla regler om i vilka fall
kommunen har skyldighet att inrätta en sådan
utbildningslinje. Timplanen bör innehålla minimigränser
för antalet undervisningstimmar både på respektive i
svenska och på respektive i finska. Timplanen ska vara
utformad så att studierna efter grundskolan kan fortsättas i
ett svenskt gymnasium, samt efter finskt språkprov även i
ett finskt gymnasium.
En finskspråkig fullservicekanal i Sveriges Radio
Vi kristdemokrater stödjer förslaget från arbetsgruppen
att överväga införandet av en finskspråkig fullservicekanal i
radio. En sådan kan vara möjlig att införa från den 1 januari
1997. Vi anser att riksdagen redan nu bör uttala som sin
mening att beslut bör fattas om att ålägga Sveriges Radio
att införa en sådan kanal i samband med att nytt avtal träffas
mellan staten och Sveriges Radio.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om det finska språkets särställning i
det svenska samhället,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ambitionerna om tvåspråkig
undervisning för finskspråkiga elever i hela grundskolan
kompletteras med regler som anger under vilka
omständigheter kommunen har skyldighet att anordna
sådan undervisning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att vid utformandet av ett nytt
förslag till avtal mellan staten och Sveriges Radio ålägga
radioföretaget att införa en finskspråkig fullservicekanal.
Stockholm den 18 oktober 1994
Inger Davidson (kds)