Göteborg har stor erfarenhet när det gäller de s.k.
fristående skolorna. Det finns nu över 20 fristående skolor
som tillsammans har ca 2 400
elever i Göteborg.
Kommunens utvärdering av de olika skolpengsystemen
har bekräftat att riksdagens beslut om en centralstyrd
garanterad skolpeng till friskolorna inneburit onödiga
merkostnader för kommunen samtidigt som nya orättvisor
uppstått i fördelningen av pengar mellan olika skolor. I
genomsnitt höjs kommunens kostnad med 6 000--7 000
kronor/elev vid övergång till en fristående skola. I
vissa stadsdelar blir merkostnaden ännu större. Kommunens
kostnader för friskolorna har ökat dramatiskt och för 1994
beräknas kostnaderna ha uppgått till 113 miljoner kronor.
Socialdemokraterna har i Göteborg beslutat att avskaffa
skolpengsystemet för den allmänna skolan. Fördelningen av
resurser till skolorna skall i fortsättningen ske via en ny
behovsstyrd resursfördelningsmodell och de prioriteringar
som görs av de lokala politikerna i varje stadsdelsnämnd. Vi
förutsätter att lagen om den s.k. friskolepengen upphävs så
att bidragen till de fristående skolorna kan inlemmas i
samma system.
Det finns i Göteborg inga tecken på att intresset att etablera
eller utöka friskoleverksamheten mattas. Kommunens
inflytande över utvecklingen är mycket begränsat i det här
sammanhanget och Skolverkets bedömningsgrunder är
alltför snäva och formellt inriktade. Därför negligeras viktiga
faktorer, exempelvis de sociala effekterna av en nyetablering
i samband med tillståndsprövningen. Göteborg är en av
Sveriges mest segregerade städer. En av våra främsta
politiska uppgifter är därför att på alla områden försöka
motverka segregationens negativa effekter. Kommunernas
roll i tillståndsprocessen för fristående skolor behöver därför
ses över så att kommunerna, som känner till de lokala
förhållandena, också får en chans att tillföra bedömningen
nya infallsvinklar och ett bredare synsätt. Detta borde vara
lika naturligt som att kommunerna skall ansvara för
bidragsgivningen och vara delaktiga i tillsynen av de
fristående skolorna.
Socialdemokraterna i Göteborg är i grunden positiva till
elevernas rätt att tillsammans med föräldrarna välja skola.
Denna rätt skall självfallet finnas kvar. Kommunen försöker
också sedan ett antal år, efter socialdemokratiskt initiativ,
stimulera bildandet av kooperativa och självstyrande skolor
inom ramen för den allmänna skolan. Vi är övertygade om
att en sådan form kan fungera som ett attraktivt alternativ för
många av de föräldragrupper som för närvarande är
hänvisade till att starta friskola.
Det är enligt vår mening mycket angeläget att detta
utvecklingsarbete kan fortsätta och att juridiska hinder som
exempelvis berör rektors ställning tas bort. Regeringen har i
budgetpropositionen redovisat att en utredning pågår i syfte
att kartlägga existerande samverkansformer i skolan och
redovisa juridiska begränsningar samt goda exempel på hur
elev- och föräldrainflytande har realiserats på olika håll.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kommunernas inflytande över
tillståndsgivningen för de fristående skolorna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om eventuella hinder för
föräldrainflytande inom den allmänna skolan.
Stockholm den 25 januari 1995
Marianne Carlström (s)
Sten Östlund (s)
Annelie Hulthén (s)
Claes-Göran Brandin (s)
Jan Bergqvist (s)
Siw Wittgren (s)