Göteborg har stor erfarenhet när det gäller de s.k. fristående skolorna. Det finns nu över 20 fristående skolor som tillsammans har ca 2 400 elever i Göteborg.
Kommunens utvärdering av de olika skolpengsystemen har bekräftat att riksdagens beslut om en centralstyrd garanterad skolpeng till friskolorna inneburit onödiga merkostnader för kommunen samtidigt som nya orättvisor uppstått i fördelningen av pengar mellan olika skolor. I genomsnitt höjs kommunens kostnad med 6 000--7 000 kronor/elev vid övergång till en fristående skola. I vissa stadsdelar blir merkostnaden ännu större. Kommunens kostnader för friskolorna har ökat dramatiskt och för 1994 beräknas kostnaderna ha uppgått till 113 miljoner kronor.
Socialdemokraterna har i Göteborg beslutat att avskaffa skolpengsystemet för den allmänna skolan. Fördelningen av resurser till skolorna skall i fortsättningen ske via en ny behovsstyrd resursfördelningsmodell och de prioriteringar som görs av de lokala politikerna i varje stadsdelsnämnd. Vi förutsätter att lagen om den s.k. friskolepengen upphävs så att bidragen till de fristående skolorna kan inlemmas i samma system.
Det finns i Göteborg inga tecken på att intresset att etablera eller utöka friskoleverksamheten mattas. Kommunens inflytande över utvecklingen är mycket begränsat i det här sammanhanget och Skolverkets bedömningsgrunder är alltför snäva och formellt inriktade. Därför negligeras viktiga faktorer, exempelvis de sociala effekterna av en nyetablering i samband med tillståndsprövningen. Göteborg är en av Sveriges mest segregerade städer. En av våra främsta politiska uppgifter är därför att på alla områden försöka motverka segregationens negativa effekter. Kommunernas roll i tillståndsprocessen för fristående skolor behöver därför ses över så att kommunerna, som känner till de lokala förhållandena, också får en chans att tillföra bedömningen nya infallsvinklar och ett bredare synsätt. Detta borde vara lika naturligt som att kommunerna skall ansvara för bidragsgivningen och vara delaktiga i tillsynen av de fristående skolorna.
Socialdemokraterna i Göteborg är i grunden positiva till elevernas rätt att tillsammans med föräldrarna välja skola. Denna rätt skall självfallet finnas kvar. Kommunen försöker också sedan ett antal år, efter socialdemokratiskt initiativ, stimulera bildandet av kooperativa och självstyrande skolor inom ramen för den allmänna skolan. Vi är övertygade om att en sådan form kan fungera som ett attraktivt alternativ för många av de föräldragrupper som för närvarande är hänvisade till att starta friskola.
Det är enligt vår mening mycket angeläget att detta utvecklingsarbete kan fortsätta och att juridiska hinder som exempelvis berör rektors ställning tas bort. Regeringen har i budgetpropositionen redovisat att en utredning pågår i syfte att kartlägga existerande samverkansformer i skolan och redovisa juridiska begränsningar samt goda exempel på hur elev- och föräldrainflytande har realiserats på olika håll.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunernas inflytande över tillståndsgivningen för de fristående skolorna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om eventuella hinder för föräldrainflytande inom den allmänna skolan.
Stockholm den 25 januari 1995 Marianne Carlström (s) Sten Östlund (s) Annelie Hulthén (s) Claes-Göran Brandin (s) Jan Bergqvist (s) Siw Wittgren (s)