Motion till riksdagen
1994/95:Ub371
av Ann-Marie Fagerström och Monica Widnemark (s)

Svensk glasutbildning


Glashantverket har gamla anor, framför allt i det
småländska Glasriket. I gamla tider lärde man sig yrket
genom att ''lärpojkarna'' på rasterna försökte blåsa glas som
de såg mästarna göra.
Kravet på en effektivare utbildning ledde i början av 60-
talet till att en ettårig så kallad inbyggd skola startades i
samarbete med dåvarande Nybro yrkesskola. Från läsåret
1969--70 har utbildningen varit tvåårig, och sedan 1979 har
glasskolan egna lokaler i anslutning till Orrefors glasbruk.
Sedan 1985 finns också en filialutbildning i Kosta.
Från och med läsåret 1995/96 kommer glasutbildningen att
ingå i det treåriga hantverksprogrammet, med möjlighet att
även söka till endast glasutbildning ''i mån av plats''. Det
finns emellertid alltjämt stora hinder för framför allt
ungdomar, som sent bestämmer sig för utbildning inom ett
hantverks- eller konsthantverksyrke. Har de redan en
gymnasieutbildning i botten, så är hemkommunerna ovilliga
att stå för kostnaderna för ännu en sådan utbildning. Vi
menar att detta är till stort förfång inte bara för berörda
ungdomar, utan även för rekryteringen i stort till detta viktiga
konsthantverksyrke.
Utbildningen i manuell glastillverkning har för närvarande
24 intagningsplatser. En orienterande enterminskurs i
glastillverkning har plats för 8 elever. Glasskolan bedriver
också uppdragsutbildning för Konstfackskolan i Stockholm,
Konstindustriella skolan i Göteborg och Konstskolan i
Helsingfors. Dessutom har man viss fortbildning åt
Länsarbetsnämnden i Kalmar län.
När det gäller elevtillströmningen så är den oerhört
beroende av konjunkturerna. I högkonjunktur rekryterar
branschen direkt efter avslutad grundskola. Med tanke på
nuvarande åldersstruktur inom näringen är naturligtvis
utbildningen en viktig överlevnadsfråga.
Aktuella sökande till den tvååriga utbildningen fr.o.m.
läsåret 95/96 kan indelas i kategorier, nämligen de som redan
har en gymnasieutbildning samt nordiska elever. I samband
med gymnasieskolans förändring har vissa
specialutbildningar av glasskolans typ kommit i kläm.
Elevernas hemkommuner har nämligen inte accepterat
ytterligare en gymnasieutbildning. Liknande problem har
uppmärksammats inom t.ex. vissa musikutbildningar,
naturbruksutbildningar, utbildningar för guldsmeder,
optiker, florister, gjutare, elektriker, viss
konstsmidesutbildning samt vid båtbyggarskolan i Storebro.
Här är det ganska vanligt att man söker in med annan typ av
gymnasieutbildning bakom sig.
Då glasutbildningen måste bedömas som en
riksangelägenhet och som en nordisk angelägenhet är det av
vikt att alla hinder för en aktiv rekrytering undanröjs.
Möjligheterna till att ta emot nordiska elever är redan
tillgodosedda genom statens försorg. Om inte svenska elever
ges bättre möjligheter att söka sig till glasutbildning efter
gymnasieutbildning, kommer elevunderlaget att sjunka
dramatiskt och därmed allvarligt hota branschens långsiktiga
rekryteringsmöjligheter.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om glasutbildningen i Orrefors och Kosta.

Stockholm den 25 januari 1995

Ann-Marie Fagerström (s)

Monica Widnemark (s)