med anledning av redog. 1994/95:RJ1 Styrelsens för stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond berättelse över fondens verksamhet och förvaltning under år 1994

En av de viktigaste målsättningarna med Riksbankens
Jubileumsfonds verksamhet är att understödja
grundforskning som har svårigheter att dra till sig externa
anslag. Den humanistiska forskningen vid våra universitet
har t.ex. mycket små möjligheter att locka till sig
forskningsanslag i konkurrens med mer ömatnyttigö
forskning inom naturvetenskap och samhällsvetenskap. Vi
behöver därför offentliga institutioner som Riksbankens
Jubileumsfond som värnar den nödvändiga men ekonomiskt
åsidosatta forskningen. I stadgarna för Riksbankens
Jubileumsfond står också uttryckligen att öföreträde skall
ges åt forskningsområden, vilkas medelsbehov inte är så väl
tillgodosedda på annat sättö.

En närmare studie av hur Riksbankens Jubileumsfond
fördelar anslagen till olika forskningsprojekt bör kunna visa
i vilken utsträckning fonden lever upp till ovanstående
fördelningsintention. Det visar sig då att av totalt 64
forskningsprojekt som beviljats anslag under 1994 är 38 eller
60 procent samhällsvetenskapliga projekt. Endast 11 projekt
eller drygt 17 procent tillhör det humanistiska
forskningsområdet. Utpräglat ömatnyttigaö ämnen som
nationalekonomi, företagsekonomi och statistik omfattar
över en fjärdedel av anslagen till det samhällsvetenskapliga
området. Det kan starkt ifrågasättas om denna fördelning
överensstämmer med intentionerna för anslagsfördelningen.

Det finns ytterligare en dimension som kan vara värd att
uppmärksamma i sammanhanget, nämligen fördelningen av
anslagen mellan kvinnliga och manliga projektledare. De
kvinnliga lärarnas och forskarnas situation vid universiteten
är i dag föremål för särskild uppmärksamhet. Många menar
att kvinnliga lärare och forskare förfördelas vid
tjänstetillsättningar. Hur ser det då ut när det gäller
fördelningen av forskningsanslagen? Riksbankens
Jubileumsfond har gett anslag till totalt 64 projekt. Utöver
detta kommer den s.k. Kulturvetenskapliga donationen som
gett anslag till sammanlagt 10 projekt. Av jubileumsfondens
64 anslag har enbart 8 eller drygt 12 procent tilldelats
kvinnliga projektledare. Av den Kulturvetenskapliga
donationens forskningsanslag har enbart 2 tilldelats
kvinnliga projektledare.

Det är följaktligen uppenbart att kvinnorna är
underrepresenterade bland de anslagsbeviljade forskarna.
Det finns ingen anledning att tro att kvinnor söker anslag i
mindre utsträckning än sina manliga kollegor. Däremot finns
det anledning att misstänka att kvinnor förfördelas som
forskare därför att deras forskningsområden inte anses
tillhöra en manligt definierad forskningsfront. Det finns
också anledning att tro att det finns ett samband mellan den
låga andelen humanistiska projekt som tilldelats anslag och
det låga antalet kvinnliga projektledare.

Vi menar mot bakgrund av detta att Riksbankens
Jubileumsfond bör se över sin verksamhet och bättre än
hittills försöka anpassa anslagspolitiken till de ursprungliga
intentionerna för anslagsfördelningen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger styrelsen för Riksbankens
Jubileumsfond till känna vad i motionen anförts om
principerna för fondens fördelning av projektanslag.

Stockholm den 15 mars 1995

Britt-Marie Danestig-Olofsson (v)

Johan Lönnroth (v)