Konsulentstödet till flerhandikappade elever i särskolan har byggts upp av landstingen på grund av det mycket stora behov av denna stödform som landstingen som huvudmän för särskolan upplevt. En förutsättning för dess funktionsduglighet har varit relativt stort elevunderlag som möjliggjort specialisering.
Vid en kommunalisering av särskolan har det befarats att en uppsplittring av handikappkonsulenterna på kommunerna kommer att innebära en kompetensuttunning och försvagning av hjälpen till eleverna.
Särskolekommittén ansåg inte att det var realistiskt att ersätta landstingens konsulentorganisation med en motsvarande kommunal organisation för stöd till elever med flerhandikapp i särskolan. Kommittén rekommenderade att uppgiften borde läggas på Statens Institut för Handikappfrågor i skolan (SIH) och föreslog en successiv utbyggnad av konsulentverksamheten vid SIH.
Farhågorna rörande särskolans handikappkonsulenter i en kommunaliserad särskola har redan visat sig befogade. I samband med kommunaliseringen har antalet handikappkonsulenter av detta slag redan minskat med 27 %. Elever i särskolan kommer alltså att behandlas annorlunda än elever i grundskolan. Det håller på att bli en betydande skillnad mellan konsulentinsatserna för handikappade elever i grund- eller gymnasieskolan och för flerhandikappade elever i den obligatoriska och frivilliga särskolan.
SIH:s konsulentorganisation i sin helhet borde ställas till alla funktionshindrade elevers förfogande oavsett skolform. Tidigare statsbidrag till landstingens handikappkonsulenter i särskolan borde överföras till SIH.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående konsulentstöd till handikappade elever oavsett skolform.
Stockholm den 25 januari 1995 Ingegerd Sahlström (s)