Gymnasieskolan har de senaste åren genomgått en rad
förändringar. Bland annat har de gamla linjerna ersatts av
program, undervisningen har blivit mer kursutformad och ett
nytt betygssystem har införts.
Utbildningen i gymnasieskolan består idag dels av
utbildning på nationella program och specialutformade
program, dels av individuella program, som alla omfattar tre
årskurser och ger behörighet till högskolan. Inom de
nationella programmen kan finnas olika grenar som är
fastställda antingen på nationell eller lokal nivå. Varje
kommun planerar, organiserar och genomför sin
gymnasieutbildning och avgör själv vilket utbildningsutbud
de vill erbjuda och vilken organisation deras skolor ska ha.
Undervisningen är mer kursutformad än tidigare, vilket
medför att studiegången blir mer flexibel och individuellt
anpassad. Kristdemokraterna anser att varje kommun ska
erbjuda en så god och varierad teoretisk och
yrkesförberedande gymnasie- och vuxenutbildning som
möjligt. Det kan antingen ske i egen regi eller i samarbete
med en eller flera andra kommuner.
Lära för livet
Såväl grundskolan som gymnasieskolan måste mer än
hittills ses som första delen av ett livslångt lärande inom
ramen för en väl utbyggd återkommande utbildning.
Gymnasieskolan skall också förbereda ungdomarna inför
vuxenlivet som ansvariga samhällsmedborgare. Elevernas
medbestämmande bör ytterligare stärkas i de frivilliga
skolformerna bland annat för att förbereda ett aktivt
samhällsengagemang och arbetsliv. Eleverna bör också få ta
ett större individuellt ansvar för sina studier bl.a. genom ökat
inslag av självständigt arbete.
Undervisningen och verksamheten i gymnasieskolan bör
präglas av samma värderingar och vägledande principer som
i grundskolan. Utbildningens syfte skall vara att ge eleverna
kunskap och färdigheter utifrån deras egna förutsättningar så
att de upplever att de värdesätts som unika individer och att
de behövs i samhället. Skolans undervisning skall också
hjälpa eleverna att utvecklas till självständiga individer med
ett kritiskt och konstruktivt tänkande, med förmåga att
analysera omvärlden och ta ett personligt ansvar för sig själv
och sina medmänniskor.
Eleverna måste få skolans hjälp till ett personligt
förhållningssätt till samhällets grundläggande normer. De
etiska normer och värderingar som beskrivs i skollagen och
läroplanerna måste prägla hela skolverksamheten och inte
bara själva undervisningen.
Vi kristdemokrater anser att riktlinjer för hur de etiska
frågorna ska behandlas, för hur elevernas medinflytande kan
stärkas och för hur uppföljning och utvärdering ska gå till
ska finnas med i kommunala skolplaner och lokala
arbetsplaner.
Rikt varierat gymnasieutbud för alla
Kristdemokraterna välkomnar den uppföljning av den
pågående utvecklingen i gymnasieskolan som en
parlamentarisk kommitté har fått i uppdrag att göra. Ett
område som vi redan nu vill peka på är att effekterna av den
höjda ambitionsnivån inom de yrkesförberedande
utbildningarna noga följs upp. Risken finns att eleverna går
igenom utbildningen med en känsla av otillräcklighet
eftersom de i de så kallade kärnämnena jämförs med elever
på de teoretiska programmen som har helt andra mål och
ambitioner med sin utbildning. Vid tester som genomförts i
bl a matematik har det visat sig att 15--20 %
av de elever som går på yrkesprogrammen inte uppfyller
de kriterier som fordras för betyget godkänd (G).
Det är ett svårlöst problem för skolan att se till att alla
uppnår fastställda krav för allmän behörighet till högskolan
utan att göra avkall på kvaliteten i den högre utbildningen.
Den breddning som är ett positivt resultat av att nästan alla
ungdomar nu går vidare till gymnasiet får inte leda till en
ambitionssänkning. En stor flexibilitet i styrningen av
gymnasiet krävs om den skall klara av att både förbereda för
fortsatta studier och för arbetslivet. Det kan bli nödvändigt
att skapa kurser i kärnämnen som visserligen inte ger allmän
behörighet till högskolan men som gör det möjligt att möta
eleverna på rätt nivå och ställa rimliga krav i förhållande till
deras personliga förutsättningar. Att detta beaktas i
uppföljningen av utvecklingen i gymnasieskolan bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Skolan bör ses som en framtidsinvestering för individ och
samhälle och inte som en isolerad kostnadspost i stats- och
kommunalbudget. Vi stöder inte regeringens förslag om att
minska den garanterade undervisningstiden i gymnasiet.
Motiveringen är att det får negativa konsekvenser för
elevernas valmöjligheter och att det framför allt kommer att
gå ut över de elever som behöver mest stöd.
Kristdemokraterna vill att skolan ska vara likvärdig över
hela landet, vilket inte betyder att den måste vara likformig.
Tvärtom bör skolan mer än hittills anpassas efter lokala
förutsättningar och elevernas och föräldrarnas olika villkor
och önskemål. KdS stöder en utveckling mot en mer
kursutformad gymnasieskola inom programmens ram. Det
ger eleverna större möjligheter att påverka sina studier.
Kommunerna kommer inom ramen för specialutformade
program att kunna erbjuda andra kurskombinationer än dem
som för närvarande är möjliga inom de nationella
programmen, vilket är positivt. Vi ser också positivt på att
profilgymnasier av olika slag utvecklas.
Den nuvarande tendensen att kommunerna i allt för hög
grad endast erbjuder utbildning på de teoretiska linjerna eller
programmen måste brytas. Den missgynnar de elever som
önskar en mer yrkesinriktad utbildning och särskilt dem, som
inte är så starkt studiemotiverade. Skolansvariga i kommuner
där få elever fortsätter till gymnasiet bör intensifiera
ansträngningarna att få fler ungdomar att skaffa sig
gymnasieutbildning. En metod kan vara att förlägga mer av
utbildningen i yrkesförberedande ämnen till näringslivet i
form av arbetsplatsförlagd undervisning.
Teknikutbildning
På senare år har industriprogrammet inte lyckats locka
ungdomar i tillräcklig omfattning. Det är oroväckande inte
minst eftersom näringslivet förutspår ett ökat behov av
kvalificerad arbetskraft till industrin. Kristdemokraterna ser
därför positivt på regeringens ambition att analysera
orsakerna till det låga intresset för industriprogrammet och
komma med förslag till åtgärder.
Det har visat sig att både intresset för industriprogrammet,
elevernas resultat och deras motivation blivit högre om delar
av utbildningen varit arbetsplatsförlagd. Genom att
utbildningen sker i nära kontakt med företagen tydliggörs
också näringslivets ansvar för att erbjuda olika typer av
praktikplatser. Idag organiseras denna typ av utbildning både
av kommunala gymnasieskolor och av fristående skolor som
ofta har en stark företagskoppling. Vi kristdemokrater anser
att utbildningen i yrkesförberedande ämnen i ökad
utsträckning bör ske i form av företagsförlagd utbildning
eller lärlingsutbildning. För att göra industriprogrammet mer
attraktivt bör benämningen ändras till t.ex.
teknikprogrammet. Detta bör ges regeringen till känna.
Företagarutbildning
De små och medelstora företagen har en nyckelroll när det
gäller att garantera vår välfärd. Det är därför av stor vikt att
det inom alla samhällets sektorer görs ansträngningar för att
skapa bättre förutsättningar för företagande. I det
sammanhanget måste utbildningsväsendet vara en
spjutspets. Grunden för ett mer företagsvänligt samhälle
måste läggas redan i grund- och gymnasieskolan. Det räcker
inte bara med påbyggnadsutbildningar och
högskoleutbildningar med företagarinriktning.
Många företag är ovilliga att premiera akademiska studier.
Detta understryker behovet av företagarutbildning på
gymnasial nivå där eleverna kan förberedas för att verka
inom små företag och som egna företagare. Skolan
förbereder idag eleverna på att söka arbete men det talas
väldigt lite om möjligheten att starta eget företag. Att vara
arbetstagare är den naturliga referensramen.
Attitydförändringar är naturligtvis nödvändiga, men
arbetsformerna måste också förnyas. Elevernas självtillit och
kreativitet måste uppmuntras, och istället för att alltid få
uppgifter att lösa bör ungdomar uppmuntras att själva
formulera och genomföra projekt.
Den nya gymnasieskolan, med stor valfrihet inom de
nationella programmen, ger betydligt större utrymme för
flexibla lösningar än den gamla. I dag finns några gymnasier
med företagarinriktning, de flesta på det
samhällsvetenskapliga programmet, men även några på
yrkesförberedande utbildningar.
Mot bakgrund av den ökade insikten om företagandets
betydelse för Sveriges framtid anser vi trots detta att
ytterligare ett nationellt program bör inrättas med speciell
inriktning på företagande. Programmet bör utformas så att
det stimulerar till nya kombinationer som inte finns inom
gymnasiet idag, till exempel teknik och ekonomi eller kemi
och ekonomi. Sådana högskolekombinationer har visat sig
vara mycket uppskattade såväl av studenter som av
näringslivet. Om det finns ett nationellt företagarprogram i
gymnasieskolan kommer det förmodligen att leda till
uppkomsten av företagargymnasier på olika håll i landet,
vilket vore positivt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den uppföljning av
utvecklingen inom gymnasieskolan som pågår särskilt följer
utvecklingen av hur eleverna på yrkesprogrammen
tillgodogör sig kraven inom kärnämnena,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag att minska den
minsta garanterade undervisningstiden på gymnasiet och
således till Särskilda insatser på skolområdet (A
8) för budgetåret 1995/96 anvisar 62 miljoner kronor
utöver regeringens förslag,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om åtgärder för att få fler ungdomar
att genomgå gymnasieutbildning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att industriprogrammet bör byta
namn till t.ex. teknikprogram,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen i övrigt anförts om industriprogrammet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om företagarutbildning på gymnasial
nivå.
Stockholm den 24 januari 1995
Inger Davidson (kds)
Rose-Marie Frebran (kds)
Chatrine Pålsson (kds)
Fanny Rizell (kds)
Tuve Skånberg (kds)