Dyslexi är ett av våra vanligaste handikapp och innebär
specifika svårigheter att läsa och skriva. Det har länge
betraktats som ett dolt handikapp trots att det berör ca
400 000 svenskar. De som drabbats har ofta betraktats som
dumma eller själva betraktat sig så och därför tigit om sina
svårigheter. Det har ofta lett till svåra psykiska lidanden vid
sidan av de praktiska olägenheter som handikappet medför.
Senare års forskning tyder på att det snarare kan finnas ett
samband mellan dyslexi och begåvning som ligger över
genomsnittet. Många dyslektiker är talangfulla, kreativa och
verbalt begåvade. Bland personer med detta handikapp finns
t ex framstående företagsledare, politiker, idrottsmän och
professorer. Tyvärr hör dock dessa till undantagen. Det är
betydligt lättare att hitta personer med dåligt självförtroende
och mobboffer i denna grupp. Professor Christopher Gillberg
i Göteborg har kommit fram till att ungefär hälften av en
grupp s.k. ''värstingar'' var dyslektiker och att just detta lett
till deras sociala problem.
Det går att upptäcka dyslexi mycket tidigt. Enligt professor
Curt von Euler går det att hitta minst 80 % av barnen redan
under förskoleåldern. Behandling och träning som sätts in
tidigt kan förbättra situationen, i vissa fall radikalt. Därför
finns det all anledning att vidta åtgärder för att stödja denna
stora grupp.
Kunskap finns efter många års forskning. Den bör nu
förmedlas till förskollärare och lärare i samband med
utbildning och fortbildning.
Under det första skolåret bör samtliga elever genomgå en
test så att en kartläggning kan göras av alla barn som har eller
kan misstänkas ha läs- och skrivsvårigheter. Dessa barn bör
sedan få individanpassade, specialpedagogiska insatser av
klassläraren eller annan lärare.
De barn som visar sig vara dyslektiker bör få tillgång till
hjälpmedel i form av läromedel inlästa på band, databaserade
lästräningsprogram etc.
För att öka dyslektikernas möjlighet till högskolestudier
bör högskoleprovet anpassas för elever med läs- och
skrivhandikapp.
När denna fråga tidigare behandlats i riksdagen har den
tyvärr inte fått något gehör. Utbildningsutskottet har hänvisat
till utredningar, lärarnas och kommunernas ansvar, eller till
utskottsutfrågningar som sedan inte genomförts. Nu är det
dags för handling.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildning och fortbildning av
förskollärare och lärare när det gäller läs- och
skrivsvårigheter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om obligatorisk test av alla elever
under första skolåret för att på ett tidigt stadium kunna
diagnostisera dyslektiska barn och ge dem en undervisning
som är anpassad till deras handikapp,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om speciella hjälpmedel och
läromedel inom grund- och gymnasieskolan för elever med
läs- och skrivsvårigheter,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om anpassning av högskoleprovet för
elever med läs- och skrivsvårigheter.
Stockholm den 24 januari 1995
Inger Davidson (kds)
Ingrid Näslund (kds)