Arbetslivsundervisning i grund- och gymnasieskolan

Ett av de stora problemen med Lgr -80 har varit
svårigheten att förverkliga ambitionerna med
arbetslivsundervisningen. Det har också varit svårt att
förverkliga intentionerna med den arbetsplatsförlagda
utbildningen i gymnasieskolan. Orsakerna till båda dessa
förhållanden finns väl dokumenterade bland annat i SÖ:s
rapport ''Skolans arbetslivskontakter'' R 91:7.

Personlig utveckling och lärande underlättas genom att
eleverna periodvis får vistas i arbetslivet, umgås med vuxna
på vuxnas villkor och få sin person relaterad till sin
arbetsinsats. Att få ingå i ett arbetslag och samarbeta med
vuxna är ofta en stor upplevelse även under en kort
praktikperiod.

Eleverna har behov av arbetslivskontakter som stöd för
inlärningen, dvs att konkretisera och legitimera skolans
ämnen genom att visa deras betydelse i dagens arbetsliv.
Eleverna har behov av att få kunskaper om arbetslivet, som
är ett för dem okänt och stängt område tills de själva bereds
tillträde till det genom praktik eller anställning.

Det egna valet av framtida studier och yrke är en process
i tid och mognad. Den kräver också kunskap om och
återkommande kontakter med arbetslivet för att eleven ska
kunna göra realistiska och välgrundade val. Även om vi idag
lever i ett samhälle där återkommande val av såväl studier
som yrke kommer att göras av varje individ ett flertal gånger
under levnadstiden, så är grunden minst lika viktig som
tidigare.

Samtidigt har det visat sig allt svårare att, oavsett
konjunktur, få utrymme för all den praktik som skolan önskat
ge eleverna. Det finns också fortfarande i vissa lärargrupper
en okunnighet om syfte och mål och en motvillighet att
''lämna ifrån sig'' undervisningstid. Man har inte förstått
eller kunnat ta vara på praktiken som ett
undervisningstillfälle i många ämnen.

Läroplanernas avreglering av praktik och
arbetslivsorientering är därför beklaglig.

Det är därför viktigt att en garanterad
arbetslivsundervisningstid införs, där skolorna måste
definiera i vilka ämnen och på vilket sätt man avser att
bedriva arbetslivsundervisning.

Dagens samhälle och arbetsliv kräver också en väl
fungerande studie- och yrkesorientering. Eleverna har
många val att göra under sin skoltid och den karta de gör upp
för sig själva att navigera efter ska stämmas av mot en
mycket komplicerad verklighet.

Den avreglerade syo-funktionen innebär att skolorna
själva kan avgöra om de tycker sig behöva utbildad och
kvalificerad personal för detta ändamål eller inte. Hur detta
fungerar i praktiken är viktigt att undersöka. Utvecklingen
av studie- och yrkesvägledningen måste därför följas och
effekterna av avregleringen utvärderas.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utvärdering av effekterna av
avreglering av syofunktionen och den nya timplanen.

Stockholm den 24 januari 1995

Marie Granlund (s)

Sonja Fransson (s)

Bengt Kronblad (s)

Åsa Stenberg (s)