Under de senaste åren har antalet fristående skolor ökat
drastiskt, orsakat dels av generösare regler vad gäller
skattefinansierade bidrag, dels av ett alltmer segregerat
samhälle där försvaret av den sammanhållna skolan blivit
svagare.
Fristående skolor grundat på pedagogiska arbetsmetoder
innebär inte för oss något stort problem. Tvärtom tror vi att
pedagogiska alternativ berikar även den offentliga skolan. Vi
ser dock faror med uppdelning i olika skolor baserade på
åsikter och troende.
Den offentliga skolan har i dag sin utgångspunkt i en klart
definierad människo- och kunskapssyn. Enligt läroplanen
ska skolan fostra till demokrati, tolerans och ifrågasättande.
På samma sätt finns inom den offentliga skolan ett krav på
objektivitet vad gäller olika åsikter som finns inom
samhället. När det gäller vetenskapliga områden redovisas
de nu accepterade förklaringarna.
Människosyn
Många av de skolor som drivs av föreningar med en
bestämd samhällssyn präglas också av en människosyn som
ofta skiljer sig från den offentliga skolan. Viljan att överföra
människosyn från föreningen till eleven är en orsak att
bedriva utbildning i regi av politiska och religiösa föreningar.
I flera fall är det naturligtvis inga problem då värderingarna
inte avsevärt avviker från den humanistiska syn som i dag
präglar läroplanen. Det finns dock fall då det varit uppenbart
att den religiösa och politiska åskådningen inte tålt
ifrågasättande. Med hänvisning till att kritiska tankar kan
vara verk av djävulen eller att man då man hyser sådana är
besatt av demoner kan allt ifrågasättande dödas och ledarens
ord göras till lag. Därigenom hotas också den demokratiska
människosynen som är en av grundstommarna i läroplanen.
Samhällssyn
I riksdagen framfördes förra året av riksdagsledamoten
Tuve Skånberg (kds) åsikten att skapelseberättelsen bör
jämställas med den darwinistiska historiebeskrivningen.
Detta är en tydlig indikation på hur långt friskolornas
ambitioner och vilja sträckt sig. En icke-vetenskaplig
slutsats skall jämställas med den vetenskapliga teorin
samtidigt som alla andra religiösa och filosofiska teorier om
världens uppkomst ska prioriteras ner.
När det gäller undervisning rörande politik och religion är
det inte heller troligt att skolor med en klart uttalad åsikt
klarar att hålla neutralitet i dessa ämnen. Hur man skall
kunna framställa andra religioner och politiska åskådningar
i lika god dager som sin egen är en svårlöst gåta.
Behov av oaser
Barn vars föräldrar är medlemmar i kyrkor och politiska
organisationer som anser det så angeläget att ha sina barn i
specialskolor utanför den allmänna skolan riskerar att redan
ha ett sådant tryck hemifrån både vad gäller kunskaps- och
människosyn att den allmänna skolan utgör en värdefull oas.
En oas där man möter jämnåriga med andra åsikter, från
andra samhällsklasser, och där man möter andra kunskaper
än de som ofta är förhärskande i familjen. Frågan är vart en
elev med tvivel på skolan och tron vänder sig? Till en kurator
som är anställd av skolan och med stor sannolikhet medlem
av sekten/organisationen? Det är svårt att se hur man kan
bedriva ett kuratoriskt arbete med elevens bästa som mål i en
skola som i övrigt har andra målsättningar.
Grundskolan
En gemensam kunskapsbas, nödvändig för att klara sig i
ett alltmer kunskapskrävande samhälle, är ett av målen för
grundskolan. Det är tveksamt om ovan nämnda skolor klarar
detta. Därför anser vi att religiösa och politiska skolor inte
bör erhålla skattefinansierade bidrag från kommuner eller
staten för grundskoleundervisning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bidrag till fristående skolor på
grundskolenivå med politisk och religiös profil.
Stockholm den 25 januari 1995
Martin Nilsson (s)
Annika Nilsson (s)
Lena Sandlin (s)
Eva Persson Sellin (s)
Urban Ahlin (s)
Carina Moberg (s)
Anders Ygeman (s)