Under de senaste åren har antalet fristående skolor ökat drastiskt, orsakat dels av generösare regler vad gäller skattefinansierade bidrag, dels av ett alltmer segregerat samhälle där försvaret av den sammanhållna skolan blivit svagare.
Fristående skolor grundat på pedagogiska arbetsmetoder innebär inte för oss något stort problem. Tvärtom tror vi att pedagogiska alternativ berikar även den offentliga skolan. Vi ser dock faror med uppdelning i olika skolor baserade på åsikter och troende.
Den offentliga skolan har i dag sin utgångspunkt i en klart definierad människo- och kunskapssyn. Enligt läroplanen ska skolan fostra till demokrati, tolerans och ifrågasättande. På samma sätt finns inom den offentliga skolan ett krav på objektivitet vad gäller olika åsikter som finns inom samhället. När det gäller vetenskapliga områden redovisas de nu accepterade förklaringarna.
Människosyn
Många av de skolor som drivs av föreningar med en bestämd samhällssyn präglas också av en människosyn som ofta skiljer sig från den offentliga skolan. Viljan att överföra människosyn från föreningen till eleven är en orsak att bedriva utbildning i regi av politiska och religiösa föreningar. I flera fall är det naturligtvis inga problem då värderingarna inte avsevärt avviker från den humanistiska syn som i dag präglar läroplanen. Det finns dock fall då det varit uppenbart att den religiösa och politiska åskådningen inte tålt ifrågasättande. Med hänvisning till att kritiska tankar kan vara verk av djävulen eller att man då man hyser sådana är besatt av demoner kan allt ifrågasättande dödas och ledarens ord göras till lag. Därigenom hotas också den demokratiska människosynen som är en av grundstommarna i läroplanen.
Samhällssyn
I riksdagen framfördes förra året av riksdagsledamoten Tuve Skånberg (kds) åsikten att skapelseberättelsen bör jämställas med den darwinistiska historiebeskrivningen. Detta är en tydlig indikation på hur långt friskolornas ambitioner och vilja sträckt sig. En icke-vetenskaplig slutsats skall jämställas med den vetenskapliga teorin samtidigt som alla andra religiösa och filosofiska teorier om världens uppkomst ska prioriteras ner.
När det gäller undervisning rörande politik och religion är det inte heller troligt att skolor med en klart uttalad åsikt klarar att hålla neutralitet i dessa ämnen. Hur man skall kunna framställa andra religioner och politiska åskådningar i lika god dager som sin egen är en svårlöst gåta.
Behov av oaser
Barn vars föräldrar är medlemmar i kyrkor och politiska organisationer som anser det så angeläget att ha sina barn i specialskolor utanför den allmänna skolan riskerar att redan ha ett sådant tryck hemifrån både vad gäller kunskaps- och människosyn att den allmänna skolan utgör en värdefull oas. En oas där man möter jämnåriga med andra åsikter, från andra samhällsklasser, och där man möter andra kunskaper än de som ofta är förhärskande i familjen. Frågan är vart en elev med tvivel på skolan och tron vänder sig? Till en kurator som är anställd av skolan och med stor sannolikhet medlem av sekten/organisationen? Det är svårt att se hur man kan bedriva ett kuratoriskt arbete med elevens bästa som mål i en skola som i övrigt har andra målsättningar.
Grundskolan
En gemensam kunskapsbas, nödvändig för att klara sig i ett alltmer kunskapskrävande samhälle, är ett av målen för grundskolan. Det är tveksamt om ovan nämnda skolor klarar detta. Därför anser vi att religiösa och politiska skolor inte bör erhålla skattefinansierade bidrag från kommuner eller staten för grundskoleundervisning.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bidrag till fristående skolor på grundskolenivå med politisk och religiös profil.
Stockholm den 25 januari 1995 Martin Nilsson (s) Annika Nilsson (s) Lena Sandlin (s) Eva Persson Sellin (s) Urban Ahlin (s) Carina Moberg (s) Anders Ygeman (s)