Den tidvis hårda debatt som förs i betygsfrågorna visar att
det inte finns några enkla svar på hur ett bra betygssystem
ska vara utformat. Betygen kan ge värdefull information till
elever och föräldrar. Samtidigt är det uppenbart att betygen
lätt styr undervisningens inriktning och att de ungas vilja att
själva söka kunskap begränsas.
Det är därför angeläget att skolsamhället med stor
ödmjukhet följer erfarenheterna också av det nya
betygssystemet. Många lärares och elevers oro för effekterna
av betyg som sådana på grundskolan måste också tas på stort
allvar. Det är därför en allvarlig begränsning när
Grundskoleförordningen ställer ett absolut krav på att betyg
skall ges i grundskolan och gymnasieförordningen stadgar
att betyg skall vara urvalsgrundande vid antagning till
gymnasieskolan. Här skall dock ett begränsat antal platser
tillsättas efter andra kriterier.
I praktiken innebär den nya gymnasieskolan att
intagningen till flertalet program inte styrs av
gymnasiebetygen.
Det finns skäl att medge dispens för försök med en
betygsfri grundskola. Sådana försök bör vara väl förankrade
i lärarkollegier, bland eleverna själva och deras föräldrar, och
bör bygga på att skolorna själva bygger upp goda former för
samverkan och återkoppling till elever och föräldrar.
Behovet av att centralt följa utvecklingen i den enskilda
skolan bör här som i andra grundskolor kunna tillgodoses
genom de centrala prov Skolverket ansvarar för.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om möjlighet till dispens från kraven på
betyg i grundskolan.
Stockholm den 18 januari 1995
Helena Frisk (s)
Håkan Strömberg (s)
Maud Björnemalm (s)
Hans Karlsson (s)
Nils-Göran Holmqvist (s)
Inger Lundberg (s)