med anledning av prop. 1994/95:157 Ändringar av bidragsbestämmelserna för fristående skolor godkända för vanlig skolplikt m.m.
I föreliggande proposition föreslås att den tidigare nivån
för ersättning till fristående skolor ändras så att avdraget
uppgår till högst 25 procent av den framräknade
genomsnittskostnaden.
Bidraget föreslås beräknas på den genomsnittliga
kostnaden på den årskurs som eleven tillhör. Därutöver
föreslås att ansökningsdatum för att bli godkänd som
fristående skola ändras från den 1 augusti året före
bidragsåret till den 1 april kalenderåret innan bidragsåret
börjar.
Centern betraktar det som ett politiskt faktum att en
riksdagsmajoritet, bestående av vänstern och
socialdemokraterna, är beredd att sänka ersättningen till de
fristående skolorna.
Bakgrund
Enligt centerns mening måste valfrihet inom
utbildningsområdet innebära att elever och föräldrar har
möjlighet att välja mellan olika kommunala skolor och
skolor med annan huvudman. Denna valfrihet skall gälla
alla. Av den anledningen måste de fristående skolorna ges
ekonomiska förutsättningar att verka utan att ta ut höga
avgifter. Centern kan inte acceptera ett system där valfriheten
urholkas till att gälla endast dem som har råd att betala.
Centern har medverkat till att reformera ersättningen till
de fristående skolorna eftersom vi vill stärka möjligheten att
välja skola, öka mångfalden och göra valfriheten möjlig för
alla. Det viktiga är den sociala utgångspunkten, nämligen att
ge alla barn likvärdiga möjligheter.
Reformen om ersättning till de fristående skolorna har lett
till att skolor med alternativ pedagogik, exempelvis
waldorfskolor och montessoriskolor, fått bättre villkor.
Genom reformen ökar mångfalden av skolor med olika
pedagogik och möjligheten att i t.ex. finskspråkiga skolor
utveckla sin kulturella identitet, bakgrund och språk. Det kan
även röra sig om att föräldrar tar över och driver den skola
som ligger i närområdet och som riskerar att läggas ned.
Det framhålls ofta att de fristående skolorna
överkompenseras. Men utbildningsutskottets behandling av
frågan vid föregående riksmöte visade att de fristående
skolorna hade 2 % av alla elever till en kostnad av 1 % av den
totala kostnaden.
De fristående skolorna har bl.a. andra skatteregler, högre
kostnader för pensioner, andra villkor för lokalkostnader
m.m. än kommunala skolor. I praktiken innebär detta att
många fristående skolor erhåller ett stöd som är väsentligt
mindre än som varit syftet. Om stödet till de fristående
skolorna skärs ned ytterligare är risken uppenbar att dessa
tvingas införa avgifter eller höja dem. Det hotar flera skolors
fortsatta existens. Det innebär även att valfriheten blir
beroende av tjockleken på plånboken.
Utgångspunkter
Centern vill utveckla valfriheten och mångfalden och ge
föräldrar, tillsammans med elever, goda möjligheter att välja
den skola som de finner bäst lämpad. Centern anser att det
är föräldrar och elever som bäst vet vilka behov och
önskemål de vill ha tillgodosedda. Om dessa önskemål skall
förverkligas måste föräldrars och elevers valfrihet och
inflytande stärkas.
De fristående skolorna utgör ett viktigt inslag i den
öppenhet och valfrihet som ska känneteckna skolväsendet.
Denna mångfald måste få utvecklas inom ett sammanhållet
skolväsende, med likvärdiga villkor och utan segregation.
Det nuvarande systemet för bidrag till fristående skolor har
visat sig vara för stelt för att motsvara elevernas skilda behov
och skolornas varierande åtagande. Därför bör det förändras.
Utgångspunkten för förändringarna bör vara att eleverna ska
ha rätt till likvärdiga förutsättningar för sin utbildning,
oavsett om de valt att gå i en kommunal eller fristående
skola.
Därför är det rimligt att tillsätta den utredning regeringen
tagit initiativ till, för att se över villkoren för de fristående
skolorna. För att skapa långsiktiga och stabila spelregler är
det värdefullt att beslut om förändrade villkor kan tas med
brett politiskt stöd. Därför bör riksdagen enligt vår mening
redan nu ange några viktiga utgångspunkter för kommande
förändringar av bidragssystemet till de fristående skolorna:
1. Stödet till de fristående skolorna ska skapa likvärdiga
ekonomiska förutsättningar för kommunala och fristående
skolor och därmed göra avgifter onödiga . Det är en
förutsättning för att alla föräldrar och elever ska ha valfrihet,
inte bara ekonomiskt starka grupper.
2. Ersättningen till de fristående skolorna ska utgå i
förhållande till elevernas behov och skolornas åtagande.
3. De fristående skolorna måste få möjlighet att arbeta efter
stabila och förutsägbara villkor. Därför är det viktigt att
kommunernas skyldigheter regleras i lag.
Bättre likvärdighet redan nu
Undervisningen ska bedrivas med likvärdiga ekonomiska
förutsättningar oavsett om den sker i kommunala eller
fristående skolor. Det är viktigt att riksdagen redan i vår
fattar beslut som skapar bättre likvärdighet.
Som tidigare nämnts har de fristående skolorna kostnader
som inte åvilar kommunala skolor och för vilka
kompensation inte utgår. Till dessa kostnader hör moms,
pensionskostnader och arbetsgivaravgifter. Kommunala
skolor betalar inte moms för inköp av olika slag, vilket
fristående skolor tvingas göra. Pensionsåtaganden för de
kommunalt reglerade tjänsterna belastar inte kommunerna,
utan betalas under en övergångstid av staten. Förhandlingar
pågår om hur detta slutgiltigt ska regleras. Fristående skolor
belastas ofta av tunga pensionsåtaganden. Även den i höstas
beslutade höjningen av arbetsgivaravgiften om 1,5 procent
kan komma att drabba de fristående skolorna beroende på
hur staten väljer att kompensera kommunsektorn och
beroende på hur kommunerna fördelar pengarna.
Centern anser att bidragen till fristående skolor ska rymma
de högre kostnader dessa har till följd av att de drivs i enskild
regi och inte av kommun. Det gäller sådant som
momsskyldighet, pensionsåtaganden och arbetsgivaravgift.
Skollagen bör ändras genom att ett tillägg bör införas i
skollagens 9 kap. 6 § med innebörden att kommunen vid
bidragsgivningen ska beakta i vilken mån den fristående
skolan har särskilda kostnader som kommunal skola inte
behöver betala. Ändringen bör träda i kraft den 1 juli 1995.
Riksdagen bör besluta att ändra lagen på detta sätt.
Större anpassning till skolornas åtaganden redan nu
Ersättningen till de fristående skolorna måste enligt
centerns uppfattning bättre anpassas efter skolornas skilda
åtaganden. Enligt den nuvarande lagstiftningen behöver
kommunerna inte kompensera de fristående skolorna för
kostnader som gäller sådant som skolhälsovård,
undervisning för elever med särskilda behov, hemspråk och
skolskjutsar. Centern anser det viktigt och självklart att ett
större åtagande från en fristående skolas sida också ska leda
till större stöd. Det är viktigt att riksdagen redan nu fattar
beslut som leder till större anpassning till skolornas
åtaganden.
Centern anser att skollagen bör ändras så att kommunerna
vid bidragsgivningen till fristående skolor beaktar skolans
åtagande för elever med särskilda behov,
invandrarundervisning och skolhälsovård. Ett tillägg med
den innebörden bör införas i skollagens 9 kap. 6 §.
Ändringen bör träda i kraft den 1 juli 1995. Riksdagen bör
besluta att ändra lagen på detta sätt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i skollagen att
kommunen vid fastställande av avdragets storlek skall beakta
de särskilda kostnader den fristående skolan har till följd av
att den drivs i enskild regi och inte av kommunen,
2. att riksdagen beslutar om sådan ändring i skollagen att
kommunerna vid bidragsgivningen till fristående skolor skall
beakta skolans åtagande för elever med särskilda behov,
invandrarundervisning och skolhälsovård.
Stockholm den 13 mars 1995
Andreas Carlgren (c)
Marianne Andersson (c)
Marie Wilén (c)
Erik Arthur Egervärn (c)