I föreliggande proposition föreslås att den tidigare nivån för ersättning till fristående skolor ändras så att avdraget uppgår till högst 25 procent av den framräknade genomsnittskostnaden.
Bidraget föreslås beräknas på den genomsnittliga kostnaden på den årskurs som eleven tillhör. Därutöver föreslås att ansökningsdatum för att bli godkänd som fristående skola ändras från den 1 augusti året före bidragsåret till den 1 april kalenderåret innan bidragsåret börjar.
Centern betraktar det som ett politiskt faktum att en riksdagsmajoritet, bestående av vänstern och socialdemokraterna, är beredd att sänka ersättningen till de fristående skolorna.
Bakgrund
Enligt centerns mening måste valfrihet inom utbildningsområdet innebära att elever och föräldrar har möjlighet att välja mellan olika kommunala skolor och skolor med annan huvudman. Denna valfrihet skall gälla alla. Av den anledningen måste de fristående skolorna ges ekonomiska förutsättningar att verka utan att ta ut höga avgifter. Centern kan inte acceptera ett system där valfriheten urholkas till att gälla endast dem som har råd att betala.
Centern har medverkat till att reformera ersättningen till de fristående skolorna eftersom vi vill stärka möjligheten att välja skola, öka mångfalden och göra valfriheten möjlig för alla. Det viktiga är den sociala utgångspunkten, nämligen att ge alla barn likvärdiga möjligheter.
Reformen om ersättning till de fristående skolorna har lett till att skolor med alternativ pedagogik, exempelvis waldorfskolor och montessoriskolor, fått bättre villkor. Genom reformen ökar mångfalden av skolor med olika pedagogik och möjligheten att i t.ex. finskspråkiga skolor utveckla sin kulturella identitet, bakgrund och språk. Det kan även röra sig om att föräldrar tar över och driver den skola som ligger i närområdet och som riskerar att läggas ned.
Det framhålls ofta att de fristående skolorna överkompenseras. Men utbildningsutskottets behandling av frågan vid föregående riksmöte visade att de fristående skolorna hade 2 % av alla elever till en kostnad av 1 % av den totala kostnaden.
De fristående skolorna har bl.a. andra skatteregler, högre kostnader för pensioner, andra villkor för lokalkostnader m.m. än kommunala skolor. I praktiken innebär detta att många fristående skolor erhåller ett stöd som är väsentligt mindre än som varit syftet. Om stödet till de fristående skolorna skärs ned ytterligare är risken uppenbar att dessa tvingas införa avgifter eller höja dem. Det hotar flera skolors fortsatta existens. Det innebär även att valfriheten blir beroende av tjockleken på plånboken.
Utgångspunkter
Centern vill utveckla valfriheten och mångfalden och ge föräldrar, tillsammans med elever, goda möjligheter att välja den skola som de finner bäst lämpad. Centern anser att det är föräldrar och elever som bäst vet vilka behov och önskemål de vill ha tillgodosedda. Om dessa önskemål skall förverkligas måste föräldrars och elevers valfrihet och inflytande stärkas.
De fristående skolorna utgör ett viktigt inslag i den öppenhet och valfrihet som ska känneteckna skolväsendet. Denna mångfald måste få utvecklas inom ett sammanhållet skolväsende, med likvärdiga villkor och utan segregation.
Det nuvarande systemet för bidrag till fristående skolor har visat sig vara för stelt för att motsvara elevernas skilda behov och skolornas varierande åtagande. Därför bör det förändras. Utgångspunkten för förändringarna bör vara att eleverna ska ha rätt till likvärdiga förutsättningar för sin utbildning, oavsett om de valt att gå i en kommunal eller fristående skola.
Därför är det rimligt att tillsätta den utredning regeringen tagit initiativ till, för att se över villkoren för de fristående skolorna. För att skapa långsiktiga och stabila spelregler är det värdefullt att beslut om förändrade villkor kan tas med brett politiskt stöd. Därför bör riksdagen enligt vår mening redan nu ange några viktiga utgångspunkter för kommande förändringar av bidragssystemet till de fristående skolorna:
1. Stödet till de fristående skolorna ska skapa likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommunala och fristående skolor och därmed göra avgifter onödiga . Det är en förutsättning för att alla föräldrar och elever ska ha valfrihet, inte bara ekonomiskt starka grupper.
2. Ersättningen till de fristående skolorna ska utgå i förhållande till elevernas behov och skolornas åtagande.
3. De fristående skolorna måste få möjlighet att arbeta efter stabila och förutsägbara villkor. Därför är det viktigt att kommunernas skyldigheter regleras i lag.
Bättre likvärdighet redan nu
Undervisningen ska bedrivas med likvärdiga ekonomiska förutsättningar oavsett om den sker i kommunala eller fristående skolor. Det är viktigt att riksdagen redan i vår fattar beslut som skapar bättre likvärdighet.
Som tidigare nämnts har de fristående skolorna kostnader som inte åvilar kommunala skolor och för vilka kompensation inte utgår. Till dessa kostnader hör moms, pensionskostnader och arbetsgivaravgifter. Kommunala skolor betalar inte moms för inköp av olika slag, vilket fristående skolor tvingas göra. Pensionsåtaganden för de kommunalt reglerade tjänsterna belastar inte kommunerna, utan betalas under en övergångstid av staten. Förhandlingar pågår om hur detta slutgiltigt ska regleras. Fristående skolor belastas ofta av tunga pensionsåtaganden. Även den i höstas beslutade höjningen av arbetsgivaravgiften om 1,5 procent kan komma att drabba de fristående skolorna beroende på hur staten väljer att kompensera kommunsektorn och beroende på hur kommunerna fördelar pengarna.
Centern anser att bidragen till fristående skolor ska rymma de högre kostnader dessa har till följd av att de drivs i enskild regi och inte av kommun. Det gäller sådant som momsskyldighet, pensionsåtaganden och arbetsgivaravgift. Skollagen bör ändras genom att ett tillägg bör införas i skollagens 9 kap. 6 § med innebörden att kommunen vid bidragsgivningen ska beakta i vilken mån den fristående skolan har särskilda kostnader som kommunal skola inte behöver betala. Ändringen bör träda i kraft den 1 juli 1995. Riksdagen bör besluta att ändra lagen på detta sätt.
Större anpassning till skolornas åtaganden redan nu
Ersättningen till de fristående skolorna måste enligt centerns uppfattning bättre anpassas efter skolornas skilda åtaganden. Enligt den nuvarande lagstiftningen behöver kommunerna inte kompensera de fristående skolorna för kostnader som gäller sådant som skolhälsovård, undervisning för elever med särskilda behov, hemspråk och skolskjutsar. Centern anser det viktigt och självklart att ett större åtagande från en fristående skolas sida också ska leda till större stöd. Det är viktigt att riksdagen redan nu fattar beslut som leder till större anpassning till skolornas åtaganden.
Centern anser att skollagen bör ändras så att kommunerna vid bidragsgivningen till fristående skolor beaktar skolans åtagande för elever med särskilda behov, invandrarundervisning och skolhälsovård. Ett tillägg med den innebörden bör införas i skollagens 9 kap. 6 §. Ändringen bör träda i kraft den 1 juli 1995. Riksdagen bör besluta att ändra lagen på detta sätt.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar om sådan ändring i skollagen att kommunen vid fastställande av avdragets storlek skall beakta de särskilda kostnader den fristående skolan har till följd av att den drivs i enskild regi och inte av kommunen,
2. att riksdagen beslutar om sådan ändring i skollagen att kommunerna vid bidragsgivningen till fristående skolor skall beakta skolans åtagande för elever med särskilda behov, invandrarundervisning och skolhälsovård.
Stockholm den 13 mars 1995 Andreas Carlgren (c) Marianne Andersson (c) Marie Wilén (c) Erik Arthur Egervärn (c)