Det nya styrsystemet för skolväsendet innebär att staten
anger de nationella målen och ramarna för verksamheten.
Ansvaret för genomförandet av verksamheten ligger däremot
hos kommunerna och andra skolhuvudmän. Syftet med att
ersätta den statliga detaljregleringen och öka det lokala
ansvaret har varit att bättre kunna dra fördel av lokala
förutsättningar och göra skolväsendets olika delar mer
flexibla. Ett decentraliserat ansvar innebär att människors
kreativitet och vilja till ansvarstagande stimuleras, i stället
för att hämmas.
Med riksdagens beslut om nya läroplaner för hela det
samlade skolväsendet har de nationella ramarna för
skolverksamheten lagts fast. I kursplanerna tydliggörs vidare
vad som skall åstadkommas resp vart undervisningen skall
sträva. De angivna målen är noga prövade och det är ett
nationellt intresse att skolan också når målen. Av den
anledningen behöver mycket arbete läggas vid utvecklingen
av uppföljning, utvärdering och tillsyn.
1. En ny tid kräver öppenhet
Den målstyrda skolan bygger på att lokala och nationella
mål skall vara väl kända för elever, lärare och andra berörda.
Minst lika viktigt är det givetvis att stor öppenhet råder när
det gäller den uppföljning, utvärdering och tillsyn som
utövas. Det är en attityd som enligt vår uppfattning måste
prägla skolan på alla nivåer, från undervisningen i det
enskilda klassrummet till Skolverkets och andra
myndigheters granskning.
Vi menar att två principer bör vara vägledande. Den första
är att uppgifter och omdömen som berör den enskilde eleven
och dennes studieresultat alltid skall vara möjliga för eleven
och dennes föräldrar att ta del av. Detta är en fråga som rör
den enskildes integritet, men också en förutsättning för att
elever och föräldrar aktivt skall kunna samverka med och
känna förtroende för skolan.
Den andra gäller uppföljning och utvärdering som rör en
exempelvis en klass, en skola eller en årskurs. Sådana
uppgifter hamnar i regel inom ramen för
offentlighetsprincipen och kan därmed nås av alla. Vi menar
emellertid att det ligger i skolväsendets intresse att söka
offentlighet för sådant material, för att skapa en bred och
saklig allmän debatt om såväl olika skolor som
skolväsendets kvalitet.
2. En skola som sätter kunskapen i centrum ger betyg
De nya läroplanerna och kursplanerna innebär tydliga mål
för skolarbetet. På lokal nivå konkretiseras dessa ytterligare
med hänsyn till hur den enskilda skolan valt att lägga upp
arbetet inom de friare ramar som nu gäller för skolan. För att
nå de långsiktigt viktiga nationella målen är det nödvändigt
att varje elev kontinuerligt informeras om vart
undervisningen syftar och hur läraren bedömer att hans eller
hennes arbete fortskrider. Utan denna information kan eleven
inte ta det personliga ansvar för de egna studierna som vi
anser nödvändigt och som läroplanerna förutsätter.
Denna kontinuerliga uppföljning sker självfallet i samband
med de stadgade utvecklingssamtal som skall genomföras.
Vi vill emellertid understryka att eleverna behöver och måste
få återkoppling på sitt arbete från lärarna betydligt oftare.
Från moderat sida har vi i en annan motion redovisat vår
uppfattning om det olyckliga i att riksdagens
vänstermajoritet rivit upp det beslut om betygen för
grundskolan som riksdagen fattade för lite mer än ett år
sedan. Betyg bör ges tidigare än idag och vi anser att det
tidigare beslutet om skriftliga omdömen från årskurs 5 var
väl genomtänkt.
Vi avser inte att omedelbart föreslå en återgång till det
tidigare fattade beslutet av två anledningar. Dels anser vi att
''jojo''-beslut i en så viktig fråga undergräver möjligheterna
för skolorna att verkligen fullfölja nationella beslut, dels
inser vi att möjligheterna för att ett sådant yrkande vinner
gehör är obefintligt för tillfället, beroende på
majoritetsförhållandena. Däremot menar vi att skolor som i
utvecklingsarbetet kring samtalen mellan hem och skola
finner att de vill ge skriftlig information inte skall anses
hindrade från att göra så. Utvecklingssamtal i arbetslivet
bygger ofta på en genomtänkt struktur i vilken olika
uppgifter gås igenom. Efter samtalet kan båda parter ta med
sig de noteringar som samtalet lett fram till. Vi anser det
troligt och önskvärt att det utvecklas motsvarande underlag
för de viktiga utvecklingssamtalen i skolan.
3. Grundskolan skall avge omdöme för elever som inte ges
betyg
Ett av de viktigaste nationella målen är att alla elever skall
ha goda grundkunskaper när de lämnar den obligatoriska
skolan. Enligt det beslut om betygssystemet som riksdagen
fattade i höstas ges inga elever betyg i årskurs 9 motsvarande
''icke godkänd''. Att alla elever per definition är godkända
råder inga delade meningar om. Däremot anser vi moderater
att det finns anledning att tala klartext i de fall där en elev inte
nått den miniminivå för kunskaper som kursplanerna anger.
Eftersom vi nu inte yrkar att hela betygsbeslutet skall
ändras föreslår vi emellertid att skolorna skall vara skyldiga
att utarbeta ett omdöme i varje ämne där en elev inte ges
betyg. Av detta omdöme skall framgå hur skolan bedömer
elevens kunskaper i det aktuella ämnet samt eventuellt annat
som är av betydelse. Riksdagsbeslutet innebär att sådant
omdöme endast ges om eleven så begär, vilket enligt vår
uppfattning lämnar såväl eleven som gymnasieskolan m.fl.
''i sticket''. Vi anser att den skola som inte lyckats tillse att
eleven nått de mest grundläggande kunskapsnivåerna
åtminstone är skyldig att redovisa skälen för sin bedömning
och aktivt söka tydliggöra för eleven och dennes föräldrar
vad bristerna består i och hur de i framtiden skall kunna rättas
till. För den gymnasieskola som direkt eller efter en tid skall
utarbeta ett individuellt program tillsammans med eleven är
det av stor betydelse med ett väl genomarbetat omdöme från
grundskolan.
4. Skolorna skall genomföra de nationella proven
Under de senaste åren har möjligheten att välja skola blivit
en realitet för alla. Det gäller i synnerhet som
elevens/föräldrarnas val skall vara utgångspunkten också för
placering inom det offentliga skolväsendet. Det fria valet gör
information om rätten att välja, men också om de olika
alternativ som erbjuds betydelsefull. För närvarande kan
konstateras att den information som i allmänhet går att få om
olika skolor rör det mesta utom skolans huvuduppgift,
nämligen att ge undervisning av god kvalitet. Detta är ett av
flera skäl till varför större intresse måste ägnas åt
undervisningens resultat.
De nationella prov i svenska, engelska och matematik som
nu håller på att utarbetas av Skolverket beräknas vara färdiga
för årskurs 5 läsåret 1995/96. Vi anser att genomförande av
de nationella proven i årskurs 5 skall vara obligatoriskt för
alla skolor, inklusive de fristående skolorna. Elever och
föräldrar skall ha rätt till information om den enskilde
elevens resultat. För elever som ej nått de mål kursplanerna
anger skall ett särskilt uppföljningsprogram upprättas av
hem och skola tillsammans. Ett sådant uppföljningsprogram
skall dels innehålla planer för skolans extra insatser, dels för
hur eleven och hemmet skall arbeta för att skolarbetet skall
utvecklas positivt.
De enskilda skolornas resultat skall vara offentliga, liksom
provets innehåll. Därmed skapas ett gediget underlag för
diskussion om undervisningens kvalitet och studieresultat.
5. Kommunerna måste följa upp de lokala målen
Det kommunala huvudmannaskapet för skolväsendet
innebär att kommunerna har ett stort ansvar för utbildningens
utveckling. Det innebär att kommunerna dels har att upprätta
lokalt anpassade mål för skolverksamhetens utveckling, dels
att verksamheten måste följas upp och utvärderas.
Rapporter visar att flera kommuner kommit mycket långt
när det gäller att förverkliga mål- och resultatstyrningen på
lokal nivå. Dessvärre tvingas vi samtidigt konstatera att
många kommuner inte ens lyckas formulera de lokala målen,
än mindre följa upp dessa. Orsakerna till detta är flera. Vi har
mött argument av olika slag, från svårigheter att formulera
lokala mål, bristande resurser till uppfattningen att
skolplaner inte behövs överhuvudtaget.
Självfallet inser vi att kommunerna är olika. Vi delar
dessutom uppfattningen att planer inte har ett egenvärde.
Däremot anser vi det helt nödvändigt att skolhuvudmännen
klargör sina ambitioner för att i etapper minst nå de
nationella målen, anpassat till de resurser kommunerna har
samt att resultaten följs upp och utvärderas. Detta är om inte
annat en del av det ledarskap kommunerna måste utöva
gentemot skolenheterna. Vi anser att regeringen måste
vidtaga åtgärder för att påskynda utvecklingsarbetet i
kommunerna i denna del.
6. Utvärdering och tillsyn skall bygga på fakta
Skolverket är den centrala förvaltningsmyndigheten för
skolväsendet. Av instruktionen framgår att Skolverket
särskilt skall följa upp och utvärdera skolan, lägga fram
förslag till utveckling och medverka till en sådan utveckling.
Skolverket skall vidare utöva tillsyn över det offentliga
skolväsendet, friskolor, riksinternatskolor, utbildning vid
särskilda ungdomshem samt andra statsunderstödda skolor.
I Skolverkets årsredovisning 1993/94 heter det bl.a.:
Vårt uppdrag är inte att med personliga bedömningar
påverka skolan utan förse riksdag och regering, kommuner
och professionella, elever och lärare med sakligt underlag för
bedömningar och handlande.
Detta är ett betydelsefullt konstaterande som vi helt
instämmer i. Vi har också förståelse för att det tar tid att
skaffa sig kunskaper och utforma rutiner som möjliggör för
myndigheten att leva upp till den ambitionen. Det gäller i
synnerhet som myndigheten är relativt ny, att tidigare
traditioner i svenskt skolväsende inte präglats av denna
attityd och att frågorna är många och komplexa. En god
grund har dock lagts genom den nationella utvärderingen
publicerad i ''Bilden av skolan 1993'' och en rad andra
rapporter. Att den första nationella utvärderingen enbart
berört grundskolan gör det viktigt att arbetet inför den
kommande inriktas på att belysa förhållandena i det frivilliga
skolväsendet.
Debatten om Skolverkets tillsynsarbete har under det
senaste året framförallt handlat om de fristående skolorna.
Socialdemokraterna har av ideologiska skäl försökt
underblåsa fördomar om alternativen. Mycket litet av vad
som sagts har byggt på fakta. Mot den bakgrunden är vi
positiva till att Skolverket inom ramen för sitt ansvar vad
gäller utvärdering och uppföljning avser att följa upp det
tidigare valfrihetsprojektet inom Skolverket, ''Val av skola''
1992/93. I projektet avser man att belysa elevrekryteringen
till fristående skolor, möjligheterna att nyttja valfriheten,
vilka variationer som finns och varför och i vilken
utsträckning valfriheten bidrar till förändringar. Projektet
kommer enligt Skolverkets verksamhetsplan att starta i maj
1995 och avslutas i december 1996. Enligt vår uppfattning
behövs detta underlag som komplement till uppgifter om
olika skolors studieresultat, innan några slutsatser om större
förändringar vad gäller reglerna kring rätten att välja skola
kan dras. Detta måste rimligen påverka den beredning av
frågor rörande de fristående skolor som regeringen avser att
tillsätta.
I debatten om de fristående skolorna har media vid några
tillfällen blandat ihop sådana skolor med verksamheter inom
ramen för ''skolpliktens fullgörande på annat sätt'' (10 kap.
4
§ skollagen). Det förekommer nämligen på flera håll i
landet att sådan undervisning organiseras i skolmässig form.
I vilken utsträckning kommunerna aktivt tar sitt ansvar för
tillsynen i dessa fall kan vi inte bedöma, men för ordningens
skull anser vi att Skolverket måste ges uppgiften att utöva
tillsyn också över sådan verksamhet, vilket idag inte är fallet.
En del av Skolverkets tillsynsarbete berör enskild elevs
förhållande. För elever som går i det offentliga skolväsendet
innebär det att den personliga integriteten kan skyddas
genom de inskränkningar i offentlighetsprincipen som
sekretesslagen medger. Elever i fristående skolor har inte
samma skydd, utan riskerar att personliga förhållanden blir
allmänt tillgängliga när uppgifter från en fristående skola
överförs till Skolverket i samband med tillsyn. Vi anser att
regeringen snarast bör komma med förslag om hur detta
missförhållande skall kunna rättas till.
7. Skapa en fristående utvärderingsmyndighet
Skolverket har i samband med att myndigheten svarat på
den rapport riksdagens revisorer lämnat avseende tillsyn av
skolan 1993/94:RR 11 redovisat hur man definierar
uppdragen avseende uppföljning, utvärdering och tillsyn. Vi
moderater instämmer i dessa definitioner, liksom i
revisorernas uppfattning om behovet av mer aktiv tillsyn och
ett större utrymme för de direkta tillsynsuppgifterna. Detta
leder oss emellertid till en mycket principiell fråga, nämligen
att tillsynen borde ske helt fristående från myndighetens
övriga uppgifter.
Riksdagens revisorer tog i sin granskningsrapport upp
frågan om undervisningsrådens olika roller. Att ett
undervisningsråd vid ett tillfälle medverkar i ett pedagogiskt
projekt i kommunen och vid ett annat har den grannlaga
uppgiften att granska kommunens verksamhet eller bereda
ett akut tillsynsärende skapar risker för olyckliga
målkonflikter. Vi moderater anser därför att den ökade
betydelse tillsynsfrågorna måste få i det decentraliserade
styrsystemet och de erfarenheter som hittills gjorts talar för
att en fristående utvärderingsmyndighet eller motsvarande
bör skapas skild från Skolverket. Förutsättningarna för en
sådan organisatorisk förändring bör skyndsamt utredas,
möjligen inom ramen för det pågående arbetet med översyn
av myndighetsstrukturen på hela utbildningsområdet.
Enligt vår uppfattning bör en förändring med ovanstående
inriktning göras samtidigt som Skolverket övertar det ansvar
som ligger inom SIH (Statens institut för handikappfrågor i
skolan). Vi anser att det centrala myndighetsansvaret på
skolområdet kan klaras i en myndighet, vilket dessutom bör
kunna innebära avsevärda fördelar vad gäller administrativ
samordning. Med tanke på att de flesta kommuner numera
seriöst arbetar för att integrera de handikappade eleverna i
den vanliga skolan bör också de centrala myndigheterna göra
detsamma.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om öppenhet och rätt till information
i skolväsendets tillsyns-, uppföljnings- och
utvärderingsarbete,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utvecklingssamtal i strukturerade
former,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om omdömen för elever som inte kan
ges avgångsbetyg i årskurs 9,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om obligatoriska nationella prov i
årskurs
5,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ett individuellt
uppföljningsprogram skall utarbetas för de elever som inte
nått de angivna kunskapsnivåerna i årskurs 5,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kommunernas
uppföljningsansvar,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om underlag för bedömning av värdet
av det fria skolvalet,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Skolverket bör ges
tillsynsansvar vad avser undervisning i skolmässig form
inom ramen för 10
kap. 4
§ skollagen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skydd av elevers integritet i
samband med Skolverkets tillsyn av fristående skolor,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en fristående
utvärderingsmyndighet och en nationell
förvaltningsmyndighet på skolområdet.
Stockholm den 24 januari 1995
Beatrice Ask (m)
Rune Rydén (m)
Ulf Melin (m)
Hans Hjortzberg-Nordlund (m)
Tomas Högström (m)
Margareta E Nordenvall (m)
Ulf Kristersson (m)
Chris Heister (m)
Per Unckel (m)
Birgitta Wistrand (m)