Ett antal kommuner i landet har infört avgifter för
skolmåltider. Framförallt gäller det i gymnasieskolorna.
Många har blivit förvånade över att detta kan ske eftersom
man trott att skolan i Sverige till alla delar är avgiftsfri.
Besluten i kommunfullmäktige har därför överklagats i
många fall, men besvären har inte bifallits. Det finns inte
stöd i lagstiftningen för en helt avgiftsfri skola.
Det finns flera skäl till att ändra lagstiftningen på den här
punkten. Det mest grundläggande är att den allmänna
obligatoriska skolan skall vara öppen för alla på samma
villkor. Alla barn och ungdomar skall få likvärdiga
förutsättningar oberoende av föräldrarnas inkomster.
Det är allmänt känt att om man är hungrig eller har slarvat
med maten har man betydligt sämre möjligheter att följa med
på lektionerna och att ta till sig nya kunskaper. Om eleverna
inte äter rätt kommer det att påverka skolans och elevernas
resultat negativt. Därför bör det ingå i skolans uppgift att
servera en god och väl sammansatt måltid under skoldagen.
Därigenom lägger skolan också grunden för en god
matkultur och regelbundna matvanor. Om barn och ungdom
''lär sig'' att slarva med maten kommer detta att ge utslag i
folkhälsan i framtiden.
Det händer att elever slarvar med maten även utan avgifter,
men riskerna för detta ökar markant när avgifter införs. Om
utvecklingen fortsätter och fler kommuner inför avgifter
ökar riskerna för sämre studieresultat.
Gymnasieskolan är inte obligatorisk, men det finns en
allmän uppfattning att alla skall gå 12
år i skolan och därför bör lagstiftningen även omfatta
denna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ändrad lagstiftning innebärande att
skolmåltidsavgifter ej tillåts inom grundskolan eller
ungdomsgymnasiet.
Stockholm den 24 januari 1995
Åsa Stenberg (s)
Eva Arvidsson (s)
Kristina Nordström (s)