Det nuvarande bidragssystemet till fristående skolor har
visat sig ha stora brister. Det är därför angeläget att det
snarast ändras och att det görs på ett sådant sätt att både
kommuner och fristående skolor får spelregler som kan
förväntas ligga fast under en längre period. Regeringens
besked i budgetpropositionen om att frågan skall utredas och
prövas av riksdagen under nästa år är därför positivt.
Riksdagen bör enligt vår mening uttala några viktiga
principer till vägledning för utredningens arbete.
1. Det nya bidragssystemet måste utformas så att det inte
förhindrar att skolans resurser fördelas efter elevernas behov.
Det skall tvärtom bidra till att riksdagens och regeringens
mål -- en likvärdig skola -- skall kunna uppfyllas.
2. Det nya bidragssystemet måste utformas så att det blir
möjligt för kommunerna att planera sin ekonomi.
3. Den skola som får statliga bidrag till sin verksamhet
skall inte samtidigt kunna ta ut elevavgifter eller på annat sätt
ställa sådana krav på föräldrar och/eller ...som innebär
segregering.
4. För att bli godkänd skall en fristående skola arbeta i
överensstämmelse med läroplanens allmänna mål om
allsidighet och saklighet och vara öppen för alla. Det måste
bl.a. innebära att olika former av prov och tester i de
allmänna ämnena inte får vara grund för intagningen till
skolan.
5. Den skola som får statliga bidrag skall, utan att
Skolverkets tillsynsansvar upphör, delta i kommunernas
utvärderingsverksamhet på samma villkor som de
kommunala skolorna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utgångspunkterna för bidragen till
fristående skolor.
Stockholm den 20 januari 1995
Eva Arvidsson (s)
Åsa Stenberg (s)
Christina Zedell (s)