Det nuvarande bidragssystemet till fristående skolor har visat sig ha stora brister. Det är därför angeläget att det snarast ändras och att det görs på ett sådant sätt att både kommuner och fristående skolor får spelregler som kan förväntas ligga fast under en längre period. Regeringens besked i budgetpropositionen om att frågan skall utredas och prövas av riksdagen under nästa år är därför positivt.
Riksdagen bör enligt vår mening uttala några viktiga principer till vägledning för utredningens arbete.
1. Det nya bidragssystemet måste utformas så att det inte förhindrar att skolans resurser fördelas efter elevernas behov. Det skall tvärtom bidra till att riksdagens och regeringens mål -- en likvärdig skola -- skall kunna uppfyllas.
2. Det nya bidragssystemet måste utformas så att det blir möjligt för kommunerna att planera sin ekonomi.
3. Den skola som får statliga bidrag till sin verksamhet skall inte samtidigt kunna ta ut elevavgifter eller på annat sätt ställa sådana krav på föräldrar och/eller ...som innebär segregering.
4. För att bli godkänd skall en fristående skola arbeta i överensstämmelse med läroplanens allmänna mål om allsidighet och saklighet och vara öppen för alla. Det måste bl.a. innebära att olika former av prov och tester i de allmänna ämnena inte får vara grund för intagningen till skolan.
5. Den skola som får statliga bidrag skall, utan att Skolverkets tillsynsansvar upphör, delta i kommunernas utvärderingsverksamhet på samma villkor som de kommunala skolorna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utgångspunkterna för bidragen till fristående skolor.
Stockholm den 20 januari 1995 Eva Arvidsson (s) Åsa Stenberg (s) Christina Zedell (s)