När riksdagen våren 1991 beslutade att alla program i
gymnasieskolan skulle bli treåriga ansåg Moderata
Samlingspartiet att det var viktigt att de yrkesförberedande
programmen skulle vara utformade så att de skulle locka
ungdomar med intresse för en gedigen yrkesutbildning.
Tyvärr har våra farhågor blivit besannade.
Trots riksdagsbeslut om förändringar i skolan har det inte
hänt särskilt mycket vad gäller ökad rekrytering till de
utbildningar som leder till industriarbeten. En enkät till
kommunerna som gjorts av Sveriges Verkstadsindustrier, VI,
visar att det nya industriprogrammet inte lyckats vända
denna negativa trend. Siffrorna i följande tabell baseras på
svaren från 263 av de 286 tillfrågade kommunerna.
Program
Elevantal i utbildningsåret
Elevantal 1
2
3
totalt
-industrigren (huvudsakl. för verkstadsind.)
2 877
Siffran för industriprogrammet det tredje året är låg, vilket
kan förklaras med att det förekommer flera benämningar på
denna inriktning. Den intressantaste siffran är den mycket
låga siffran för industriprogrammet -- cirka 2 700 elever i
första årskursen vilket är mindre än 2,5 procent av alla
förstahandsval till gymnasieskolan. Programmet är
rekryteringsbas till praktiskt taget hela industrin, och det
kommer att behövas mer än dubbelt av detta antal utbildade
ungdomar. Friskolor och industrigymnasier som företagen
driver både i egen regi eller tillsammans med kommunen
lyckas bättre med att rekrytera elever. De har oftast
tillräckligt antal sökande per utbildningsplats.
Orsakerna till den minskande rekryteringen måste
analyseras grundligt. I budgetpropositionen aviseras att en
arbetsgrupp skall tillsättas med uppgift att analysera
orsakerna till det bristande intresset för industriprogrammet
samt att föreslå förändringar. En sådan arbetsgrupp måste
som utgångspunkt för sitt analysarbete ta reda på olika
avnämares krav och önskemål beträffande exempelvis
profilering, kvalitet, innehåll och samverkan med befintlig
verkstadsindustri. Genom avnämarnas direkta medverkan
erhåller eleverna rätt utbildning redan från början.
Införandet av entreprenader och friskolor inom det
tekniska området på gymnasienivå måste underlättas. Ett
viktigt motiv är att konkurrens stimulerar utveckling.
Kvaliteten förbättras även genom företagens direkta
påverkan av utbildningen.
Utbildning i företag ger ofta tillgång till längre
undervisningstider, vilket gör det lättare för elever som,
förutom att skaffa sig yrkesutbildning, vill kvalificera sig till
fortsatt teknisk utbildning, ingenjörs- eller
civilingenjörsutbildning. Även pedagogisk och metodisk
utveckling underlättas.
I dag är det huvudsakligen mycket stora företag som driver
verkstadsinriktade utbildningar. Att driva en utbildning med
tillräcklig långsiktighet kräver både stora personella och
ekonomiska resurser för att klara uppgiften.
Initialkostnaderna blir mycket stora. Det vore därför
mycket angeläget med regler och stöd som underlättar för
mindre och medelstora företag att tillsammans skapa
utbildning i friskolans form, som entreprenadutbildning eller
lärlingsutbildning. Reglerna bör vara så utformade att
särskild hänsyn kan tas till de stora initialkostnaderna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en analys av gymnasieskolans
industriprogram,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag till regler så
att mindre och medelstora företag tillsammans kan driva
entreprenadutbildning och friskolor på gymnasienivå inom
det tekniska området.
Stockholm den 20 januari 1995
Ulf Melin (m)
Chris Heister (m)