Fortbildning av skolpersonal är ett av statens styrmedel för
skolverksamheten i landet. Statens styrmöjligheter minskade
dock väsentligt genom dels kommunaliseringen, dels de
övriga förändringar som gjordes i samband med denna t.ex.
nedläggningen av fortbildningsnämnderna.
Fortbildningsnämnderna hade genom sin samordnande
funktion möjligheter att över kommungränserna stödja
mindre lärargruppers fortbildning. Skolverkets
fältorganisation har inte kunnat fylla detta behov eller fylla
det tomrum som uppstått vad gäller
fortbildningsnämndernas tidigare kartläggning av
fortbildningsbehov över kommungränserna.
Med den nya, decentraliserade organisationen kan man
fråga sig; vilka möjligheter har staten att se till att
prioriteringarna efterlevs och vilka kriterier skall uppfyllas
för att kommunerna skall anses ha följt de statliga
prioriteringarna?
Ett exempel som kan stämma till eftertanke är att det finns
uppgifter som tyder på att den ämnesbreddande
fortbildningen för högstadiets lärare inte fullföljs enligt
tidigare planer. Detta trots att den ämnesbreddande
utbildningen är en uttalad prioriterad del av
kompletteringsfortbildningen.
Skolverkets roll i fortbildningen
Skolverket har en central roll vid fördelningen av de
statliga fortbildningsresurserna.
De statliga fortbildningsresurserna bör utnyttjas så att
fortbildningsinsatserna riktas mot de angelägna behoven.
Det är också viktigt att fortbildningen blir likvärdig över
landet och att kurserna görs attraktiva för lärare och
kommuner.
Lärare som bor långt från högskoleorter måste ges lika
goda möjligheter till fortbildning som de som bor nära.
Skolverket bör ekonomiskt stödja högskolorna så att
fortbildningsresurserna i viss utsträckning kan
decentraliseras. Den moderna tekniken för
distansundervisning bör också tas till vara för detta ändamål.
För att göra högskolornas fortbildningskurser attraktiva för
personal och kommuner skulle i en del fall de befintliga
fristående ämneskurserna göras oberoende av avstånd i tid
och rum genom utnyttjande av modern teknik. Skolverket
bör i viss utsträckning kunna stödja sådan utveckling inom
högskolan.
Jämfört med tidigare fortbildningsorganisation är det i dag
svårare för avnämarna att få en helhetsbild över aktuellt
utbildningsutbud. För att underlätta en sådan överblick vore
det önskvärt att t.ex. Skolverket upprättade en databank över
aktuella fortbildningskurser.
Skilj på genomföranderesurser och fortbildningsmedel
En kontinuerlig, väl strukturerad fortbildning är en viktig
del i en skolverksamhet av hög kvalitet. Det är viktigt att
skilja denna från insatser av mer ''akut'' karaktär t.ex. vid
genomförandet av nya reformer. Den snabba förändringen på
i stort sett alla områden gör fortbildning till en nyckelfråga
för svensk utbildning.
Översyn av lärarutbildningen
Vi tycker det är bra att skolans inre arbete nu sätts i fokus
på sätt som anges i budgetpropositionen. Det måste också
innefatta lärarnas möjlighet att via fort- och vidareutbildning
motsvara de krav som ställs. I den lärarutbildningsöversyn
som aviseras i budgetpropositionen anser vi att detta bör vara
en mycket viktig del. Detta bör ges regeringen till känna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fortbildning av skolpersonal i samband
med aviserad översyn av lärarutbildningen.
Stockholm den 23 januari 1995
Margitta Edgren (fp)
Conny Sandholm (fp)
Ola Ström (fp)