Svenska lantbrukare, trädgårdsodlare liksom andra
näringsidkare står inför allt hårdare konkurrens i framtiden.
För att klara de nya utmaningarna krävs hög kompetens och
skicklighet. Därmed ställs också allt högre krav på god
utbildning.
Det är högst osäkert om den utbildnig svenska ungdomar
får, vad gäller lantbruk och trädgårdsodling, idag motsvarar
de ökade krav som verkligheten ställer. Det är hög tid att göra
jämförelser med vilken utbildning motsvarande ungdomar i
de andra EU-länderna erbjuds -- de unga, som våra unga har
att möta i framtida hård konkurrens.
Här följer en redovisning över utbildningen i EU-landet
Tyskland:
Utbildningsvägar i tyskt lantbruk 1.
För lantbrukare, lantarbetare, traktorförare;
Tre års utbildning, varav två år på en godkänd främmande
praktikgård (ej hemgård). Genom individuell ansökan kan
utbildningen kortas till två år. Avslutningsprov för
godkännande till lantbrukare avläggs. Ett godkännande
krävs, annars försvinner chansen till statliga lån vid
etablering som lantbrukare eller stöd vid byggnation av t.ex.
ny ladugård.
2. Till statligt godkänd driftledare
Yrkesprov till lantbrukare krävs (samma prov som under
punkt 1). Tre månaders yrkespraktik, två terminers
lantbruksskola samt slutprov till statligt godkänd driftledare.
3. ''Lantwirtschaftsmeister''
Här krävs yrkesskoleprov till lantbrukare. Fyra års
yrkespraktik inklusive två terminer lantbruksskola. Slutprov
till ''Lantwirtschaftsmeister''.
Denna examen berättigar till att själv få utbilda elever.
4. Statligt utexaminerad lantbrukare
Yrkesskoleprov till lantbrukare. Slutbetyg från
lantbruksskola med lägst medelbetyg fyra. Två års
yrkespraktik krävs + ett års fackhögskola (motsvarar ungefär
vår driftsledarkurs). Examen krävs till statligt utexaminerad
lantbrukare.
5. Diplomingenjör (fackskola)
5a Realexamen
Yrkesskoleprov till lantbrukare
Ett års fackhögskola
Sex terminer lantbrukshögskola
Examen för diplomingenjör = allmän högskolekompetens
(som motsvarar ungefär 2-årig lantmästarutbildning)
5b Realexamen
Två-årig yrkesskola (gymnasielinje) Ett års praktik
Sex terminer lantbrukshögskola
Examen för diplomingenjör 5c
Realexamen
Examen för statligt utexaminerad lantbrukare (medelbetyg
minst fyra)
Sex terminer lantbrukshögskola och examen för
diplomingenjör 6.
Utbildning till agronom
Studentexamen eller diplomingenjör
Åtta terminer lantbruksuniversitet
Agronomexamen
Vid en jämförelse med olika svenska utbildningar på
jordbruksområdet finns en hel del skillnader. Onekligen
verkar den tyska utbildningen mer grundlig och krävande.
Kraven på genomgången, godkänd utbildning för att
överhuvudtaget kunna påräkna statligt stöd eller lån vid
framtida etablering i yrket är intressant.
Som EU-medlemmar kan vi räkna med att samma krav på
kompetens och utbildning ställs på ungdomar i Sverige om
man skall få del av de medel som utgår i form av lån och
stöd vid etablering.
Uppenbarligen får man ett intryck av att vi i Sverige måste
lyfta vår lantbruksutbildning, i varje fall vad gäller de lägre
men mest förekommande utbildningarna. En läroplan med
klart uttalade krav synes behövas vad gäller utbildningens
kvalitet och utformning.
För att åstadkomma detta behöver en jämförande studie
göras, mellan svensk lantbruks- och trädgårdsutbildning, och
den som kommer ungdomar till del i de andra EU-länderna.
Även på detta område måste strävan vara att skapa Europas
bästa skola.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om den framtida svenska lantbruks- och
trädgårdsutbildningen.
Stockholm den 23 januari 1995
Ingvar Eriksson (m)
Jan-Olof Franzén (m)