Motion till riksdagen
1994/95:Ub321
av Ulla-Britt Hagström (kds)

Forskningsmöjligheter för lärare


Behovet av forskning inom skolans verksamhet är stort.
Den utvecklingstakt som nu råder och de stora förändringar
som sker i samhället gör att skolan ofta hamnar steget efter.
Detta gäller inte minst på det tekniska området och i
internationaliseringssammanhang. Skolverkets uppfattning
är att forskningen skall byggas på långsiktiga satsningar. Ett
utökat utrymme skall ges till forskning som syftar till
utveckling av begrepp och begreppssystem, användbara för
att förstå och ge perspektiv på skolans verksamhet och
förutsättningar. Skolverket vill koncentrera sig på ett
begränsat antal forskningsmiljöer eller nätverk av forskare.
Detta är i sig gott och väl. Det finns dock en kreativitet ute
i skolverksamheten som måste få stimulans att utvecklas.
Detta gäller en mångfald av olika intresseområden. Ofta har
den enskilde läraren som skulle vilja börja forska för det
direkta fältarbetet inga sådana möjligheter.
Forskningsrådsnämnden har till uppgift att ta initiativ till
och stödja forskning som är viktig för samhället. Det är
också Forskningsrådsnämnden som skall främja information
om forskning och forskningens roll i samhället. Nämnden
skall kunna fungera som plattform för en dialog mellan
forskningen och samhället. Barn och ungdom är en
prioriterad målgrupp. Forskningsrådsnämnden vill bl a
stödja utvecklingen av metoder som syftar till ett forskande
arbetssätt i skolan.
Trots möjlighet till forskningsbidrag är verksamheten för
liten för att den skall nå mer än en ytterst liten grupp av
lärare. Flera lärare påbörjar studier mot forskning, men har
inga ekonomiska möjligheter att fortsätta. Värdefull samlad
kunskap kommer då inte den direkta skolverksamheten eller
andra människor till nytta.
Skolverket trycker i ''Fördjupad anslagsframställning,
Forskning 1993/94--1995/96'' på att forskningen måste
organiseras så, att forskare kan ställa kunskap till förfogande
i en dialog med verksamma inom skolan, förtroendevalda
och föräldrar: ''där uppgiften är att förklara sammanhang
och ge kunskap som vidgar deras möjligheter att bedöma
sina egna handlingar och föreställningar.'' Man vill komma
ifrån små och tidsbegränsade projekt till mer omfattande
satsningar på ett mindre antal kunskapsområden åt gången
samt på kompetenta forskare. Skolverket är självt medvetet
om att detta också medför att färre problem behandlas inom
forskningsprogrammets ram, och att konkurrensen bland
forskare om medlen som står till förfogande ökar. Det finns
alltså ingen öppning för lärare på fältet som vill kombinera
sin lärarverksamhet med forskning från den direkta
skolsituationen.
David Hamilton, professor vid University of Liverpool,
som efter ett uppdrag från Skolverket belyst svensk
skolforskning säger bl a: ''... till följd av styrning mot vissa
områden av intresse för finansiären kommer andra som är
väsentliga för den disciplinära utvecklingen att försummas.''
Det finns också en stark bindning mellan forskning och
läroplaners utveckling och förverkligande. Nästa problem är
att decentralisering inte växte fram från periferin, utan blev
ett åliggande från centrum. I samband med detta skiljs
forskning från utvecklingsarbete. Hamilton menar med detta
bl a att lärarna inte förutsätts reflektera över sin erfarenhet
och utveckla sina kunskaper. Forskningen kommer att
utveckla kunskap och det blir skolan som ''gör'', vilket leder
till en åtskillnad. Hamiltom hävdar också en professionell
kod på en moralisk/ etisk grund.
Eftersom kunskapsutveckling är en gemensam
angelägenhet för forskning och praktik, måste samverkan
förbättras. Forskningen måste i större utsträckning än idag
använda lärarnas erfarenheter och enskilda lärare måste få
möjlighet att forska. Ansvaret för forskarutbildning har
universitet och högskolor. Stimulans till större intresse för
forskning hos lärare bidrar också automatiskt till att
spridningen och nyttjandet av de forskningsresultat som
finns ökar. Det gäller att skapa förutsättningar för en dialog
eller kommunikation mellan forskare och andra. Här har
skolledare en stor uppgift, vilket gör att skolledarna måste
ha information om forskning och stimuleras i sitt ledarskap.
Det är viktigt att undersöka intresset för forskning hos
lärare. Antalet doktorandplatser bör vara mera flexibelt, så
att inte en väntan på flera år skall kunna uppstå. Denna tid
kan göra att samhället mister en intresserad forskarkapacitet.
Forskningen vid mindre och medelstora högskolor skall
fortsatt förstärkas.

Hemställan

Med hänvisning till de anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ökade möjligheter till forskarutbildning
och forskning för lärare.

Stockholm den 23 januari 1995

Ulla-Britt Hagström (kds)