Vårt svenska totalförsvar och dess inriktning har en bred folklig förankring och försvarsviljan är mycket hög. Den nyligen beslutade totalförsvarsplikten är ett uttryck för svenska folkets vilja att tillsammans värna fosterlandet.
Det är av stor vikt att skolans ansvar för information och undervisning om Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik är inskrivet i de av statsmakterna fastlagda dokumenten.
I kursplanen för samhällskunskap (Lpo 94) står som uppnåelsemål för årskurs 9 att eleverna skall förstå varför Sverige engagerar sig internationellt och känna till grunddragen i Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik samt vara orienterade om internationella samverkans- och konfliktfrågor.
I den tidigare läroplanen för grundskolan (Lgr 80) fanns det tydliga skrivningar om totalförsvaret och om hur vårt samhälle fungerar i kriser och i krig.
Debatten om det svenska totalförsvarets utformning har varit omfattande under innevarande decennium beroende på stora omstruktureringar och ökad integration i Europa. I lagen om civilt försvar, som antogs av riksdagen i december 1994, får kommunerna en sammanhållande roll för att förbereda en eventuell beredskap. Därigenom förankras det civila försvaret nära medborgarna.
Begreppet säkerhetspolitik inrymmer ett lands försvarspolitik men det är bara en del av säkerhetspolitiken. Detta bör lyftas fram och särskilt anges i läroplanernas kursplaner. Totalförsvarets två pelare, det civila försvaret och det militära försvaret, bör poängteras, eftersom den nyligen antagna lagen om totalförsvarsplikt utökar möjligheterna för medborgarna till aktiva insatser inom olika delar av totalförsvaret. Med tanke på vårt moderna samhälles ökande sårbarhet bör även den enskilde medborgarens möjligheter att vidtaga egna enkla beredskapsåtgärder uppmärksammas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om det svenska totalförsvaret i grundskolans och gymnasieskolans kursplaner.
Stockholm den 20 januari 1995 Åke Carnerö (kds)