med anledning av prop. 1994/95:139 Särskilda utbildningssatsningar inom högskolan
De utmaningar Sverige står inför kräver en konsekvent och
långsiktig utbildnings- och forskningspolitik. Kvaliteten
måste hävdas på alla nivåer. Under den borgerliga regeringen
lades grunden för en utbildning med denna inriktning. De
nedskärningar som den socialdemokratiska regeringen
föreslagit inom högre utbildning och forskning kombinerat
med dyrbara och dåligt genomarbetade satsningar äventyrar
ett fullföljande av dessa viktiga investeringar.
I föreliggande proposition föreslås att riksdagen
bemyndigar regeringen att fördela resurser för
arbetsmarknadspolitiska åtgärder mellan universitet och
högskolor enligt angivna riktlinjer. Regeringen föreslår
vidare en förändring i förhållande till tidigare förslag
innebärande att studiestöd till studerande på de särskilda
platserna för utbildning inom naturvetenskap och teknik
skall lämnas enligt reglerna för särskilt vuxenstudiestöd
(svux).
I budgetpropositionen (1994/95:100) lade regeringen fram
det omtvistade, och sedermera hårt kritiserade, förslaget om
förmånliga utbildningsinsatser för vissa grupper. För
studerande med minst fem års arbetslivserfarenhet skulle
9 000 särskilda platser inom naturvetenskap och teknik
inrättas. För att motivera något äldre studenter föreslogs ett
s.k. N/T-arvode om 12.000:-/månad och student. Regeringen
begärde riksdagens godkännande av riktlinjerna för detta till
en kostnad av 3 miljarder kronor utan att kunna presentera
underlag om vilken utbildning det skulle handla om, vilka
förkunskaper respektive resultat man tänkt sig och utan
analys av vilka konsekvenser det nya arvodet skulle få för
attityderna till utbildning hos övriga studerande. Detta
föreslogs samtidigt som regeringen lade förslag om kraftiga
nedskärningar inom den ordinarie högskoleutbildningen och
studiestödet.
Den socialdemokratiska regeringens förslag var enligt vår
mening illa genomtänkt, kostsamt och orättvist. Nu har
regeringen återkommit med ett något modifierat förslag. De
utvalda studenterna skall inte längre få något N/T-arvode
utan i stället erbjudas särskilt vuxenstudiestöd (svux).
Dessutom föreslås att utbildningsmöjligheter skall erbjudas
för en treårsperiod, mot tidigare maximalt två år.
För de som inte uppfyller behörighetskraven för den
aktuella NT-utbildningen skall s.k. basår erbjudas till -- i
detta förslag -- 1 200 studenter, varvid den studerande skall
kunna beviljas studiemedel enligt gällande bestämmelser
med undantag för regeln om övre åldersgräns. Sedan
högskoleutbildningen slutförts bör avskrivning kunna ske
med hälften av det lån som avser basåret.
Vi anser att dessa förslag till differentiering i
studiestödssystemet är stötande. Redan idag finns olika
studiestödsformer som skapar orättvisor mellan studenterna,
vilket inte förbättras av att ytterligare studiestödsformer
introduceras.
För närvarande pågår en översyn av studiestödssystemet.
Av utredningsdirektiven framgår att man skall försöka finna
ett mer sammanhållet studiestödssystem. Även mot denna
bakgrund finner vi det märkligt att regeringen nu lägger fram
en ny form av studiefinansiering.
Det är allvarligt att regeringen saknar en långsiktig strategi
för ett fortsatt och nödvändigt kompetenslyft för Sverige.
Med kortsiktiga insatser av publikfriande karaktär hoppas
regeringen vinna andrum i avvaktan på bättre tider. Om
Sverige skall kunna ta del av och dra nytta av de stora
förändringar som den tekniska utvecklingen, ökad
internationalisering och kunskapsutveckling på olika
områden medför, krävs en långsiktighet i politiken framför
allt inom utbildningen. När regeringen föreslår att också
universiteten och högskolorna skall bli en del av
arbetsmarknadspolitiska satsningar och när medvetna
kvalitetssänkande överinskrivningar föreslås går man emot
långsiktiga kunskapsintressen.
Tillfälliga utbildningsprojekt i arbetsmarknadspolitiskt
syfte har historiskt haft begränsade positiva effekter. Den
kraftiga, kortsiktiga och ensidiga satsning som regeringen
föreslår kan inte genomföras utan stor risk för
kvalitetsförsämring.
Svårigheterna att utnyttja högskolor och universitet för
kortsiktigt inriktad arbetsmarknadspolitik skall inte
underskattas. Det gäller i synnerhet naturvetenskaplig och
teknisk utbildning som har speciella krav, inte bara avseende
utbildade lärare, utan också vad gäller utrustning, lokaler
m.m. Det finns en risk för att politiska projekt av denna
kortsiktiga karaktär leder till att universitetens och
högskolornas långsiktiga uppgifter åsidosätts.
Moderata Samlingspartiet accepterar inte de
nedskärningar av den högre utbildningen som regeringen
föreslår. De står i en direkt strid med den tillväxtorienterade
nödvändiga satsning som ett offensivt budgetarbete måste
bygga på. Vår budgetpolitik syftar till att frigöra krafter för
tillväxt, inte krympa förutsättningarna.
De förändringar i resurstilldelningssystemet som
genomförts under den förra regeringsperioden har bl.a. syftat
till att ge läroanstalterna goda och långsiktiga
planeringsmöjligheter, samtidigt som de stimulerar till god
hushållning med resurser. Universitet och högskolor gör nu
extraordinära insatser för att utföra de utbildningsuppdrag
som statsmakterna har beslutat om under senare år.
Moderata Samlingspartiet har i partimotion
1994/95:Ub901 avstyrkt de föreslagna 9 000 extra
högskoleplatserna inom teknik och naturvetenskap för äldre,
de 1 000 språkplatserna och de 3 500 allmänna extra
högskoleplatserna.
Vi anser det rimligt att studenterna på de 4 000 tillfälliga
platserna för våren 1995 ges möjlighet till fortsatta studier
under läsåret 1995/96. Vi tillstyrker de s.k. basårsplatserna
och resurser för sommaruniversitet som introducerades av
den borgerliga regeringen. Den föreslagna
aspirantutbildningen, avsedd för i första hand invandrare
med akademisk utbildning, ställer vi oss bakom.
Regeringen föreslår nu att endast 1 200 basårsplatser inom
högskolan skall komma till stånd. Vi finner ingen anledning
att frångå den tidigare föreslagna dimensioneringen om
1 500 basårsplatser som regeringen föreslagit i
budgetpropositionen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i studiestödslagen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om resurstilldelning till
grundläggande högskoleutbildning,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag om ett
förslagsanslag på 435 600 000 kr till särskilt vuxenstudiestöd
till studerande vid vissa naturvetenskapliga och tekniska
utbildningar,
4. att riksdagen beslutar att antalet basårsplatser skall vara
1 500, i enlighet med vad som anförts i motionen.
Stockholm den 8 mars 1995
Beatrice Ask (m)
Rune Rydén (m)
Ulf Melin (m)
Hans Hjortzberg-Nordlund (m)
Tomas Högström (m)
Margareta E Nordenvall (m)
Ulf Kristersson (m)
Chris Heister (m)
Per Unckel (m)