med anledning av förs. 1993/94:RR11 Riksdagens revisorers förslag angående tillsyn av skolan
Skolan har under senare år genomgått en omfattande omorganisation
(avreglering). Det är därför naturligt att Riksdagens revisorer ägnat
speciell uppmärksamhet åt tillsynsverksamheten.
Utöver omorganisationen har stora nedskärningar skett inom skolans
område under de tre senaste åren, vilket inneburit en ökad risk för att
elevernas situation i vissa fall försämrats så att vad som stipuleras i
skollagen och skolplanen inte längre uppfylls. Sveriges lärarförbund har
i egna undersökningar påvisat att dylika försämringar sannolikt redan
skett. Situationen är allvarlig och kräver skyndsamma åtgärder enär de
påtalade bristerna innebär att samhället inte har kontroll över att
elevernas rättigheter till likvärdig utbildning och trygghet i skolan
gäller i praktiken.
Riksdagens revisorer har granskat Statens skolverks och kommunernas
tillsyn av skolan. Det framgår tydligt av revisorernas granskning att det
föreligger stora brister i såväl skolverkets som kommunernas tillsyn.
Revisorernas förslag till åtgärder för att förbättra tillsynen är
välgrundade och angelägna. Motionen ger i det följande några
kompletterande förslag.
Avreglering medför ökade krav på tillsyn
Syftet med avregleringen var bland annat att öppna skolverksamheten för
privata alternativ, att skapa en konkurrenssituation mellan olika skolor
samt att öka valfriheten.
Samhället skall upprätthålla garantier för att alla elever har samma
rätt till likvärdig utbildning och trygghet i den svenska skolan. Det bör
därför betonas att en avreglering inom skolan måste åtföljas av en
förstärkning av tillsynen för att dessa rättigheter skall kunna
garanteras. Detta nämns också i revisorernas granskning men bör betonas
ytterligare.
Decentralisering -- närhet och samordning
Kommunerna har i den nya organisationen av skolan tagit över delar av
ansvaret från staten, bl.a. i form av egenkontroll av skolverksamheten.
En fördel med decentralisering av tillsynsansvaret är att den lokala
kunskapen om enskilda skolor kan utnyttjas.
Speciellt för de större kommunerna bör avsevärda
rationaliseringsvinster kunna uppnås genom att tillsyn av skolor enligt
olika lagar och förordningar samordnas. Tillsyn enligt miljöskyddslagen,
hälsoskyddslagen, livsmedelsförordningen, socialstyrelsens
rekommendationer o.s.v. kan effektiviseras genom att t.ex. en
skolinspektör vid ett skolbesök också noterar iakttagelser rörande
städning, ventilation, rapporterad allergi etc. För att rätt utnyttja
dylika rationaliseringsmöjligheter krävs emellertid att
myndighetsansvaret är klart redovisat i organisationen, att delegationen
hanteras på ett korrekt sätt, att avgiftssystemen inte dubbelutnyttjas
m.m.
I små kommuner innebär egenkontrollen naturligtvis speciella problem.
En liten kommun skulle med fördel kunna samarbeta med andra mindre,
närliggande kommuner om en gemensam tillsynsverksamhet för skolan. Man
kan också tänka sig ett samarbete med en större kommun som redan har
kompetens inom området. Skolverket, med sitt övergripande ansvar, bör
utarbeta rekommendationer för hur dylikt samarbete lämpligen kan
utformas, vad som är tillåtet och vad som inte är tillåtet enligt
gällande lagar och förordningar.
Oklarheterna vad gäller fördelningen av ansvaret för tillsynen mellan
skolverket och kommunerna framgår tydligt av revisorernas granskning. För
att skolverket och kommunerna skall kunna genomföra tillsynen i
överensstämmelse med gällande lagar och regelverk måste såväl lagar som
tillämpningsföreskrifter förtydligas och ansvarsfördelningen klargöras.
Vägledning rörande möjligheter för samordning av olika tillsynsuppdrag i
kommuner bör utarbetas av skolverket i samarbete med andra berörda
myndigheter.
Breddning av tillsynsansvaret
Revisorerna påtalar i sin granskning att tillsynen av vuxenskolan inte
utförs tillfredsställande. I detta sammanhang kan det vara värt att också
uppmärksamma förändringen av statens och kommunernas åtagande när det
gäller den pedagogiska verksamheten för barn i förskolor. Den lagstadgade
rätten till barnomsorg innebär i praktiken också att förskoleverksamheten
tagit ett steg i riktning mot att bli en skolform med lagenligt stöd från
stat och kommun. Antalet privata och kommunala förskolor ökar.
Gränsen mellan förskolan och grundskolans lågstadium blir allt mindre
skarp. Förskolornas sexårsverksamhet skall förbereda barnen för skolans
årskurs 1. Skolans årskurs 1 har samtidigt öppnats för sexåringar (rätt
till skolstart vid sex års ålder). Detta i sin tur har konsekvenser för
förskolornas skolförberedande verksamhet, som nu skall omfatta också
vissa av femåringarna. I många kommuner placeras förskolan avsiktligt i
skolans närhet eller i själva skolan för att ytterligare stärka
kontinuiteten mellan förskola och skola.
Alla dessa förändringar av förskolornas ställning leder till att frågan
om tillsyn av förskolornas verksamhet också bör utredas i anslutning till
uppbyggnaden av grundskolans tillsyn. Många förskolor har en stor del av
sin verksamhet inom den pedagogiska sektor vars tillsyn borde handhas av
pedagogiskt kompetent inspektör.
Tillsyn -- helhetssyn
I dagens grundskola är olika verksamheter integrerade till en
samverkande helhet. Vid många skolor är t.ex. fritidsverksamheten intimt
förknippad med undervisningen. Fritidspedagogernas arbete utgör en
väsentlig del i skolans pedagogiska och fostrande verksamhet. Den nyligen
stipulerade rätten för skolbarnomsorgsplats för alla elever som så
behöver i årskurserna 1--6 ökar fritidspedagogernas ansvar vid många
skolor. Skolläkaren och skolsköterskans verksamhet utgör också en viktig
del i skolarbetet och kan inte bara betraktas som ett fristående
komplement. Speciallärare, skolvärdinnor, skolkökspersonal, vaktmästare
med flera andra personalgrupper ingår ofta som delar i ett samverkande
team av stor betydelse för skolans pedagogiska arbete inklusive dess
sociala fostran. För att en tillsyn skall ge en rättvisande prövning av
läget vid en skola måste därför inspektionen ske utifrån ett
helhetsperspektiv. Detta ställer stora krav på tillsynen, såväl när det
gäller tillsynspersonalens kompetens som vad gäller regler och
anvisningar för tillsynsarbetet. Tydliga regler för rapportering av
tillsyn måste dessutom utformas.
Sammanfattning
Revisorernas granskning av tillsynen av skolan påvisar allvarliga
missförhållanden som måste åtgärdas. Omorganisationen av skolans
verksamhet i kombination med kraftiga nedskärningar inom skolan kräver
att tillsynen förstärks. Decentralisering av tillsynen ökar behovet av
tydliga anvisningar för hur tillsynsverksamheterna skall utformas och
vilka möjligheter till rationalisering, genom t.ex. samordning, som
föreligger. När tillsynen av skolan ses över bör även tillsynen av
förskolans verksamhet tas i beaktande. Tillsynen bör också, mer än vad
som idag stipuleras, ske utifrån en helhetssyn på skolans verksamhet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ökat behov av tillsyn, breddning av tillsynsansvaret samt
tillämpningsföreskrifter (för bl.a. samordning av olika
tillsynsverksamheter).